Details - in Sophie Calle artwork, is an investigation where the staritng point is Suite vénitienne, one of the french artist, storyteller and photographer Sophie Calle's early projects, dated back to 1979.

Uppsatsen behandlar tre tidiga verk av Sophie Calle; Suite vénitienne, 1980, L'hôtel (Hotellet), 1981 och La Filature (Skuggningen), 1981. Utgångspunkten för uppsatsen är frågan om identitet och Sophie Calles tillvägagångssätt i sina verk. De tre verken beskrivs i sin helhet. Utifrån beskrivningen och litteraturstudier diskuteras olika infallsvinklar på verken. Frågan om identitet prövas med en teoretisk utgångspunkt i psykoanalysen, i huvudsak Jacques Lacans teorier om spegelstadiet. Sophie Calles tillvägagångssätt ses i samband med Roland Barthes teorier om text och läsare. Lek, olika förklädnader och slumpen är viktiga inslag i Calles verk. Slumpen var också viktig för surrealisterna och Calles verk har vissa drag gemensamt med dem. Sophie Calles verk sätts också i samband med konceptkonsten, både vad det gäller utförande, dokumentation av verken och sättet att använda sig av text och fotografi. Calle skiljer sig från konceptkonstnärerna genom att hon är mer personlig och intim i sina verk. Sophie Calles verk är mångfacetterade och kan infogas i flera olika sammanhang.

In this essay we follow a professional female photographer on the island of Gotland in Sweden around the turn of the twentieth century. The story of Laura Stenman’s life has for a long time been hidden, but through literature- and archival studies, her biographical story was pieced together and revealed during the winter of 2019. Through this essay her family life and photographic work has emerged. In parallel, a piece of the history of photography and the first photographers on Gotland are revealed.  The essay highlights the educational opportunities and advice available to those interested in photography at this time. It also describes the photographic studios that Laura Stenman and her second husband worked in. How the studio was planned and what inventories you would find in them. It also describes which assignments were the most common, which customers they had, how they communicated with the customers and how they found new ones. The economic conditions and aspects both for the photographer and the person to be portrayed, were of the utmost importance, and this is also being discussed. Some of the photographic pictures that Laura Stenman made were found and studied in detail in order to find patterns in her work. The essay also highlights how both the married and unmarried women were affected by changes in two big reforms in Sweden. First in 1846 when new opportunities arose for those who wanted to carry on activities in the craft profession, and second in 1864 when a business freedom regulation was introduced. Laura Stenman was married twice an both marriages changed her life and her history in different directions which is also being discussed throughout the essay. / I denna uppsats får vi följa en kvinnlig yrkesverksam fotograf på Gotland under sekelskiftet 1900. Laura Stenmans historia var länge dold men genom litteratur- och arkivstudier pusslades hennes biografiska skelett under vintern 2019 åter samman. En bild av hennes familjeliv och fotografiska arbete utkristalliserade sig. Parallellt har frågor om när fotokonsten och fotograferna egentligen kom till Gotland och vilka de första fotograferna var, besvarats. Vilka utbildningsmöjligheter och råd fanns för den intresserade vid denna tid?Arbetet beskriver de fotoateljéer som Laura Stenman och hennes andra man var aktiva i. Vart de byggdes upp, hur de planerades, fungerade och vad som fanns i dem. Även vilka fotografernas vanligaste uppdrag var, vilka kunder de hade, hur de kommunicerade med dem och hittade nya. De ekonomiska förutsättningarna och aspekterna både för fotografen och den som skulle låta sig avporträtteras var av allra största vikt vilket också diskuteras. Ett antal fotografiska visitkort som Laura Stenman lämnat efter sig studerades närmare. Vid 1846 års reform avskaffades skråväsendet i Sverige vilket gav nya möjligheter för den som ville bedriva verksamhet inom hantverksyrken och 1864 infördes sedan näringsfrihetsförordning. Uppsatsen lyfter hur både gifta och ogifta kvinnor påverkades av detta. Laura Stenman själv var gift två gånger och dessa giftermål påverkade hennes liv och historieskrivning i olika riktningar vilket har diskuterats genom hela arbetet.