Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare på en högskola är speciellt då avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt är begränsat i både tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer där tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick åt till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervägande del vara vad som enligt Luthans (1988) är ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare än ett karriärinriktat ledarskap.

Följande uppsats är en studie av skuggsystem (shadow systems, eng.) där ansatsen var att införskaffa insikter om varför en användare väljer att utveckla och använda ett skuggsystem istället för det av organisationen sanktionerade informationssystemet. Ett skuggsystem är ett datoriserat system som är utvecklat av en slutanvändare i en organisation vid sidan av det sanktionerade systemet med syftet att kringgå detsamma. Vid Uppsala Universitets institutioner utvecklas och används en rad skuggsystem för kursplanering, administration och ekonomisk planering. För att ta reda på varför dessa uppkommit byggdes ett teoretiskt ramverk bestående av teorier från den vetenskapliga expertisen på området skuggsystem. Sedan genomfördes kvalitativa intervjuer med ett antal personer vid några institutioner av varierande storlek. Svaren jämfördes sedan med det teoretiska ramverket och analyserades därefter. En oförutsedd faktor gav oväntade slutledningar angående universitetsvärldens organisationsstruktur och dess ovanliga typ av styre. Uppsala Universitets avsaknad av centralt stött resurshanteringssystem och institutionernas kollegiala styre medför stort ansvar för studierektorer att på egen hand ta fram fullgoda system, antingen internt vid institutionen eller ta in kunskap utifrån.