Youths’ transition into adulthood can be challenging, especially when this transition implies acontinuation of education, thus a continuation of the financial dependency in early adulthood.There are an array of developmental tasks and challenges young people go through, and some ofthese tasks can be conflicting: pursuing an academic track versus having financialindependence. These new challenges can impact on youths’ wellbeing.However, having a goodparentalandpeer attachment have been shown to ease these transitions and have positive effectson wellbeing.In this current study we aimed to examine if parental and peer attachment couldsignificantly predict outcomes in psychological wellbeing(i.e., presence of life satisfaction andselfesteemand absence of depression) in university students (Mean age=22.5, SD= 2.0). Theresults showed that parentalandpeer attachment are significantly related to youths’ lifesatisfaction with one exception. Father attachment was not related to youths’ selfesteem.Insummary parentalandpeer attachment do contribute to significant increases in psychologicalwellbeing. / Ungdomars övergång till vuxenlivet kan vara utmanande,speciellt när denna övergång innebär enfortsättning av utbildning, vilket leder till en fortsättning av att vara finansiellt beroende i tidigtvuxenliv. Det finns en mängd utvecklingsrelaterade uppgifter och utmaningar som unga personergår igenom och vissa av dessa uppgifter kan vara motstridande: att gå den akademiska vägeneller vara finansiellt oberoende. Dessa nämnda utmaningar kan påverka ungdomarsvälbefinnande. Dock har det visat sig att ha en god anknytning till föräldrar och vänner kanunderlätta dessa övergångar och samtidigt ha positiva effekter på välbefinnande. Målet medstudien var att undersöka om föräldraochvänanknytning kunde signifikant förklara utfall ipsykologiskt välbefinnande (närvaro av livstillfredsställelse och självkänsla och frånvaro avdepression) i universitetsstudenter (Medelålder= 22,5, SD= 2,0). Resultaten visade att föräldraochvänanknytning var signifikant relaterat till universitetsstudenters tillfredsställelse med livet.Det fanns dock ett undantag då anknytning till fadern ej var signifikant relaterat till självkänsla. Sammanfattningsvis bidrar föräldraochvänanknytning till signifikanta ökningar i psykologisktvälbefinnande.

Den här studien syftar till att lyfta fram, belysa, tolka och öka förståelsen om hur människan i det senmoderna samhället lever med en medvetenhet om sin ändlighet och vilken mening livet får för dem. Som teoretisk och begreppslig referensram ligger den existentiella traditionen. Empirin utgörs av fem självbiografier som tolkas och analyseras utifrån en hermeneutisk metodansats. Självbiografierna är skrivna av personer som diagnosticerats med en obotlig sjukdom och inträtt i evigheten. Resultatet av studien utmynnade i tre faser. Livet rasar samman handlar om de oerhörda olustkänslor som personerna upplever efter vetskapen om att de ska dö. Här behandlas också de svåra prövningar som kroppens svek, nedbrytning och förändring bidrar till. Sökandet efter ett sätt att leva handlar om hur man efter diagnosen försöker finna ett sätt att leva mot ändligheten. Personerna upplever en grundtrygghet av att få leva så normalt som möjligt, få vistas i sitt eget hem och i betydelsefulla omgivningar. Det mest värdefulla för deras välbefinnande är kärleken, stödet och samhörigheten med nära och kära. Med medvetenheten om sin ändlighet fann personerna livet och det viktigaste blev att leva. Att finna livet i dess slutskede belyser de existentiella tankar och upplevelser som uppstår i livets slutfas. I denna fas försöker personerna finna en väg och tillhörighet in i evigheten. / The aim of this study is to highlight, illuminate, interpret and increase understanding of how humans in the late modern society lives with an awareness of their finitude and what the meaning of life will be for them. As a theoretical and conceptual framework is the existential tradition. The empirical data consists of five autobiographies which will be interpreted and analyzed from a hermeneutic methodology. The autobiographies are written by people who have been diagnosed with an incurable disease and entered eternity. The result of the study led to three phases. Life falls apart is about all the incredible feelings of discomfort the persons experience after the knowledge of their forthcoming death. This phase also addresses the difficult trials that body´s betrayal, degradation and change are contributing to. The search for a way to live is about how one after diagnosis is trying to find a way to live against the finitude. The persons experience a fundamental security in living as normally as possible, reside in their own home and in significant surroundings. The most valuable for their wellbeing is the love, support and affinity with friends and loved ones. With the awareness of their finitude the persons found life and the most important thing was to live. Finding life in its final stage highlights the existential thoughts and experience that occurs in life´s final phase. In this phase the persons tries to find a way and belonging into eternity.