Uppsatsen syftar till en undersökning av Moa Martinsons framställning av männen i serien om Mia Stenman som kan öppna upp en ny tolkning. Genom ett genusperspektiv har jag tittat på strukturen i hur männens utseende och personlighet porträtteras och hur detta påverkar Mia. Sedan har jag skildrat Martinsons politiska liv och behandlat delar av hennes relationer för att uppnå en bättre tolkning. Analysen av ett urval av män i hela serien, mestadels hennes styvfader, då han är den som figurerar mest hela serien igenom, visar på hur olika de framställs. Gemensamt har de allra flesta att de porträtteras mycket negativt, genom att utmåla framträdande drag i ansiktet och en personlighet som inte är så smickrande. De få som inte beskrivs som ovan nämnt, äger i stället en faderlig ton, alternativt är så underlägsna att Mia inte förmår sig att vara elak mot dem. Allt eftersom Mia blir äldre, får hon en mer neutral ton mot männen, trots att hon behåller sin självständighet och står fast vid att hon inte vill gifta sig. Mia lider av en stark svartsjuka som kan ha lett till att hon på äldre dagar får en starkt maskulin sida som är mer aggressiv, ironiskt nog, just mot det maskulina. Männens fysiska existens sammanfaller med det sociala och politiska som sker runt omkring dem i världen. Med anledning av detta skapade Martinson en polemik mot männen, vars identitet hon trampade på när hon som självständig kvinna gav ut en roman, som tillhörde den genre som bara män tidigare blivit publicerade inom. Detta återskapas sedan i serien, genom att Mia varken blir, eller låter sig bli omhändertagen av några män, utom de hon själv väljer, och knappt ens då. Martinsons personliga agenda tränger oupphörligt fram när hon vill stärka kvinnorna och påvisa sanningen ur en kvinnas perspektiv.

In this essay we follow a professional female photographer on the island of Gotland in Sweden around the turn of the twentieth century. The story of Laura Stenman’s life has for a long time been hidden, but through literature- and archival studies, her biographical story was pieced together and revealed during the winter of 2019. Through this essay her family life and photographic work has emerged. In parallel, a piece of the history of photography and the first photographers on Gotland are revealed.  The essay highlights the educational opportunities and advice available to those interested in photography at this time. It also describes the photographic studios that Laura Stenman and her second husband worked in. How the studio was planned and what inventories you would find in them. It also describes which assignments were the most common, which customers they had, how they communicated with the customers and how they found new ones. The economic conditions and aspects both for the photographer and the person to be portrayed, were of the utmost importance, and this is also being discussed. Some of the photographic pictures that Laura Stenman made were found and studied in detail in order to find patterns in her work. The essay also highlights how both the married and unmarried women were affected by changes in two big reforms in Sweden. First in 1846 when new opportunities arose for those who wanted to carry on activities in the craft profession, and second in 1864 when a business freedom regulation was introduced. Laura Stenman was married twice an both marriages changed her life and her history in different directions which is also being discussed throughout the essay. / I denna uppsats får vi följa en kvinnlig yrkesverksam fotograf på Gotland under sekelskiftet 1900. Laura Stenmans historia var länge dold men genom litteratur- och arkivstudier pusslades hennes biografiska skelett under vintern 2019 åter samman. En bild av hennes familjeliv och fotografiska arbete utkristalliserade sig. Parallellt har frågor om när fotokonsten och fotograferna egentligen kom till Gotland och vilka de första fotograferna var, besvarats. Vilka utbildningsmöjligheter och råd fanns för den intresserade vid denna tid?Arbetet beskriver de fotoateljéer som Laura Stenman och hennes andra man var aktiva i. Vart de byggdes upp, hur de planerades, fungerade och vad som fanns i dem. Även vilka fotografernas vanligaste uppdrag var, vilka kunder de hade, hur de kommunicerade med dem och hittade nya. De ekonomiska förutsättningarna och aspekterna både för fotografen och den som skulle låta sig avporträtteras var av allra största vikt vilket också diskuteras. Ett antal fotografiska visitkort som Laura Stenman lämnat efter sig studerades närmare. Vid 1846 års reform avskaffades skråväsendet i Sverige vilket gav nya möjligheter för den som ville bedriva verksamhet inom hantverksyrken och 1864 infördes sedan näringsfrihetsförordning. Uppsatsen lyfter hur både gifta och ogifta kvinnor påverkades av detta. Laura Stenman själv var gift två gånger och dessa giftermål påverkade hennes liv och historieskrivning i olika riktningar vilket har diskuterats genom hela arbetet.