Syftet med studien är att tolka och förstå, samt uttyda likheter och skillnader i elevers och lärares beskrivning av hur stödet i undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien har en hermeneutisk ansats och metoden som använts är semi-strukturerade intervjuer. Fyra gymnasieelever och tre ämneslärare i svenska på högstadiet har intervjuats. Resultaten visar dels på likheter och skillnader i elevernas och lärarnas åsikter om vad som fungerar bra i undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter, men det visar också på några motsägande resultat angående elevernas och lärarnas beskrivning av hur undervisningen fungerar för elever i läs- och skrivsvårigheter. Det finns en uppgivenhet, men också energi och lite ilska hos eleverna när de pratar om sin skoltid. Resultaten visar att de måste vara starka och kräva sin rätt, för att få det stöd de behöver och de som inte orkar det, orkar heller inte med alla ämnen. Samtidigt visar resultaten en frustaration hos lärarna för att de inte hinner med alla elever, men också ett engagemang, för att elever i läs- och skrivsvårigheter ska få en utbildning som alla andra.

Syftet med denna kvalitativa studie är att inhämta enskilda lärares åsikter om sitt faktiska stöd i undervisningen av särbegåvade elever i ämnet matematik, årskurs 4-6, samt sitt behov av stöd. Studien omfattar även vad lärare anser att de särbegåvade elever de undervisar erhåller samt behöver, för att utvecklas i ämnet matematik. För att kunna genomföra studien har sju personer verksamma på olika grundskolor i Sverige intervjuats, genom så kallade semi-strukturerade intervjuer.  Samtliga respondenter uppgav att de undervisat minst en särbegåvad elev var. Av resultatet framkom både likheter och skillnader mellan respondenternas svar. Sådana likheter var exempelvis att samtliga respondenter uppgav sig till största del vara självlärda på området särbegåvning och att kunskapen om elevers särbegåvning i svenska skolor generellt uppfattades som låg. Detta ansåg respondenterna i sin tur påverka de särbegåvade elevernas stöd i undervisningen negativt. Gemensamt för alla respondenter var även att de gav särbegåvade elever stöd i mån av tid och egen förmåga. En skillnad som framkom, respondenterna emellan, var att tre av dem inte ansåg sig ha något faktiskt stöd i undervisningen, men att de hade behov av detta. En av respondenterna uppgav sig inte ha något stöd, men upplevde sig heller inte behöva det. De resterande tre respondenterna uppgav att de kunde söka stöd i sin undervisning från bland annat specialpedagoger, förstelärare och beteendevetare. / The purpose of this qualitative study is to obtain the opinions of individual teachers about their actual support and their need for support, in teaching gifted pupils in the subject of mathematics, grades 4-6. The study also includes what teachers think gifted pupils receive and need, in order to develop knowledge in the subject of mathematics. To be able to carry out the study, seven people working at different compulsory schools in Sweden, were interviewed through so-called semi-structured interviews. All respondents stated that they each had been teaching at least one gifted pupil. The results showed similarities and differences between the respondents' answers. Such similarities were, for example, that all respondents stated that they were self-taught in the area of  gifted pupils and that the knowledge was generally perceived as low in Swedish schools. This was by the respondents considered to adversely affect the pupils' support in the classroom. Common to all the respondents was also that, they themselves, provided gifted pupils support according to their time and their own abilities. One difference that emerged between the respondent’s answers was that three of them did not consider themselves to have any actual support in teaching gifted pupils, but that they had a need for this. One of the respondents stated that she did not have any support but did not feel that she needed it either. The remaining three respondents stated that they could get support when teaching gifted pupils from, among other things, special educators, lecturers and behavioral scientists.

--Syfte och frågeställningar--Detta examensarbete syftar till att belysa lärares uppfattning om begreppet inkludering samt deras upplevelse och deras förutsättningar att arbeta med inkluderande undervisning med elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.--Teoretisk förankring--Studiens teoretiska ansats utgår från Vygotskijs sociokulturella perspektiv, vilken belyser betydelsen av samspel mellan lärare och elev. Vidare används ett flertal specialpedagogiska perspektiv vilka kan ses som olika teoretiska utgångspunkter för att analysera varför en elev hamnar i svårigheter. Perspektiven är: individperspektivet, organisation- och systemperspektiv, samhälls- och strukturperspektivet, dilemmaperspektiv samt relationella perspektiv.--Metod--Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts med ämneslärare från två högstadieskolor. Som metod används innehållsanalys, d.v.s. intervjuerna analyseras på ett systematiskt sätt för att kvantifiera innehållet utifrån kategorier till olika teman. Följande teman framkom inom ramen för denna studie: (1) hur lärarna upplever begreppet inkludering, (2) språkliga problem i lärandemiljön, (3) när inkludering lyckas eller är mindre framgångsrik, (4) fördelar och nackdelar med inkludering, (5) lärares förutsättningar att arbeta inkluderande.--Resultat--Resultatet visar att lärarna i studien har liknande definition av begreppet inkludering även om de har olika uppfattningar om dess värde. I teorin är flera av lärarna positiva till inkludering, dock menar samtliga intervjuade att det saknas förutsättningar att arbeta inkluderande vilket upplevs som frustrerande och skapar en känsla av att inte räcka till. Lärarna uppger att den pedagogiska kunskapen oftast är för låg för att möta elever som är i behov av språkligt stöd i undervisningen.Lärarna upplever både framgångar och motgångar med inkludering. Framgångsfaktorer såsom motivation, engagemang och delaktighet upplevs som förutsättningar för att inkludering ska lyckas. Fördelar med inkludering enligt de tillfrågade lärarna är att det kan ge sociala och ekonomiska samhällsvinster och hindra utanförskap. När inkludering upplevs som mindre framgångsrik kan det bero på att det saknas social gemenskap med andra elever och att det saknas specialpedagogisk personal. Andra faktorer som kan påverka inkludering negativt är om det saknas diagnos för elever i behov av språkligt stöd och/eller uteblivet stöd från hemmet. Det framkommer också att lärarna har svårt att få tid till att stötta elever som har svenska som andraspråk. De ser stora språkliga problem, inte minst på grund av stor invandring med många elever i behov av språkligt stöd i undervisningen. Det finns en del positiva men mest negativa faktorer med inkludering, delvis för att det saknas resurser. Lärarna är splittrade i sin uppfattning om inkludering. Studien visar att begreppet inkludering är en komplex företeelse. Lärarna menar att det är bra att inte särskilja elever, samtidigt som de menar att alla elever inte kan inkluderas didaktiskt.