<p>Bakgrund: I dagens föränderliga omvärld med snabba förändringar inom teknologi och marknadsförhållanden krävs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrågas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare än specialister, vilket gör att nya kompetenskrav ställs på personalen. Ett sätt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare är genom intern rörlighet. Många företag har förstått vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska åstadkommas, vilket kan sättas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur är att ”utan tydliga mål sker ingen handling”. Organisationer efterfrågar horisontell rörlighet medan medarbetare främst är intresserade av att avancera i hierarkin och röra sig vertikalt. För att överbrygga denna skillnad krävs att organisationens styrsystem, som har till syfte att generera för organisationen önskvärda beteenden, styr medarbetarna i rätt riktning. Styrsystemet skapar, beroende på dess utformning, både hinder och stöd för rörlighet. Det är därför av vikt att styrsystemet utformas på ett sätt som stödjer intern rörlighet. För att kunna göra det krävs en medvetenhet om vilka faktorer i styrsystemet som påverkar rörligheten </p><p>Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur organisationers styrsystem kan hindra respektive främja intern rörlighet. </p><p>Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie på ett högteknologiskt industriföretag med stor andel ingenjörer. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med åtta mellanchefer på företaget. </p><p>Resultat: Studien visar att en rad faktorer i styrsystemet påverkar den interna rörligheten, och beroende på hur styrsystemet är utformat är dessa antingen hindrande eller främjande för organisationens interna rörlighet. Exempel på faktorer som vi funnit påverkar den interna rörligheten är; organisationsstruktur, ansvarsstruktur, organisationskultur och mått.</p>

Bakgrund: I dagens föränderliga omvärld med snabba förändringar inom teknologi och marknadsförhållanden krävs flexibilitet för att överleva som organisation. I dag efterfrågas flexibla medarbetare med bred kompetens snarare än specialister, vilket gör att nya kompetenskrav ställs på personalen. Ett sätt att skapa ett flexibelt företag med flexibla medarbetare är genom intern rörlighet. Många företag har förstått vikten av intern rörlighet men saknar en övergripande plan, visioner och strategier för hur detta ska åstadkommas, vilket kan sättas i relation till att en av de mest konsekventa iakttagelserna i ledningslitteratur är att ”utan tydliga mål sker ingen handling”. Organisationer efterfrågar horisontell rörlighet medan medarbetare främst är intresserade av att avancera i hierarkin och röra sig vertikalt. För att överbrygga denna skillnad krävs att organisationens styrsystem, som har till syfte att generera för organisationen önskvärda beteenden, styr medarbetarna i rätt riktning. Styrsystemet skapar, beroende på dess utformning, både hinder och stöd för rörlighet. Det är därför av vikt att styrsystemet utformas på ett sätt som stödjer intern rörlighet. För att kunna göra det krävs en medvetenhet om vilka faktorer i styrsystemet som påverkar rörligheten Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur organisationers styrsystem kan hindra respektive främja intern rörlighet. Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie på ett högteknologiskt industriföretag med stor andel ingenjörer. Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer med åtta mellanchefer på företaget. Resultat: Studien visar att en rad faktorer i styrsystemet påverkar den interna rörligheten, och beroende på hur styrsystemet är utformat är dessa antingen hindrande eller främjande för organisationens interna rörlighet. Exempel på faktorer som vi funnit påverkar den interna rörligheten är; organisationsstruktur, ansvarsstruktur, organisationskultur och mått.

<p>Den nya globala försvarsmakten ställer nya krav, inte minst på logistikkedjan där avstånden ökar och förutsättningarna för insats inte är lika klara som under det kalla kriget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav ur en doktrinär synvinkel som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå kopplat till en strategisk rörlighet vid en framtida Svensk insats. Som empiri i uppsatsen används de doktriner och reglementen som finns i Sverige och i NATO som avhandlar logistikkedjan på strategisk nivå och strategisk rörlighet. Samt en fallstudie från Operation Iraqi freedom för att exemplifiera de krav som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå. Uppsatsens metod är deskription och fallstudie där fallstudien exemplifierar de problem som kan komma att uppstå. Empirin ligger sedan till grund för en analys och diskussion där ett antal slutsatser utkristalliseras. Slutsatserna som uppfyller syftet med uppsatsen är att krav på en precis logistikkedja ökar för att leverera i rätt tid vilket möjliggörs av kravet på ett bra logistikledningssystem.</p> / <p>The new global Swedish armed forces are putting new strains, especially in the logistics chain where the distances increase and the conditions of operation are not as clear as during the Cold War. The purpose of this paper is to examine the requirements from a doctrinal perspective that might be claimed in the logistics chain at the strategic level, coupled with strategic movement at a future Swedish operation. As empirical evidence in this paper the doctrines and regulations are used that exist in Sweden and in NATO, which deals with the logistics chain at the strategic level and strategic mobility. A case study of Operation Iraqi Freedom is used to exemplify the requirements that may be imposed on the logistics chain at the strategic level. Thesis method is description and case study. The case study exemplifies the problems that may arise. Empiric then forms the basis for analysis and discussion and a number of conclusions emerge. The conclusions that meet the purpose of this paper is to call for a precise logistics chain to deliver in time increases this is made available by the requirement of a good logistics management.</p>

Den nya globala försvarsmakten ställer nya krav, inte minst på logistikkedjan där avstånden ökar och förutsättningarna för insats inte är lika klara som under det kalla kriget. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka krav ur en doktrinär synvinkel som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå kopplat till en strategisk rörlighet vid en framtida Svensk insats. Som empiri i uppsatsen används de doktriner och reglementen som finns i Sverige och i NATO som avhandlar logistikkedjan på strategisk nivå och strategisk rörlighet. Samt en fallstudie från Operation Iraqi freedom för att exemplifiera de krav som kan komma att ställas på logistikkedjan på strategisk nivå. Uppsatsens metod är deskription och fallstudie där fallstudien exemplifierar de problem som kan komma att uppstå. Empirin ligger sedan till grund för en analys och diskussion där ett antal slutsatser utkristalliseras. Slutsatserna som uppfyller syftet med uppsatsen är att krav på en precis logistikkedja ökar för att leverera i rätt tid vilket möjliggörs av kravet på ett bra logistikledningssystem. / The new global Swedish armed forces are putting new strains, especially in the logistics chain where the distances increase and the conditions of operation are not as clear as during the Cold War. The purpose of this paper is to examine the requirements from a doctrinal perspective that might be claimed in the logistics chain at the strategic level, coupled with strategic movement at a future Swedish operation. As empirical evidence in this paper the doctrines and regulations are used that exist in Sweden and in NATO, which deals with the logistics chain at the strategic level and strategic mobility. A case study of Operation Iraqi Freedom is used to exemplify the requirements that may be imposed on the logistics chain at the strategic level. Thesis method is description and case study. The case study exemplifies the problems that may arise. Empiric then forms the basis for analysis and discussion and a number of conclusions emerge. The conclusions that meet the purpose of this paper is to call for a precise logistics chain to deliver in time increases this is made available by the requirement of a good logistics management.