The objective of this thesis is to determine guidance practices in four-year, Class A High Schools in Texas by: (1) surveying related literature in the field of guidance to determine what the experts consider a good guidance program for secondary schools; (2) means of a survey in the form of a questionnaire, to determine what is actually being done in guidance work in Texas Class A Schools; (3) arriving at a conclusion concerning good guidance work practices for four year, Class A High Schools in Texas.

The purpose of this study is to determine,in a group of Texas secondary schools, the practices employed in educational guidance, and to compare these practices with those obtained in representative secondary schools of the United States.

The problem of this study is the development of criteria for the evaluation of some of the guidance practices that are found in the student council and the home room organizations of a junior high school. The major consideration has been given to the development of the evaluative criteria, and not to the evaluation of the practices. The problem may be considered as three-fold in its scope. A solution has been attempted through the following steps: First, it will establish a method of evaluating the practices of the organizations mentioned. Second, it will analyze some of the common practices of these organizations through an application of the evaluative device to the practices. Third, it will record the findings, conclusions, and recommendations.

Dagens arbetsmarknad för studie- och yrkesvägledare kan ses som god och därför ville vi undersöka hur nyexaminerade studie- och yrkesvägledare upplever sin etableringsfas. Vi hade en förförståelse om att nätverk, arbetsmiljö, lön och geografi skulle kunna vara betydelsefulla faktorer i sammanhanget. Våra frågeställningar är: Vilken roll spelar den nyexaminerade studie- och yrkesvägledares nätverk under dennes etableringsfas till arbetsmarknaden? Vilka faktorer påverkar nyexaminerade studie- och yrkesvägledare enligt dem själva under etableringsfasen till arbetsmarknaden? Påverkar exempelvis lön, geografi, arbetsmiljö eller andra faktorer som vi inte har tänkt på? Vi gjorde kvalitativa intervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som har tagit examen inom de senaste fem åren. Vi använde Krumboltz och Levins (2010) Planned happenstance och Patton och McMahons (2006) Systemteori för att analysera resultatet. Vi kunde se att respondenterna upplevde nätverk och arbetsmarknaden som två viktiga påverkansfaktorer. Även faktorer som arbetsmiljö, yrkesroll, arbetsuppgifter, målgrupp, elevantal och geografiskt läge visade sig vara betydelsefulla men underordnade framförallt arbetsmarknadens påverkan på respondenternas etableringsfaser.

<h2>Sammanfattning</h2><p><strong>S</strong>yftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering.</p><p>Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål.</p><p>Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande.<strong> </strong>Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad.</p><p>En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val.<strong> </strong></p> / <p> </p><h2>Abstract</h2><p>The purpose of this thesis was to give a picture of how a number of student counsellors at the university look on their commission in the perspective of widening recruitment.</p><p>The thesis also showed what strategies the universities have to widen their recruitment and of how to use counselling for this purpose.</p><p>The method was qualitative and the result was founded on interviews with ten student counsellors from two different universities and from two persons who work overall with widening recruitment and diversity. This study shows that student counsellors regard widening recruitment as an important task in their work. It emerged under the interviews that counselling is more psychological than social, which means that the counsellors focus more on factors like interests, values and competence rather than social context with factors like social class and gender. There are elements of trait and factor thinking as well as a great deal of<strong> </strong>process thinking. The university regards student counselling as an important activity and is using it for widening recruitment, but the knowledge of  it and its use is somewhat undeveloped.</p><p>A vision for the future is that the counsellor has more the task of a social reformer. The counsellor would then be the one who encourages the student for choices beyond the norms.</p>

Sammanfattning Syftet med denna uppsats var att ge en bild av hur ett antal studie- och karriärvägledare inom universitet/högskola förhåller sig till begreppet breddad rekrytering. Uppsatsen ville också visa vad en högskola och ett universitet har för strategier för att bredda sin rekrytering och om man medvetet använder sig av studie- och karriärvägledning för detta ändamål. Metoden var kvalitativ och resultaten byggde på intervjuer av tio studievägledare fördelade på en högskola och ett universitet, samt två personer som arbetar övergripande med breddad rekrytering på dessa lärosäten. Det som framkom är att studievägledarna överlag anser att breddad rekrytering är en viktig uppgift som ingår i deras yrkesverksamhet, vidare att vägledningen är mer psykologiskt än socialt inriktad, på så sätt att vägledarna fokuserar mer på psykologiska aspekter som t ex studentens intressen, värderingar och förmågor snarare än den sociala kontext studenten befinner sig i t ex klasstillhörighet eller genus. Det finns inslag av processtänkande men fortfarande mycket av "trait and factor" tänkande. Högskolan/ universitetet anser att studievägledning är en viktig verksamhet och använder sig delvis av den för att bredda sin rekrytering, men kunskapen om vad vägledning är och kan användas till känns delvis outvecklad. En framtidsvision är att vägledning har mer av samhällsförbättrande karaktär. Vägledaren skulle då vara en person som uppmuntrar till val utanför normen: Gränsöverskridande val. / Abstract The purpose of this thesis was to give a picture of how a number of student counsellors at the university look on their commission in the perspective of widening recruitment. The thesis also showed what strategies the universities have to widen their recruitment and of how to use counselling for this purpose. The method was qualitative and the result was founded on interviews with ten student counsellors from two different universities and from two persons who work overall with widening recruitment and diversity. This study shows that student counsellors regard widening recruitment as an important task in their work. It emerged under the interviews that counselling is more psychological than social, which means that the counsellors focus more on factors like interests, values and competence rather than social context with factors like social class and gender. There are elements of trait and factor thinking as well as a great deal of process thinking. The university regards student counselling as an important activity and is using it for widening recruitment, but the knowledge of  it and its use is somewhat undeveloped. A vision for the future is that the counsellor has more the task of a social reformer. The counsellor would then be the one who encourages the student for choices beyond the norms.

No description available.