Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met index, lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Diss. Lund : Lunds universitet, 2008.

Inaugurele rede Universiteit Maastricht. / Met lit. opg.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met lit. opg., reg. - Met samenvatting in het Engels.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met lit. opg., reg. - Met samenvatting in het Engels en Nederlands.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Proefschrift Universiteit Maastricht. / Met lit. opg., reg. - Met samenvatting in het Engels.

Titel: Stat i världen – En studie av Islamiska staten i förhållande till begreppet stat  Kurs: Statsvetenskap C, Mittuniversitetet, vårterminen 2015 Författare: Zophie Lif Nyckelord: Statsvetenskap, Islamiska staten, stat, begreppsdefinition, kvalitativ metod Bakgrund Islamiska staten är en av flera islamistiska rörelser som på senare tid vunnit stora politiska och territoriella framgångar. Organisationen utmärker sig genom att göra anspråk på ett världsomspännande kalifat som ska omfatta hela världens muslimska befolkning.I västvärlden har Islamiska staten främst uppmärksammat för sitt extrema våld, medan de i Mellanöstern av många grupper uppfattas som möjliga makthavare. Syfte Uppsatsens syfte är undersöka om och i vilken utsträckning Islamiska staten teoretiskt kan definieras som en stat. Undersökningen har gjorts med utgångspunkt i frågeställningen "Om och i vilken utsträckning kan Islamiska staten i teoretisk mening definieras som en stat?" Metod Undersökningen är en kvalitativ textanalys, där Islamiska staten prövas mot begreppet stat såsom det definieras av Max Weber. Det empiriska materialet analyseras utifrån en kategorisering av Webers teori. Resultatet har visat att Islamiska staten delvis, om än inte fullt ut, uppfyller Webers kriterier för en stat. Slutsats Studien visar att Islamiska staten, helt eller delvis, uppfyller vissa av de preciserade kriterier som definierar en stat. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att Islamiska staten av idag inte i tillräcklig utsträckning uppfyller villkoren för en stat, men samtidigt att det inte går att utesluta att organisationen en dag kommer att uppnå det målet. / <p>2015-06-03</p>

Den svenska jordbrukssektorn och staten kom att arbeta sida vid sida under stora delar av 1900-talet. Staten subventionerade grupper inom jordbrukssektorn för att tillgodose den svenska efterfrågan och samtidigt förse befolkningen med den kost som staten bedömde vara av värde för en god samhällsutveckling. Mjölkfrämjande organisationer var mycket framgångsrika i sin marknadsföring, och staten befrämjade mjölkkonsumtionen. Ekonomen George Stigler har en teori om att de stora företagen påverkar myndigheterna att agera på ett sätt som gynnar företagen. Stigler uppdelar de åtgärder som företagen önskar av staten i fyra huvudgrupper. Professor Robert Cialdinis teorier om påverkan har sedan använts för att hitta möjliga påverkanssituationer. En översiktlig beskrivning av statens och livmedelssektorns interaktion under 1900-talet fram till idag med fokus på mjölksektorn ligger som grund för mitt arbete. Hänsyn tas också till tidigare kritik vid betraktande av de olika samarbets-formerna mellan staten och livsmedelsindustrin/mejerinäringen för att om möjligt identifiera potentiella påverkanssituationer. Resultatet visar att staten har bidragit med de fyra tjänster som Stigler menar att företagen önskar från staten. Utifrån Cialdinis påverkansmönster hittas flera potentiella påverkanssituationer. Sammantaget bedömer jag att förutsättningarna har funnits för att livsmedelsindustrin och mejerinäringen kan ha påverkat staten att agera till förmån för industrin.

Syftet med uppsatsen är att studera hur nya ekonomiska doktriner och idéer sprids via enskilda ekonomer som medverkar i den ekonomiskpolitiska debatten. Debattörerna som studeras är Bo Södersten i en jämförelse med Gustav Cassel eftersom båda dessa väldigt aktiva ekonomer glidit höger ut på den ideologiska skalan. Men också att glidningen högerut för båda debattörer kan ha sammanfallit med kriser. Frågorna som ställs är: hur förändrades deras doktrinära synsätt? Med ett extra fokus på deras syn på staten, samt även på vad bakgrunden till förändringen kan ha berott på. Vilka idéer dessa individer hade vid olika tidsperioder, hur deras åsikter förändrades och vilka idéströmningar både inhemska och utländska som utövat inflytande på debattörerna. Metoden som används är av relativistisk (mesologisk) karaktär. Något som innebär att studiens tillvägagångssätt är att studera samband mellan ekonomisk historiska idéer i relation till de socio-ekonomiska kontexter ur vilka de har uppkommit. Teorin som studien utgår ifrån är Joseph Schumpeters teori angående ekonomisk historiska idéers fortskridande genom en serie av epoker av revolution och konsolidering. Resultatet ger ett tydligt stöd för Schumpeters syn på ekonomisk historiska idéers fortskridande. Både Cassel och Södersten har genomgått ett doktrinskifte i samband med kriser. Cassels doktrin skifte skedde 1918 under industrins uppgång. Söderstens doktrinskifte skedde 1982-1983 under övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle och 1970-tals krisens efterspel. Båda har för övrigt sett sig själva som reformister, åtminstone tidigare i sin karriär. Både Södersten och Cassel präglades av en känsla av att en ekonomisk katastrof var nära och kom efter doktrinskiftet att gå över till att attackera allting socialistiskt. Kriserna verkar ha utlöst en rädsla för den växande välfärdsstaten hos båda debattörer. Deras starka antimarxism har troligen åtminstone medfört att deras ideologiska färd högerut fick extra fart. Cassel betonade tidigare balansen mellan fördelning och tillväxt, Södersten var extra noga med fördelning, men efter deras doktrinskifte gick de mot ett synsätt där endast tillväxt kom att stå i fokus. Efter doktrinskiftet kom de båda debattörerna att betona statens klumpighet och inkompetens och de menar att staten borde krympas och dess inflytande på ekonomin tas bort.