Patent på mänskliga embryonala stamceller är en etisk känslig fråga där åsikterna går vitt isär. Problematiken ligger i att när embryonala stamceller utvinns förstörs det aktuella embryot och till följd av detta aktualiseras frågan vilket skyddsvärde som ska tillmätas ett embryo. Frågan är svårbesvarad. I två olika rättsfall har EU-domstolen försökt att definiera begreppet "embryo", men en klar och tydlig definition har ännu inte fastställts. Embryonal stamcellsforskning är dyr och tidskrävande. De statliga resurserna räcker inte till och forskningen är därav i behov av externa finansiärer. För att få till exempel ett företag att investera i forskningen, krävs det i normalfallet att de får ett ekonomiskt utbyte för sin investe-ring. Grundtanken är att beviljandet av patent ska uppfylla detta krav, eftersom patent har en ekonomisk funktion. Genom att ha en ensamrätt till att exploatera och kommersialisera en pro-dukt på marknaden, kan det generera i en vinst som inte bara täcker de utgifter företaget fick vid investeringen, utan även ger ett överskott. 1 c § PL reglerar patent på embryonala stamceller och som tolkningen av paragrafen ser ut idag, går det inte att erhålla patent på uppfinningar med embryonala stamceller som en del av pro-cessen. Denna begränsning av möjligheterna till patentskydd har negativa effekter dels på mark-nadsutvecklingen och dels på FoU i allmänhet. En förändring av 1 c § PL är nödvändig både ur ett forskarperspektiv och ur ett marknadsperspektiv, eftersom de är beroende av varandra för att kunna nå framgång. Samhället är i behov av läkemedel och behandlingar som kan tas fram med hjälp av en bra effektiv forskning. Vid en tillåten patentering av mänskliga embryonala stamceller skulle fler storföretag bli intresserade av att investera i forskningen och med större resurser skulle forsk-ningen kunna utvidgas och utvecklingen skulle kunna ske i en snabbare takt.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2010. / Härtill 4 uppsatser.

Human mesenchymal stem cell (MSC) therapy has shown neuroprotective effects and improvement on recovery from neonatal intraventricular hemorrhage (IVH). This study focused on histological evaluations of human amniotic fluid MSC therapy during early prenatal life in a preterm IVH rabbit model. IVH was diagnosed at 24 h of age with ultrasound and animals were randomized into subgroups with confirmed IVH and an IVH negative control group. Animals with confirmed IVH received vehicle only or MSCs at two different doses via intraperitoneal administration. The animals were sacrificed at 48 h post administration. The severity of IVH was histologically analyzed via staining of endogenous peroxidase activity in cryosections and the distribution of red blood cells and cell-free hemoglobin was scored. Primary antibodies targeting human epitopes were validated in IHC assays of frozen MSC pellet. An anti-human nuclear mitotic apparatus (hNuMA) antibody labeled the majority of cells in the MSC pellet and did not cross-react with rabbit NuMA when tested in the nontreated rabbit brain. Significant levels of red blood cells and cell-free hemoglobin were found in the IVH confirmed group, whereas the control group showed no hemorrhage. The MSC therapy groups showed similar scoring results as the IVH-vehicle group. Anti-hNuMA immunolabeling did not detect any cells in the brain of MSC treated rabbits. However, extracellular (nonnuclear) immunolabeling was detected, located in the midbrain of the animals that received MSCs, indicating the presence of MSC nuclear debris. The preterm rabbit model was proven successful for inducing IVH, whereas MSC treatment did not affect the degree of hemorrhage. To increase the possibility to detect the MSCs post administration, future studies should include prelabeling of the MSCs with a suitable cell tracker and analyses at time points closer to the administration of MSCs. / Human mesenkymal stamcellsterapi har visat neuroprotektiva effekter samt förbättring av återhämtning efter neonatal intraventrikulär blödning (IVH). Denna studie fokuserade på histologiska utvärderingar av stamcellsterapi med humana mesenkymala stamceller (MSC) från fostervatten under tidigt prenatalt liv i en prematur IVH-kaninmodell. IVH diagnostiserades med ultraljud vid 24 tim. ålder och djuren delades slumpmässigt in i undergrupper med konfirmerad IVH och en IVH-negativ kontrollgrupp. Djur med konfirmerad IVH mottog endast bärmedel eller MSC i två olika doser via intraperitoneal administration. Djuren avlivades 48 tim. post administration. Graden av IVH analyserades histologiskt genom färgning av peroxidasaktivitet i kryosnitt av hjärna och distributionen av erytrocyter samt fritt hemoglobin graderades. Primärantikroppar riktade mot humana epitop validerades i immunhistokemiska analyser av fryst MSC-pellet. En anti-human nukleär mitotisk apparat (hNuMA) antikropp märkte majoriteten av cellerna i MSC-pelleten och korsreagerade inte med kanin-NuMA under försök i obehandlad kaninhjärna. Signifikanta nivåer av erytrocyter och fritt hemoglobin påvisades i gruppen med konfirmerad IVH, medan kontrollgruppen inte visade någon blödning. Samtliga IVH-grupper; IVH-vehicle och de som mottog MSC- terapi, visade liknande blödningsgrad. Anti-hNuMA-immuninmärkning kunde inte detektera några celler i de MSC-behandlade kaninhjärnorna. Dock detekterades extracellulär (icke-nukleär) immuninmärkning lokaliserad i mitthjärnan hos de djur som mottog MSC, vilket indikerar närvaro av nukleär MSC-debris. Den prematura kaninmodellen bevisades vara framgångsrik för induktion av IVH, men MSC-terapi påverkade inte blödningsgraden. För att öka sannolikheten att detektera MSC efter administration, borde framtida studier inkludera förmärkning av MSC med en lämplig cellmarkör samt analyser vid tidpunkter närmare administrationen av MSC.

Hematopoietic stem cells (HSCs) have historically been difficult to maintain ex vivo with many attempts to culture them in vitro by mimicking their natural biological environment. Providing a hypoxic environment is one way to achieve this goal and can be performed by using hypoxia stimulating compounds that inhibits the degradation of HIF1a which plays an important role in regulating hypoxia. For each sample 50 murine HSCs were isolated with fluorescence-activated cell sorting (FACS) and cultured with different concentrations of the hypoxia inducible compound Adaptaquin for 13 days followed by analysing with flow cytometry. The results showed an increase in proliferation of treated cells with the highest average total viable cell count for cells treated with 100 nM Adaptaquin of 4,70 ± 1,12 x 105 cells compared to the control which had 2,39 ± 0,76 x 105 cells. The HSC frequency was highest in the control samples with an average of 1,91 ± 0,42 % compared to the 5 mM treated samples with the highest average HSC frequency which was 1,52 ± 0,82 %. The biggest noticeable difference between the control and treated samples was seen when observing the total cell count. The difference in proliferation was on the other hand too small to see significant difference between the samples. The conclusion is that Adaptaquin did not have any significant impact on keeping the cells undifferentiated but could have a potential to be used as a compliment to other factors to maintain HSCs in vitro and to mimic its hypoxic biological environment. / Hematopoetiska stamceller (HSCs) har historiskt sett varit svåra att odla ex vivo och många försök har genomförts in vitro genom att efterlikna deras naturliga biologiska miljö. Att tillhandahålla en hypoxisk miljö är en metod för att uppnå detta och kan göras med användning hypoxi-stimulerande substanser som hämmar nedbrytningen av HIF1a som spelar en viktig roll i regleringen av hypoxi. För varje prov isolerades 50 murina HSCs med fluorescence-activated cell sorting (FACS) och odlades med olika koncentrationer av det hypoxi-inducerande ämnet Adaptaquin under 13 dagar följt av analys med flödescytometri. Resultaten visade en ökning i avseende på proliferationen hos behandlade celler där det högsta genomsnittliga totala antalet levande celler behandlade med 100 nM Adaptaquin som var 4,70 ± 1,12 x 105 celler jämfört med kontrollen som hade 2,39 ± 0,76 x 105 celler. HSC-frekvensen var högst i kontrollproverna med ett genomsnitt på 1,91 ± 0,42 % jämfört med proverna behandlade med 5 mM Adaptaquin som hade den högsta genomsnittliga HSC-frekvensen som låg på 1,52 ± 0,82 %. Den största synliga skillnaden mellan kontroll- och behandlingsprover var synlig när det observerade totala antalet celler jämfördes mellan behandlade prover som i genomsnitt hade fler totala celler. Skillnaden i proliferation var å andra sidan för liten för att se en signifikant skillnad mellan proverna. Slutsatsen är att Adaptaquin inte hade någon signifikant påverkan på att hålla HSCs odifferentierade men kan ha potential att användas som ett komplement till andra faktorer för att odla HSCs in vitro och efterlikna dess hypoxiska biologiska miljö.

Antrad Medical has developed an ultra-fast blood plasma thawing device named UFT100. The method is based on thawing with an oscillating electrical field and unlike water baths it is a dry method. Fast and homogeneous thawing is achieved. This project investigates new possible applications where this thawing technology could be used within the clinical and laboratory segment. The aim was to identify existing thawing and heating methods for a substance that can be improved and potentially replaced with the UFT100.   Data has been collected through literature research and interviews with Antrad Medical and specialists working in Sweden. The specialists are working within the clinical and laboratory field. A number of criteria for establishment of the UFT100 were set up and used as a tool for evaluation.   The substances investigated during this project were infusion medicine, embryos, substance in a sampling tube, protein based pharmaceuticals, stem cells for transplantation and research, biobank sampling tubes, cryoprecipitate, human hepatocytes, live vaccines, API, BDS, intermediate and antibodies. Two applications within the clinical area are found probable, stem cells and cryoprecipitate. Further investigation for human hepatocytes, API, BDS, intermediate and pharmaceuticals is needed. / Antrad Medical har utvecklat en ultra-snabb blodplasmaupptinare kallad UFT100. Det är till skillnad från vattenbad en torr metod baserad på upptining med hjälp av oscillerande elektriska fält. Genom detta uppnås snabb och homogen upptining. Detta projekt undersöker nya möjliga kliniska- och laboratorietillämpningar för upptiningstekniken. Målet var att identifiera substanser vars nuvarande upptining- och uppvärmningsteknik kan förbättras och kanske ersättas med UFT100. Data har samlats in genom litteratursökning och genom intervjuer med Antrad Medical och specialister som arbetar i Sverige. Specialisterna arbetar inom kliniska områden och laboratorieverksamheter. Ett antal kriterier för etablering av UFT100 sattes upp och användes för utvärdering. Substanserna som undersöktes under projektets gång var infusionsmedicin, embryon, innehåll i ett provrör, proteinbaserade läkemedel, stamceller för transplantation och forskning, biobank-provrör, kryoprecipitat, humana hepatocyter, levande vaccin, aktiva substanser, läkemedelssubstanser, intermediat och antikroppar. Två tillämpningar inom det kliniska området ses som möjliga, stamceller och kryoprecipitat. Humana hepatocyter, aktiva substanser, läkemedelssubstanser och intermediat behöver undersökas vidare.