Kuratorer inom hälso- och sjukvården har länge kämpat för en legitimering. I Socialstyrelsens rapport (2014) anses nu att en yrkeslegitimation är nödvändigt för att stärka patientsäkerheten samt att höja yrkeskompetensen. Denna studie är en pilotstudie i Kuratorsklinikens forskningsprojekt som handlar om evidensbaserad praktik. Studien handlar om vilka insatser samt arbetsmetoder som kuratorer arbetar efter då de genomför stödsamtal. Vidare är syftet att få en ökad förståelse om kuratorers praktik är mer evidensbaserad eller erfarenhetsbaserad. För att ta redan på detta har jag gjorde en kvalitativ innehållsanalys av nio avidentifierade journaler. Resultatet visade på att de insatser som kuratorer arbetar med är följande: kartlägga, medvetenhetsgöra, förändra, meningsfullhet samt samordna. De arbetsmetoder som jag fann var motiverande samtal (MI) samt kognitiv beteendeterapi (KBT). För att förstå materialet har jag använt mig av systemteori samt evidensbaserade metoder och olika kunskapsområden dit erfarenhetsbaserad kunskap hör till. Utifrån materialet är det svårt att säga om kuratorer arbetar mer utifrån erfarenhet än evidens dock kan man hävda att de använder båda arbetssätten i deras praktik. / Swedish medical counselors have for many years strived to get a professional certificate without any result. The Swedish National Board of Health and Welfare has now stated in a report (2014) that a professional certificate is necessary to strengthen patient safety and to improve professional skills. This study is a pilot study done in collaboration with Kuratorsklinikens research about evidence-based practice. The studies aim is to get a wider understanding in what methods and efforts counselors use when conducting a supportive session. Furthermore, the aim is to get a better understanding if their practice is based mostly on evidence or experience. The study contains nine anonymous medical patient journals and qualitative content analysis was used. The result showed that the efforts counselors work with are the following: mapping, awareness, change, meaningfulness and coordination. The methods found was motivational interviewing (MI) and cognitive behavioral therapy (CBT). To understand the material system theory was used as well as evidence-based methods and experience-based knowledge.

Under hösten 2016 genomfördes en enkätundersökning på en familjecentral i syfte att utvärdera vad föräldrarna på familjecentralen upplevde som bra och mindre bra i enskilda samtal med en kurator på verksamheten. Resultatet av enkäten var till största del positivt, vilket ledde till att kuratorerna på familjecentralen önskade öka kunskapen kring vad som varit bra, samt undersöka vidare vad föräldrarna upplever som mindre bra i samband med samtalen. På uppdrag av dessa kuratorer har denna studie utformats med syfte att öka kunskapen kring föräldrars erfarenheter i samband med enskilda samtal med en kurator på en familjecentral, med fokus på vad föräldrar upplever som resurser och hinder i samtalen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativ metod för att fånga föräldrars uppfattningar om de enskilda samtalen och för att få en djupare förståelse för dessa uppfattningar. Empirin består av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med föräldrar som har deltagit i enskilda samtal med en kurator på den aktuella familjecentralen. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av fyra teoretiska utgångspunkter vilka är Bernler och Johnssons teori för psykosocialt arbete, allians, empati samt aktivt lyssnande. Det slutgiltiga resultatet visar att det som föräldrar främst upplever som resurser i de enskilda samtalen är relationen till kuratorn, att få konkreta råd, tillgängligheten till kuratorerna och familjecentralen samt trivsamma lokaler. Resultatet som belyser hinder i samband de enskilda samtalen berör föräldrarnas önskan om att få prata med kuratorn på familjecentralen om fler ämnen än sitt barn och sin föräldraroll, att erbjudas uppföljning efter avslutad kontakt och att kuratorernas delade lokaler med öppna förskolan kan upplevas som besvärligt. Studiens slutsatser är att föräldrarna uppskattar familjecentralen och att verksamheten är en bra arena för socialtjänsten att arbeta förebyggande på. En annan slutsats är att föräldrarna uppskattar kombinationen av både få stöd och konkreta råd från kuratorerna samtidigt som de får formulera sina egna behov. Det finns även indikationer på att familjecentralen kan behöva utöka sitt stöd eftersom att föräldrar beskriver att de hade velat prata om annat än det som rör föräldraskapet. / During the fall of 2016, a survey was implemented at a family center with the purpose to evaluate what the parents who visited the family center experienced as positive and negative aspects during individual counseling with a social worker at the family center. The survey showed a positive result, which led to that the social workers at the family center wanted to increase the knowledge about which aspects the parent found positive. They were also keen on to investigate more closely if the parents experienced some negative aspects during the counseling. On behalf of the social workers at the family center, this study has been designed to increase knowledge about parents' experiences of individual counseling with a social worker, focusing on what parents perceive as resources and obstacles in the counseling. The material of the study has been gathered using qualitative methods to capture parents' perceptions of individual counseling and to gain a deeper understanding of these views. The material consists of eight semistructured interviews with parents who have participated in individual counseling with a social worker at the current family center. The collected material has been analyzed using four theoretical starting points which are Bernler and Johnssons' theory of psychosocial work, alliance, empathy and active listening. The final result shows that what parents primarily perceive as resources in the individual counselings is the relationship with the social worker, getting hands on advice, the access to the social workers and the family center, as well as the enjoyable premises. The result that highlights obstacles in the individual counseling concerns the parents' desire to talk to the social worker at the family center about more than just their child and parenthood, to be offered a follow-up after the contact has been completed and that the professionals shared premises with the open preschool can be problematic. The conclusions of the study include the fact that the parents appreciate the family center and that the family center is a good arena for social services to work preventively on. Another conclusion is that parents find that a combination of both support and concrete advice from the counselors as well as the possibility to formulate their own needs is an appreciated balance in the individual counseling. There are also indications that the family center may need to expand its support since parents describe that they wanted to talk about other subjects other than parenting.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer bedriver stödsamtal med elever som går i grundskolan upp till gymnasiet i Stockholm. Ett kvalitativt angreppssätt har använts i forskningen, genom semistrukturerade intervjuer med aktiva skolkuratorer. Tidigare forskning visar att skolkuratorerna har fria händer när det kommer till utformningen av stödsamtalen. Studien framför centrala metoder och teorier som är gemensamt för skolkuratorerna i sitt arbete. Det som framgår av studien är att skolkuratorerna har ett brett handlingsutrymme, vilket gör att ingen dag är den andra lik. Dessutom finns det ett tydligt mönster för hur skolkuratorerna väljer att arbeta med elever under stödsamtalet. Det vanligaste för skolkuratorerna i denna studie är hur de tillämpar olika typer av metoder såsom känslokort, KBT och skalfrågor som är anpassade utefter situation och elev. Studien visar också vad som anses viktigt för utformningen av stödsamtal. Det vanligaste för skolkuratorerna är att vara en god lyssnare, skapa en stark relation till eleven med strävan om att eleven får möjlighet att uttrycka sig. Slutligen presenteras de utmaningar som finns kring skolkuratorns arbetsroll. Mest betydelsefullt för skolkuratorerna är att hitta en sund balans mellan organisationens policy och viljan av att finnas tillgänglig för varje elev. / The purpose of the study has been to research how school counsellor’s run counselling sessions with students starting in elementary school up to high school in Stockholm. A qualitative approach has been applied in the research, through semi-structured interviews with active school counsellor’s. Previous research shows that school counsellors have a free hand when it comes to the design of the sessions. However, there are several common methods and approaches that are used. The study presents methods and theories that are universal to school counsellor’s in their work. What emerges from the study is that school counsellor’s have a wide scope of action, making everyday different. Furthermore, there is a clear pattern for how school counsellor’s choose to work with students during counselling. Most common for school counsellor’s of this studie is the way they are applaying different kinds of methods such as emotional cards, CBT and scale questions that’s adapt for each sitaution and student. The study also shows what is considered important for the sessions. Most common for the school counsellor’s is to be a good listener, creating an strong relationship to the student with an aim of making the student express themselfes. Lastly it presents the challenges that exist around the school counsellor's work role. Most significant is for the school counselers to find an healthy balance between the organisations policy and the desire to help each one of the students.

Depression drabbar 10–20% av gravida kvinnor och kan leda till konsekvenser för bådebarnet, modern och samhället. IKBT för depression är en effektiv behandling, däremot har patientersom genomgått IKBT uttryckt behov av ytterligare stöd. Syftet med studien var att undersökaupplevelser av att erhålla extrastödsamtal under IKBT inom DANA-studien. Genom en kvalitativansats genomfördes intervjuer med nio deltagare med depression under graviditeten. Tematisk analysanvändes vilket resulterade i två huvudteman; Individanpassning efter behov och Integrering avbehandling. Resultatet visade att extrastödet utgjorde en möjlighet till flexibel individanpassningsamt ett stöd utifrån att IKBT upplevdes som en krävande behandling. Kommunikation upplevdessom avgörande för helhetsupplevelsen av behandlingen och extrastöd utgjorde en möjlighet till flerperspektiv utifrån tillgång till olika yrkeskompetenser. Resultatet ger en ökad förståelse avupplevelsen av extrastödet och dess funktion, samt vad deltagarna upplever som viktigt för att kunnagenomföra behandlingen. / Depression affects 10-20% of pregnant women and can cause consequences for the child,mother, and society. ICBT for depression is an effective treatment, however, patients that haveundergone ICBT have expressed a need for additional support. The purpose of this study was toexamine experiences of receiving extra-counseling during ICBT within the DANA-study. Through aqualitative approach, interviews were conducted with nine participants with depression duringpregnancy. Thematic analysis was used and resulted in two main themes: Adaptation to individualneeds and Integration of treatment. The result shows that extra-counseling provided an opportunityto adapt the treatment to specific needs, while functioning as a support to the ICBT which wasexperienced demanding. Communication was crucial to the overall experience, and extra-counselingwas a possibility to gain perspective from different professions. This provides increasedunderstanding of experiences of extra-counseling, its function, and what is experienced as importantto accomplish the treatment.