Th. doct.--Etudes cinématographiques--Rennes 3, 1992. / Filmogr. p. 311-327. Bibliogr. p. 328-334.

Universiẗat, Diss--Bonn, 2006.

<p> The attempt is made in the following study to present an interpretation of the novel "Stiller" by the Swiss author, Max Frisch, by tracing through the novel the dominant themes of the graven-image or 'Bildnis' and that of the problem of freedom with reference to the novel's main character. </p> / Thesis / Master of Arts (MA)

The attempt is made in the following study to present an interpretation of the novel Stiller by the Swiss author, Max Frisch, by tracing through the novel the dominant themes of the graven-image or 'Bildnis' and that of the problem of freedom with reference to the novel's main character. / Thesis / Master of Arts (MA)

Institutionen för kultur och estetik, Konstvetenskap 106 91 Stockholms universitet 08-16 20 00 vx Handledare: Magdalena Holdar Titel och undertitel: Den svenska stumfilmens scenografi–exemplen Dunungen och Vingarne Författare: Laura Thulin Kontaktuppgifter till författaren: laura.thulin@gmail.com Uppsatsnivå: Kandidatnivå Ventileringstermin: Vt 2022 ABSTRACT: Denna uppsats avhandlar den svenska stumfilmens scenografi och studerar scenografin ifilmerna Vingarne (Mauritz Stiller, 1916) och Dunungen (Ivan Hedqvist, 1919). Syftet är att undersöka hur och vad scenografin berättar. Detta utförs utifrån narratologiska teorier och med metoder hämtade från konstvetenskapen, formal- och kontextanalys. Överlag kan man konstatera att naturens scenografi i båda filmer dels är mindre teatralisk och mer dynamisk än interiörerna, men också bidrar mer till filmernas narrativ, påverkar fabulan, förmedlar karaktärsdrag och understryker händelseförlopp. Naturen skildras i båda filmer med en betoning på dess skönhet och som en plats för njutning och rekreation. I Vingarne håller sig scenografin mycket i bakgrunden, det är framförallt en transparent realism, men med talande undantag som berättar mycket om huvudpersonernas karaktärer och styrker filmens tema om moral och omoral. I Dunungen driver scenografin på flera punkter framnarrativet, i synnerhet skildringen av gården Bohult. Filmens scenografiska helhet harmonierar med huvudrollen Anne-Marie och kan även sägas driva fram vad som kallats den svenska stumfilmens nationella prägel. I båda filmer finns exempel på rekvisita, som i samklang med karaktärerna, i mycket hög utsträckning driver narrativet. Ett förhållningssätttill de litterära förlagorna, att man använt sig av passager därifrån på ett sätt som kan liknasvid direkta scenografianvisningar, utmärker sig. Nyckelord: scenografi, stumfilm, filmscenografi, Axel Esbensen, Mauritz Stiller, Ivan Hedqvist, Dunungen (1919), Vingarne (1916)

No description available.

Anhand ihres für Chemnitz Kulturhauptstadt 2025 entwickelten Projekts WE PARAPOM! erläutert die Künstlerin Barbara Holub im Gespräch ihre Arbeitsweise mit Anwohner*innen und Künstler*innen in der Auseinandersetzung um den städtischen Raum. Die beiden Begriffe ‚direkter Urbanismus‘ und ‚stiller Aktivismus‘ spielen dabei eine wichtige Rolle. Sie sind als aktivierende Strategien zentrale Aspekte der Praxis von transparadiso – einer Zusammenarbeit von Barbara Holub und Paul Rajakovics.