Purpose: The aim of this study was to investigate the climate impact of building materials used in the pilot project “Klimatpositiva hyreshus av trä i Västerås” by ETC Bygg. The purpose also included studying the demands on building materials when it comes to climate impact as well as the challenges of building with more climate friendly materials. Method: This study is based on a literature study and case study of the building materials used in the pilot project “Klimatpositiva hyreshus av trä i Västerås”. Results: By using the climate-enhanced concrete instead of conventional concrete in the building foundation, the climate impact is reduced by 45%. If the storage of carbon in wood is taken into account, the wooden based materials used in the buildings are considered the most climate friendly. Also, when carbon storage is not taken into account, the wooden frame of cross-laminated timber used in studied buildings results in lower climate impact than conventional concrete. In most cases even better than climate enhanced concrete. The wooden fibre insulation used has one of the lowest climate impact, together with cellulose, when the carbon storage is considered. Data of its impact, without carbon storage, is missing. Literature shows that insulation of cellulose from recycled material, like the one used in the studied buildings, has among the lowest climate impact, whether the storage of carbon is included or not. However, data of the specific cellulose used in the buildings is missing. The results also show that there is possible to make more climate friendly options within a group of materials. In the studied project there has been no greater challenges when using selected materials. Currently there are no demands considering greenhouse gas emissions from building materials. Although, there is regulation in the law which aims at a sustainable development and there is national environmental goals and goals for the building sector to lower the climate impact. Conclusions: By using climate enhanced concrete in the foundation and wood as frame material and insulation, the studied buildings have reduced their climate impact in comparison to usage of more conventional building materials during the product stage. Some major challenges with used materials in the studied buildings do not appear to have existed, which differs from what is described in the literature, where several challenges are mentioned. By using building materials with lower climate impact, it can be considered a way to work towards the goals and regulations considering sustainable development.

Målet med projektet var att undersöka en miljövänlig innerväggs-konstruktions luftljudsisolering och hur den jämför sig med en standardinnervägg. Projektet genomfördes genom att konstruera två olika innerväggar i kombination med ett isoleringsmaterial. Den ena väggen byggdes som en traditionell innervägg med stålreglar och isolering av stenull, medan den andra innerväggen byggdes med träfiberisolering och pappersreglar. För båda konstruktionerna byggdes en 1.8 x 1.0 m enkel-regelvägg med kantprofil av stål och dubbla skivor gips, som sedan placerades horisontellt i en öppning mellan ett efterklangsrum och ett ekofritt rum i Marcus Wallenberg Laboratoriet på KTH. Standarden ISO 15186-1 försökte följas i den mån det ansågs vara lämpligt. I efterklangsrummet användes en rundstrålande högtalare för att generera rosa brus, där mättes sedan ljudtrycksnivån. Därefter skannades väggen med en intensitetsprob i det ekofria rummet för att bestämma ljudintensitetsnivån. Mätningarna utfördes med 1/3-oktavbandsfilter som täckte ett frekvensintervall från 50 Hz till 5 000 Hz, vidare beräknades reduktionstalet som funktion av frekvens och vägd ljudreduktion. Resultatet gav till sist att den miljövänliga väggen mätte Rw = 46 dB i vägd ljudreduktion medan standardväggen mätte Rw = 51 dB. Skillnaden i ljudreduktion mellan de båda väggarna var som störst vid frekvensintervallet 100 Hz till strax under 1000 Hz, där den miljövänliga väggen uppvisade lägre ljudreduktion än standardväggen. Vid omkring 1000 Hz mäter väggarna ungefär lika ljudreduktion, men vid frekvenser över 1 250 Hz uppvisar den miljövänliga väggen återigen lägre ljudreduktion.

The global climate situation today is strained, leading to both the need and the interest for the use of non-polluting materials to increase in the building sector. In Sweden, this sector accounts for about 18% of the country’s total domestic emissions of greenhouse gases, of which 55% occurs from heat losses in buildings. The need for increasing energy efficiency and using well-insulating and environmentally friendly materials can therefore be considered necessary. Bio-based materials such as wood fiber insulation are becoming increasingly more available on the market. These materials have an environmental advantage compared to mineral wool but are still being used on a smaller scale. The purpose of this study is to analyze and examine technical differences and other reasons why wood fiber insulation is being used to a lesser extent compared to mineral wool. Both a literature and an interview study were conducted to identify these reasons. The results showed differences in thermal conductivity and fire resistance between wood fiber insulation and mineral wool. Both types of mineral wools performed better in both categories. Several other factors besides technical differences were discovered to affect the use of wood fiber insulation. Respondents described the building sector as conservative, and slow in the process of implementing new materials. Concerns were raised about performance regarding fire and the durability of the wood fiber insulation over time. Price, low or non-existing interest amongst customers were two other factors highlighted in the interview study. All respondents viewed wood fiber insulation as an untested material and expressed a need for better documentation and guidelines to feel safe using or recommending the product. It was found in this study that the awareness and knowledge about the material amongst the interviewers was quite diverse. This may be due to low interest, low demand, or lack of marketing regarding wood fiber insulation. / Klimatsituationen i världen idag är ansträngd, och både intresset och behovet av att utveckla och använda miljövänliga material och produkter inom byggsektorn ökar. I Sverige står denna sektor för cirka 18% av landets totala inhemska utsläpp av växthusgaser och av dessa utgör omkring 55% uppvärmning för byggnader. Den största mängden energi går förlorad genom otillräckligt isolerade byggnader, vilket understryker behovet av att åtgärda dessa brister. Idag används huvudsakligen mineralullsisolering i Sverige för byggnation. Produktmarknaden erbjuder däremot också biobaserad isolering, där träfiberisolering är ett exempel. Träfiberisoleringen har fler miljömässiga fördelar jämfört med mineralull, men nyttjas i mindre skala. Denna studie syftar därför till att skapa förståelse och undersöka varför träfiberisolering används i mindre utsträckning. Målet är att identifiera samt redovisa tekniska och andra skäl till att användningen är begränsad. Två metoder tillämpades i studien för att kunna nå dess syfte och mål. Den ena var en litteraturstudie där skillnader mellan träfiberisolering och mineralull jämfördes på en teknisk nivå. Den andra var en intervjustudie med åtta nyckelaktörer i byggbranschen, som genomfördes för att erhålla en uppfattning om vilka faktorer som påverkade valet av isolering. Den tekniska jämförelsen utgick ifrån kategorierna värmeisolerande förmåga, samt brand-, fukt- och ljudisolerande aspekter. Fyra olika isoleringsprodukter från fyra olika tillverkare studerades, varav två var träfiberisolering och två var oorganiska mineralullstyper, i form av stenull och glasull.   Studiens tekniska jämförelse visade att träfiberisoleringen presterade sämre än mineralullen både gällande värmekonduktivitet och värmemotstånd. Den brandtekniska klassen för mineralull var klass A1, vilket är den högsta, medan träfiberisoleringen hade den lägsta klassificeringen med en E-klass. För fuktegenskapen ånggenomsläpplighet visade båda typer av mineralull samma värde, medan träfiberisoleringen hade lägre värden. Vattenabsorptionen för korttid och långtid, samt den ljudisolerande förmågan, kunde inte jämföras eftersom ingen prestanda var deklarerad i dessa kategorier för någon av produkterna. Utöver jämförelsen av teknisk prestanda undersöktes även skäl till att byggbranschens aktörer ofta väljer att använda mineralull hellre än träfiberisolering. Det konstaterades att flera faktorer än de tekniska skillnaderna påverkar i frågan. Flera aktörer påpekade att branschen var konservativ och det var en långsam process att implementera nya material. En annan faktor som lyftes av aktörerna var oro kring brandförmågan och hur den tekniska prestandan håller över tid. Prisskillnaden, samt att intresset för träfiberisolering hos beställare var lågt eller obefintligt, var två ytterligare anledningar som identifierades. Samtliga aktörer uttryckte också uppfattningen om träfiberisoleringen som ett obeprövat material med för låg dokumentationsgrad för att känna trygghet i att använda produkten. Fler anledningar kring träfiberisoleringens användning upptäcktes än de som från början fanns hypoteser kring. En av de större orsakerna var osäkerhetsfaktorer kring dokumentation och tekniska egenskaper för träfiberisolering. Andra skäl var branschens konservatism och långsamma utveckling, behov av trygghet i prestanda av garantiskäl, och viss misstro gällande tillverkares uttalanden om produkten. Generellt visade aktörerna spridd medvetenhet och kunskap kring materialet, vilket kan bero på lågt intresse, låg efterfrågan eller bristande marknadsföring av träfiberisolering.