Sammanfattning Bakgrund: Deep brain stimulation (DBS) i nucleus ventralis intermedius i thalamus (VIM) eller caudala zona incerta (cZi) ger goda effekter på tremorsymptomen för patienter med essentiell tremor. Patienterna som behandlats med DBS kan få bieffekter som i vissa fall leder till talpåverkan, så kallad stimuleringsinducerad dysartri. Huruvida det finns risk för bieffekter som drabbar röstens funktion hos patienter med essentiell tremor saknas studier kring men man vet att grundsjukdomen kan påverka rösten akustiskt samt att vissa patienter utvecklar rösttremor. Att drabbas av en bieffekt efter DBS kan ha en inverkan på hur patienten subjektivt upplever resultatet av behandlingen.     Mål: Att undersöka om patienter med essentiell tremor som genomgått DBS subjektivt upplever någon form av röst- eller talbesvär jämfört med en frisk, ålders- och könsmatchad kontrollgrupp.   Metod: I studien deltog sammanlagt 42 deltagare varav 21 tillhörde en patientgrupp med essentiell tremor som genomgått DBS i cZi och de övriga 21 tillhörde en frisk, ålders- och könsmatchad kontrollgrupp. Deltagarna i de båda grupperna fick fylla i två formulär, RHI som berör röstens funktion och SOFT som berör talets funktion. Deltagarna som tillhörde patientgruppen fick också svara på fem fördjupande frågor om deras subjektiva upplevelse. Den statistiska signifikanstestningen genomfördes med avseende på om det fanns en skillnad i självskattningen mellan de båda grupperna.   Resultat: Resultaten i denna studie visade att patienterna med essentiell tremor s0m är behandlade med DBS skattar en signifikant större del subjektiva svårigheter av sin egen röst- och talfunktion jämfört med den friska kontrollgruppen.   Slutsats: Resultaten visade att det på gruppnivå finns signifikant större andel upplevda svårigheter relaterade till tal- och röstfunktionen hos patienter med essentiell tremor behandlade med DBS jämfört med en frisk kontrollgrupp. Resultaten visar även en stor individuell variation av den subjektiva upplevelsen av tal och röstpåverkan vilket är viktig information att delge patienter som ska genomgå DBS. Ett preoperativt samtal med logoped för information om möjliga bieffekter vid DBS och hur detta kan påverka patienten subjektivt är nödvändigt. De patienter som subjektivt upplever besvär med talet eller rösten bör erbjudas kontakt med logoped. / Abstract Background: Deep brain stimulation (DBS) of ventralis intermedius nucleus of thalamus (VIM) or caudala zona incerta (cZi) have been shown to be efficient in supressing tremor symptoms in patients with essential tremor. Patients who has been treated with DBS may acquire certain side effects of which in some cases results in an impact on the patients speech, known as stimulation- induced dysarthria. There is a lack of studies that investigate if there is a risk of side effects that is affecting voice functioning in patients with essential tremor. Previous studies have claimed that the disease itself may have an effect on the voice acoustics and that some patients develop voice tremor. The occurrence of a side effect caused by DBS may have an impact on the patients subjective experience of the treatment result.   Aim: To investigate whether patients with essential tremor treated with DBS are subjectively experiencing any form of voice or speech disability compared to a healthy, age and sex matched control group.   Method: The study included 42 participants all together whereof 21 was part of a patient group with essential tremor treated with DBS in cZi and the other 21 participants was part of a healthy, age and sex matched control group. The participants of both groups filled out two different forms, VHI (RHI) which affects voice function and SOFT which affects speech function. The participants in the patient group also answered five profound questions about their subjective experience. The test of statistical significance was performed with regard of if a difference was to be found in the self-ratings between the two groups.   Results: The results of the study show that patients with essential tremor whom have been treated with DBS rates a significantly greater amount of subjective difficulties related to the voice and speech functioning compared to the healthy control group.   Conclusion: The results show that the DBS-treated patients with essential tremor experience a significantly greater amount of subjective difficulties related to voice and speech functioning compared to a healthy control group. The results also show a great individual variety in the subjective experience of speech and voice function which is important information to notify patients who are due to undergo DBS-treatment. A preoperative meeting with a speech and language pathologist to be informed of possible side effects caused by the DBS and in what ways this can effect the patient subjectively is required. Patients who postoperatively experience a negative effect on speech or voice functioning should be offered contact with a speech and language pathologist. / Tal- och rösteffekter av djup hjärnstimulering hos patienter med ärftlig tremor

Bakgrund: Essentiell tremor (ET) behandlas bland annat med djup hjärnstimulering (DBS). Många patienter drabbas av stimuleringsinducerad dysartri (SID) till följd av behandlingsmetoden, vilket i sin tur kan påverka talförståeligheten. Oral diadochokinesi (DDK) används av kliniker vid utvärdering av dysartri då det pressar det artikulatoriska systemet. Studier har påvisat samband mellan akustiska egenskaper från DDK och naturligt tal. Ett fåtal studier har undersökt sambandet mellan DDK och talförståelighet men i dagsläget saknas studier inom området som bygger på fler än en kvantifiering av DDK.Syfte: Att undersöka om DDK kan predicera nedsatt talförståelighet till följd av DBS hos patienter med ET. Metod: Inspelade DDK-sekvenser av stavelserna [pa], [ta] och [ka] från 36 patienter med ET samlades in och matchades med skattningar av deras talförståelighet. Inspelningarna märktes upp med hjälp av en tränad mjukvara och kontrollerades sedan manuellt. Ett batteri av 45 akustiska parametrar beräknades på samtliga sekvenser. Statistiska beräkningar genomfördes för att undersöka om erhållna mått kunde predicera talförståelighet.Resultat: För prediktion av talförståelighet påvisades [pa] vara mer värdefull än [ta] och [ka]. Högst uppnådda resultat visade att [pa] kunde förklara 23% av variationen i talförståelighet.Slutsatser: Resultatet visar att DDK kan fungera som en relativt god prediktor av nedsatt talförståelighet till följd av DBS hos patienter med ET. Däremot bör man vara försiktig med att tillskriva DDK ett större förtroende gällande dess samband med talförståelighet, eftersom låga resultat erhölls i vissa beräkningar. Vidare forskning bör validera den använda modellen. / Tal- och rösteffekter av djup hjärnstimulering hos patienter med essentiell tremor, D.nr: 2014-67-32M.