Thesis advisor: S.J., James Keenan / HIV/AIDS is a serious global medical concern; its impact cannot be denied. Yet according to many it is not the disease itself that disturbs life most, but rather the psychological and social ramifications experienced by people living with HIV and AIDS through stigma and discrimination. Through an exploration of the stigma and analysis of case studies, specific demographics, expert studies, and theological discussions, this thesis seeks to argue that while success is possible, there is not enough being done for the eradication of AIDS-related stigma. It was found that the two most important fronts for this to happen on are education, specifically about the modes of HIV transmission, and through efforts of the church. It concludes that while eradicating AIDS-related stigma will not cure the disease itself, it will lead to healthier and affirming living for people with HIV/AIDS. / Thesis (BA) — Boston College, 2012. / Submitted to: Boston College. College of Arts and Sciences. / Discipline: College Honors Program.

acase@tulane.edu / Gendered social stigmas including those surrounding pregnancy, abortion, and adoption are pervasive, as it is estimated that a majority of women will experience one or more throughout their life course. Seeking to explore the social norms and mechanisms surrounding pregnancy and pregnancy-related choices in the demographic of elite private university students, the present study investigated how undergraduate students perceive pregnancy amongst their fellow unmarried undergraduate peers. Specifically, this study examined whether an undergraduate woman’s decision to have an abortion, carry to term and raise the child, or carry to term and place the child for adoption affects others’ perceptions of the woman herself. The findings are complex, as results suggest than an unmarried undergraduate woman may be judged differently depending on her pregnancy and her subsequent choices regarding that pregnancy, with the most extreme differences emerging between a woman who chooses carry to term and raise the child and a woman who chooses abortion. Furthermore, the results suggest that a pregnant undergraduate woman, regardless of whether she chooses to have an abortion or to carry to term, may face negative judgment from her peers. Whereas a woman who chooses to have an abortion is perceived as less moral and warm than a woman who chooses to raise her child, a woman who chooses to raise her child is perceived as having lower career aspirations than a woman who has an abortion. Moderation by abortion approval and religiosity were also examined. Findings are discussed in light of a stigma tradeoffs model. / 1 / Meagan E Magaldi

An individual’s identity is thought to accommodate and reflect his or her changing drives, abilities, beliefs, roles and obligations in an ever-changing environment, and a social or group identity is perceived as a contextually-bound aspect of this. When identity is stigmatised, expressions of identity are constrained by stigma management mechanisms, including group narratives. This study analyses the identity narratives of 64 lesbians as told to another lesbian, in particular referential, structural, interactional and functional aspects as well as a set of quantitative measures. While these lesbians experienced common life events, their narratives comprised a reflection of developmental tasks in one or more of 5 aspects of lesbian identity: lesbian sexual identity, transition to lesbian identity, stigma management, lesbian relationships and lesbian community involvement. The narratives were constrained by group interpretations: common “Lesbian Scripts’ and ‘Thematic Lines’ were identified which were correlated with identity factors. The inclusion of particular scripts and thematic lines in a lesbian’s narrative was associated with her level of identification as a lesbian, her level of commitment to her identity, her attitude to stigma and/or lesbianism, her age, and the number of years she has spent identifying as lesbian. The study concludes that the function of lesbian narrative includes demonstration of group membership, location within the group, demonstration of worthiness and morality, identity repair, and identity affirmation / Doctor of Philosophy (PhD)

<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. </p><p>Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ”normala”, dvs. över de 40 timmarna som utgör ett heltidsarbete utifrån samhällets normer. </p><p>För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden då vi anser att den lämpar sig bäst för vad vi vill åstadkomma. Med kvalitativa livsvärldsintervjuer har vi fångat in alla relevanta svar som utgör resultatkapitlet.</p><p>I teoridelen diskuteras olika sociologiska begrepp och synsätt som vi i analysdelen kopplar till de resultat som vi har fått fram ur våra intervjuer. Några relevanta och applicerbara begrepp som vi använder oss av är bl.a. stigma, arbetsetik, respektabilitet samt egenmaktsbegreppet empowerment. </p><p>Resultatet av vår forskning visar att informanterna medger att de är arbetsnarkomaner då de arbetar överdrivet mycket samt att arbetet har en mestadels negativ inverkan på deras vardags- och familjeliv, men att de sociala nätverken har påverkats till det bättre. I resultatdelen kom vi även fram till att hälften av informanterna inte är villiga att ändra på sina arbetsmönster, trots de överdrivet långa arbetstiderna. Slutligen visar resultatet också på att majoriteten av informanterna upplever att det existerar skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner, där kvinnan får dra det tyngsta lasset med den dubbelroll som traditionellt faller på hennes lott.</p>

<p>Idag lever cirka 4 miljoner människor med hepatit C i Europa och i Sverige är det cirka 50 000. Känslan av stigma är ett problem som sjukdomen bär med sig och är en ytterligare börda för dem som är drabbade. Stigmatiseringen kan leda till sämre hälsa och livskvalité, men även till att de undviker kontakt med sjukvården. Det är viktigt för sjuksköterskan att få djupare förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med hepatit C. Författarna för föreliggande studie gjorde en litteraturstudie som baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades, bearbetades och översattes. I resultatet framkom det att personer med hepatit C blev stigmatiserade av samhället, från familj och vänner men även från sjukvården. Sjukdomen förknippades med intravenöst drogmissbruk eller andra avvikande beteenden. Bristande information och okunskap upplevdes som en av faktorerna till ett felaktigt bemötande. Konsekvenser som följde med stigmatiseringen var negativa upplevelser, såsom rädsla, ångest, känslan av att vara smittsam och smutsig samt känslan av isolering. Idag behöver vårdpersonal mer kunskap om sjukdomen och hur livssituationen påverkas för personer med hepatit C. Ämnet behöver därför belysas under utbildningar för vårdpersonal, framförallt i sjuksköterskeutbildningen. Även mer forskning behövs göras för att se samband mellan den stigmatisering som sjukdomen bär med sig och eventuell påverkan på livskvalitén och hälsan.</p>

The stigma associated with a mental illness can be an impediment to recovery and has been described as more long lasting and disabling than the illness itself (Schulze & Angermeyer, 2003). Thus reducing stigma is an important cornerstone in any mental health strategy. This study examined the impact of an educational presentation by the Edmonton Early Psychosis Intervention Clinic (EEPIC) on reducing stigma associated with psychosis and schizophrenia. Stigma was measured using the Attribution Questionnaire (Corrigan, Markowitz, Watson, Rowan, & Kubiak, 2003) and the World Psychiatric Association’s Presentation Evaluation (Sartorius & Schulze, 2005). Respondents’ knowledge about the causes of schizophrenia improved as a result of the presentation. In addition, respondents viewed people with schizophrenia as less dangerous and were less socially distancing after the educational presentation. These results provide preliminary evidence that a time-limited educational presentation can foster positive attitudes and reduce the stigma related to schizophrenia. / Measurement, Evaluation and Cognition

Idag lever cirka 4 miljoner människor med hepatit C i Europa och i Sverige är det cirka 50 000. Känslan av stigma är ett problem som sjukdomen bär med sig och är en ytterligare börda för dem som är drabbade. Stigmatiseringen kan leda till sämre hälsa och livskvalité, men även till att de undviker kontakt med sjukvården. Det är viktigt för sjuksköterskan att få djupare förståelse för hur personer upplever sin sjukdom för att kunna ge en optimal vård. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av stigmatisering hos personer med hepatit C. Författarna för föreliggande studie gjorde en litteraturstudie som baserades på 13 stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna granskades, bearbetades och översattes. I resultatet framkom det att personer med hepatit C blev stigmatiserade av samhället, från familj och vänner men även från sjukvården. Sjukdomen förknippades med intravenöst drogmissbruk eller andra avvikande beteenden. Bristande information och okunskap upplevdes som en av faktorerna till ett felaktigt bemötande. Konsekvenser som följde med stigmatiseringen var negativa upplevelser, såsom rädsla, ångest, känslan av att vara smittsam och smutsig samt känslan av isolering. Idag behöver vårdpersonal mer kunskap om sjukdomen och hur livssituationen påverkas för personer med hepatit C. Ämnet behöver därför belysas under utbildningar för vårdpersonal, framförallt i sjuksköterskeutbildningen. Även mer forskning behövs göras för att se samband mellan den stigmatisering som sjukdomen bär med sig och eventuell påverkan på livskvalitén och hälsan.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vad begreppet arbetsnarkomani innebär för den enskilde arbetsnarkomanen och orsakerna till varför de arbetar så mycket som de gör, samt om de är villiga att ändra sina arbetsmönster. Vi har även undersökt arbetsnarkomanens egna upplevelser av hur överdrivet arbete påverkar dennes arbets- vardags- och familjeliv. Uppsatsens grundtanke är att belysa informanternas egna definitioner av vad arbetsnarkomani innebär för dem själva samt undersöka om de upplever att det finns några skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner. Vi har valt att definiera en arbetsnarkoman som någon som arbetar utöver det ”normala”, dvs. över de 40 timmarna som utgör ett heltidsarbete utifrån samhällets normer. För att genomföra denna undersökning har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden då vi anser att den lämpar sig bäst för vad vi vill åstadkomma. Med kvalitativa livsvärldsintervjuer har vi fångat in alla relevanta svar som utgör resultatkapitlet. I teoridelen diskuteras olika sociologiska begrepp och synsätt som vi i analysdelen kopplar till de resultat som vi har fått fram ur våra intervjuer. Några relevanta och applicerbara begrepp som vi använder oss av är bl.a. stigma, arbetsetik, respektabilitet samt egenmaktsbegreppet empowerment. Resultatet av vår forskning visar att informanterna medger att de är arbetsnarkomaner då de arbetar överdrivet mycket samt att arbetet har en mestadels negativ inverkan på deras vardags- och familjeliv, men att de sociala nätverken har påverkats till det bättre. I resultatdelen kom vi även fram till att hälften av informanterna inte är villiga att ändra på sina arbetsmönster, trots de överdrivet långa arbetstiderna. Slutligen visar resultatet också på att majoriteten av informanterna upplever att det existerar skillnader mellan manliga och kvinnliga arbetsnarkomaner, där kvinnan får dra det tyngsta lasset med den dubbelroll som traditionellt faller på hennes lott.

Syftet men denna uppsats är attundersöka om socialtjänsten bidrar till stämpling av klienter med missbruksproblematik genom sitt sätt att arbeta. De frågeställningar vi försöker besvara är om personer med missbruksproblematik får sina individuella behov tillgodosedda, eller om de stämplas utifrån en hel grupp. Vi frågar oss även om det är skillnad i hur män och kvinnor med missbruksproblematik får hjälp.

Syftet med denna uppsats är att få en bild av hur man kan uppleva det att vara homosexuell i sociala relationer och utifrån detta blir våra frågeställningar vilka reaktioner upplever homosexuella från sin omgivning och hur hanterar de eventuella reaktioner. Vi har valt kvalitativ metod där vi har intervjuat fyra homosexuella från två generationer, en man och en kvinna från varje generation. Teorier som vi använt oss av är Goffmans stigmateori som ligger till grund för studien, samt sexualitetsteori och könsteori. De slutsatser man kan dra utifrån denna studie är att de homosexuella påbörjar en process när de tar steget att ”komma ut”. Beroende på var man befinner sig i denna process hanterar man reaktioner från omgivningen på olika sätt. Genom att informanterna växer upp i ett samhälle där de homosexuella betraktas som avvikare, växer en rädsla fram för att inte bli accepterad av sina närmaste. Men med tiden mognar de i sin homosexualitet och självkänsla och är inte längre oroade för omgivningens reaktioner.