Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppväxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjälper unga att få en egen lägenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda på detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda på i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. Därefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för barn med adhd samt till en skola med en särskild pedagogisk inriktning för dessa barn. Skolans mål är att ge ungdomarna behörighet till gymnasiet. Vi har också undersökt hur informationsutbytet ser ut mellan BUP, Ungbo och skolan utifrån deras respektive synsätt. I vårt fall har ungdomen med adhd träffat representanter från BUP, skolan och sociala myndigheter men inte varit i kontakt med vår informant på Ungbo. Vi valde att intervjua kvinnan på Ungbo då hon har erfarenhet av ungdomar med adhd och hur de fungerar och är även insatt i sociala myndigheter behandlar sådana ärenden. Resultatet visar att det finns en del väsentliga behov som behöver tillgodoses hos dessa ungdomar, exempelvis behöver de en viss struktur i sin vardag för att allt ska fungera. Vår informant med adhd får representera denna diagnos och föra sin talan om vilken hjälp eller stöd han får från BUP, skolan samt sociala myndigheter.

The purpose of the thesis Masculinities – Gender and its Impact on the Social conditions of individuals is to perform a critical study of how gendered norms influence the social conditions of individuals. This has been done by a problematization and the attempt to answer the question of how the hegemonical masculinity can be analyzed as a discourse, and how the structural aspects of this discourse inflict on the social conditions of masculinities. The question was divided into the analytical themes: the boarders of the discourse, the institutionalization of the discourse, the actuation of the discourse and the agents of the discourse. The theoretical frame is constituted by the theory of discourse by Michel Foucault, the theory of the hegemonical masculinity by R.W. Connell and a subversive identity theory by Judith Butler. The method used is the abstract discourse analysis built on the discourse theory by Ernesto Laclau and Chantal Mouffes. The analysis consists of a problematization of different aspects of the theory of the hegemonic masculinity from different theoretical perspectives, selected due to their accordance with the perspective of social constructions and social integration. It was concluded that the hegemonic masculinity could be described as a social structure and as a discourse with inner and outer demarcations, socially preformed and characterized with the aspects of excluding and including. The institutionalized aspects of this discourse could be identified as: the need of the social construction of social groups, acts and threat of violence, the discourse of compulsory heterosexuality, the institutionalized search for truths and the quest for a gender identity. The gender identity was problematized as one of the fundamental aspects of the construction of masculinities due to its connection to the institutionalized concept of identity and social integration. The structural stability of the hegemonical masculinity and its determination of the social conditions of individuals were ultimately challenged as its existence was concluded to be dependent upon the social constructions of social groups and the agency of the individuals. / Syftet med uppsatsen Maskuliniteter - Genusnormernas inverkan på individers sociala förutsättningar är att kritiskt granska genusnormers inverkan på individers sociala förutsättningar. Detta har gjorts genom att problematisera och försöka besvara frågeställningen om hur den hegemoniska maskuliniteten kan begreppsliggöras som en diskurs och hur dess ramar för sociala praktiker inverkar på maskuliniteters sociala förutsättningar. Frågeställning bröts ned till de analytiska temana: diskursens gränser, diskursens institutionalisering, diskursens drivkraft och diskursens aktörer. Den teoretiska ramen bygger på Michel Foucaults diskursteori, R.W. Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och Judith Butlers subversiva identitetsteori. Metodologin bygger på diskursteoretikerna Ernesto Laclau och Chantal Mouffes abstrakta och dekonstruktivistiska diskursanalys med vilken den hegemoniska maskuliniteten har granskats kritiskt utifrån olika teoretiska perspektiv. Dessa perspektiv valdes ut efter kompatibilitet med det socialkonstruktivistiska perspektivet och relevans för individers sociala integration. Slutsatsen drogs att den hegemoniska maskuliniteten kan begreppsliggöras som social struktur och som en diskurs, med såväl inre som yttre gränsdragningar, manifesterade i diskursiva utestängningsprocedurer. De institutionaliserade aspekterna av den hegemoniska maskulinitetsdiskursen identifierades som: samhällsgrupperingar, våldsyttringar, den heterosexuella matrisen, sökandet efter sanningar och strävan efter en könsidentitet. Könsidentiteten problematiserades som en grundläggande drivkraft bakom konstruerandet av maskuliniteter på grund av identitetsbegreppets institutionalisering och koppling till individers sociala integration. Slutligen ifrågasattes den hegemoniska maskulinitetens strukturella stabilitet och determinering för individers sociala förutsättningar, då dess existens visade sig vara beroende av socialt konstruerade samhällsgrupperingar och individers delvis fria agerande.

<p>Background</p><p>There are different organizational structures and control and it has been proved difficult to find a combination between these that leads to goal congruence and improved efficiency. An organization can be structured according to hierarchical levels and the decision making can be either centralized or decentralized. Organizational control can be classified according to the amount of rules and balanced scorecard can be used to weld together the structure with the control.</p><p>Purpose</p><p>The purpose is to create an understanding of how two types of structures and control in an organization appears and also to investigate how these differ from one another concerning the balanced scorecard as a control system. We will also investigate how the variables goal congruence and efficiency are affected by the implementation of the balanced scorecard.</p><p>Method</p><p>To answer the purpose of this thesis we have mainly used the qualitative method since we have studied two organizations thoroughly through interviews on different levels of the organization. The study also has some quantitative elements since we wanted to get a more truthful picture of the organizations. Therefore we have used questionnaires to include the employees of the lower level in the hierarchy.</p><p>Conclusion</p><p>The result of the study shows that one of the organisations, which we assumed to be bureaucratic, fulfilled the assumption for the most part and the other organisation was professional which we also had assumed prior to the study. The control in the two organisations was different, in the bureaucratic the control was also bureaucratic while in the professional the control was divided into bureaucratic and clan control. The result also show that the use of the balanced scorecard on the lower level has not spread in the way the management of the organisations had expected. The goals presented in the scorecard have not lead to any goal congruence since the employees do not find the scorecard important. Another result of the study is that efficiency is difficult to measure.</p> / <p>Inledning</p><p>Det finns olika strukturer och styrformer och det har visat sig vara svårt att finna en kombination mellan dessa som leder till målöverensstämmelse och att effektiviteten ökar. En organisation kan vara strukturerad efter hierarkiska nivåer och beslutsfattande kan vara decentraliserat eller centraliserat. Styrning kan klassificeras utifrån graden av regler i organisationen och det balanserade styrkortet kan användas för att svetsa samman strukturen med styrningen.</p><p>Syfte</p><p>Syftet är att skapa en förståelse för hur två typer av verksamheters strukturer och styrning ser ut samt att undersöka hur dessa skiljer sig åt dels när det gäller tillämpningen av balanced scorecard som styrverktyg och dels hur variablerna målöverensstämmelse och effektivitet påverkas.</p><p>Metod</p><p>För att besvara vårt syfte har vi till största del använt oss av den kvalitativa metoden då vi ingående har undersökt två verksamheter genom att utföra intervjuer på olika hierarkiska nivåer inom dessa. Studie har också en kvantitativ prägel då vi för att få en mer sanningsenlig bild av organisationerna har vi in-kluderat de anställda på den lägsta nivån genom en enkät.</p><p>Slutsats</p><p>Studiens resultat visar på att den ena verksamheten som vi förutsatt skulle vara byråkratisk till största del var det och att den andra verksamheten som vi förutsatt skulle vara professionell också stämde i vissa avseenden. Styrningen i verksamheterna var olika då den byråkratiska organisationen dominerades av den byråkratiska styrmodellen. Den professionella verksamhetens styrning var däremot tvådelad eftersom det visade sig att den byråkratiska styrmodellen användes på den administrativa nivå men den operationella nivån använde sig av klanstyrning. Resultaten visar också att styrkortets tillämpning på avdelningsnivå var minimal då styrkortet inte fått den spridning som ledningsnivåerna hoppats på. Vad gäller de mål uttryckta i styrkortet har det inte lett till någon målöverensstämmelse eftersom de anställda inte finner styrkortet viktigt och således inte arbetar utifrån det. Studien visar också att effektivitet är något som är svårt att mäta.</p>

München, Techn. Universiẗat, Diss., 2007.

Zugl.: Kassel, Univ., Diss., 2006

Zugl.: Kassel, Universiẗat, Diss., 2006. / Download lizenzpflichtig.

Techn. Univ., Diss.--Braunschweig, 1999.

Frankfurt (Main), Universiẗat, Diss., 2008.

Zugl.: Darmstadt, Techn. Universiẗat, Diss., 2008.

University, Diss.--Jena, 2003.