Kommunikationen har en central roll i samhällsplaneringen och används för att skapa visioner och mål, kommunicera till invånare och påverka beslut. I samband med Stockholmsförhandlingen hade kommunikationen stor betydelse för att lyckas förmedla behovet av tunnelbana. De konsulter som arbetar professionellt med kommunikation och anlitas för att formulera argumentationen förknippas ofta med lobbyism. När jag först började studera ämnet uppfattade jag att det finns olika definitioner av lobbyism och begreppet används slarvigt för att uttrycka aktioner som egentligen bör skiljas åt. Ett närbesläktat begrepp är public affairs, en tjänst som erbjuder kommunikativ rådgivning i påverkansarbete. Det här arbetet handlar om politisk konsultverksamhet och fokuserar på tjänsten public affairs, och kommunen som uppdragsgivare. Utgångspunkten är ett samarbete mellan en kommun och en konsultbyrå inom public affairs i Stockholmsförhandlingen. Syftet är att undersöka kommunikationskonsultens roll, vilka möjligheter och varför det finns ett behov i den kommunala planeringen. För att kunna besvara mina frågeställningar föregås arbetet av litteraturstudier om planeringen som politisk aktivitet, det demokratiska styrelseskicket, den kommunala planeringen, lobbying och public affairs samt politisk konsultverksamhet. Sedan följer min empiriska studie som är baserad på fem intervjuer med konsulter inom public affairs, och tjänstemän från kommun och Regeringskansliet. Teori och empiri sammanvävs i analysen för att försöka besvara arbetets syfte och frågeställningar. Arbetet avslutas med en diskussion om resultat och metodval samt en slutsats. Huvudresultatet som presenteras i slutsatsen blev att kommunikationskonsulter kan möjliggöra ett bättre samtal med medborgare, något som inte överensstämmer med den kritik som teoridelen lyfter fram.

Syftet med detta kandidatarbete var att undersöka segregationens roll i regional stadsplanering. Studien undersöker hur planeringen av Nya Tunnelbanan Akalla-Barkarby förhållit sig till segregationen i Järvaområdet. Nya tunnelbanan planerades som följd av Stockholmsförhandlingen år 2013, en politisk satsning för att bygga bostäder parallellt med tunnelbana, för att möta regionens befolkningstillväxt och bostadsbrist. Arbetet har genomförts genom en kvalitativ studie med tre olika forskningsmetoder. En litteraturstudie utfördes för att få förståelse för problemområdet. För fallstudien utfördes en dokumentstudie samt intervjustudie med åtta deltagare som har eller tidigare haft koppling till projektet. Efter en tematisk analys av intervjustudien sammanfattades resultatet.  Studien visar att de planerade regionala stadskärnorna i RUFS 2010 har haft en betydande inverkan på lokaliseringen av den nya tunnelbanan. Fortsättningsvis upptäcks brister i inkludering av segregationsperspektivet och social hållbarhet i utredningar gjorda av Trafikförvaltningen. Det kan konstateras att det finns svårigheter med att mäta sociala nyttor och att det ekonomiska intresset sätter begränsningar i segregationsfrågans inkludering i planeringen. Ämnet visade sig vara mer komplext än den inledande hypotesen på grund av den bakomliggande bostadspolitikens inverkan på planerings utformning. / The purpose of this study is to investigate the role of segregation in regional urban planning. The study examines how the planning of the New Metro Akalla-Barkarby accounts for segregation in Järva. The New Metro was planned after the Stockholm negotiation which took place in 2013, a political initiative to build housing simultaneously with the public metro system to meet the region's population growth and housing crisis. This work has been carried out through a qualitative study with three different research methods. A literary study was conducted to gain an understanding of the relevant aspects of the problem area. For the case study, a document study was executed as well as an interview study with six participants and two e-mail correspondences that have or previously had a connection to the project. After a thematic analysis of the interview study, the results were summarized.  The study shows that the planned regional cores in RUFS 2010 have had a significant impact on the location of the New Metro's expansion. Furthermore, there are deficiencies in the investigations’ inclusion of the segregation perspective and social sustainability. It can be stated that there are difficulties in measuring social benefits and that economic interest places restrictions on the inclusion of the issue of segregation in planning. The topic proved to be more complex due to the impact on urban planning from the underlying politics of housing.