<p>Alla elever borde få möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som både är lärorik och rolig på samma gång. Under min tid i grundskolans tidigare år (årskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett väldigt roligt ämne, men någonting hände, i årskurs fyra försvann den glädje jag förknippat med matematik och jag fann ämnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrån att titta i facit, och läraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbättra matematikundervisningen genom att ändra innehållet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för några olika matematiklekar som läraren kan ta in i sin undervisning för att underlätta lärandet för eleverna. Med små enkla medel visar jag att det inte behövs en enorm ändring för att få in lite mer glädje i ämnet. Ett papper och en penna kan användas till mycket, inte bara för att skriva ner ett tal man skrivit av från en bok.</p>

<p>This thesis tries to describe the use of mathematics in some workplace tasks. In particular the math corresponding to subjects of high school math courses B, C and D, is identified. Furthermore, the study attempts to analyze the nature of the way in which this math comes to use. This is represented by six different competences. Interviews with five (5) professionals, within different areas, are the main sources of information for this study. The aim has also been to find tasks that are common in the sense of not being isolated and solely performed by a small group of professionals, on a nationwide basis. Analyzing the result gives a narrow and fragmented view of what out-of-school mathematics do look like. Nevertheless there are some good examples, from different workplaces, of use of statistics and annuities. Most widely employed, according to the analysis, are the competences for handling communication, algorithms, and modeling. Some ‘hidden’ mathematics were observed and that will also be discussed. Perhaps in the future math will be performed by computer programs only?</p>

<p>Dagens svenska samhälle kräver en individualisering på alla plan. Skolan är här ett av de viktigaste områdena för denna individualisering och i Lpo 94 står att läsa att man ska utgå från alla elevers erfarenheter, förutsättningar och behov. Syftet med denna uppsats är att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lärare och tre rektorer från skolan och läst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering är ett väldigt vitt begrepp och att innebörden varierar. Man väljer olika undervisningsmetoder beroende på var man lägger fokus. Tendensen verkar peka på att vi är på väg mot en förändring från att fokus ligger på att lärarna ger eleverna uppgifter och sätter målen till att eleverna själva sätter sina mål och väljer arbetssätt, metoder och tid för genomförande.</p>

Alla elever borde få möta en positiv matematikundervisning, en undervisning som både är lärorik och rolig på samma gång. Under min tid i grundskolans tidigare år (årskurs 1-3) upplevde jag matematiken som ett väldigt roligt ämne, men någonting hände, i årskurs fyra försvann den glädje jag förknippat med matematik och jag fann ämnet mer och mer trist. De allra flesta svaren fick jag utifrån att titta i facit, och läraren verkade aldrig se att mitt intresse för matematiken försvann. Genom detta examensarbete ville jag se om det gick att förbättra matematikundervisningen genom att ändra innehållet till mer lekfull matematik, eftersom jag aldrig varit i kontakt med det under min tid i grundskolan. I detta examensarbete redogör jag för några olika matematiklekar som läraren kan ta in i sin undervisning för att underlätta lärandet för eleverna. Med små enkla medel visar jag att det inte behövs en enorm ändring för att få in lite mer glädje i ämnet. Ett papper och en penna kan användas till mycket, inte bara för att skriva ner ett tal man skrivit av från en bok.

This thesis tries to describe the use of mathematics in some workplace tasks. In particular the math corresponding to subjects of high school math courses B, C and D, is identified. Furthermore, the study attempts to analyze the nature of the way in which this math comes to use. This is represented by six different competences. Interviews with five (5) professionals, within different areas, are the main sources of information for this study. The aim has also been to find tasks that are common in the sense of not being isolated and solely performed by a small group of professionals, on a nationwide basis. Analyzing the result gives a narrow and fragmented view of what out-of-school mathematics do look like. Nevertheless there are some good examples, from different workplaces, of use of statistics and annuities. Most widely employed, according to the analysis, are the competences for handling communication, algorithms, and modeling. Some ‘hidden’ mathematics were observed and that will also be discussed. Perhaps in the future math will be performed by computer programs only?

Dagens svenska samhälle kräver en individualisering på alla plan. Skolan är här ett av de viktigaste områdena för denna individualisering och i Lpo 94 står att läsa att man ska utgå från alla elevers erfarenheter, förutsättningar och behov. Syftet med denna uppsats är att analysera begreppet individualisering i ett skolsammanhang, hur det upplevs, tolkas och realiseras. Jag har i undersökningen intervjuat sju lärare och tre rektorer från skolan och läst om individualisering i litteratur och styrdokument. Resultaten av mina intervjuer visar att individualisering är ett väldigt vitt begrepp och att innebörden varierar. Man väljer olika undervisningsmetoder beroende på var man lägger fokus. Tendensen verkar peka på att vi är på väg mot en förändring från att fokus ligger på att lärarna ger eleverna uppgifter och sätter målen till att eleverna själva sätter sina mål och väljer arbetssätt, metoder och tid för genomförande.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur NTA fungerar på förskolenivå. Detta gjordes via intervjuer och en observation. Samtliga pedagoger i undersökningen menar att NTA fungerar bra även på förskolenivå, sålänge man bryter ner det till barnens nivå.

Examensarbete handlar om hur förskolan arbetar med antalsuppfattning. För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av litteratur och en enkätundersökning som behandlar antalsuppfattning. I enkätundersökningen har 16 förskollärare medverkat, en från varje förskola i den tillfrågade kommunen, där jag har valt att göra min undersökning. Förskollärarnas ålder varierar och ungefär hälften av förskollärarna har utbildning i matematik. I enkäten har jag fått fram bakomliggande motiv som förskollärarna anser aktuella för att aktivt kunna arbeta med antal i förskolan. Resultaten av denna undersökning visar att alla förskollärare i den tillfrågade kommunen, tycker att det är viktigt att arbeta med antal. Genom enkätundersökningen kan vi ta del av hur förskollärarna arbetar med antalsuppfattning i de olika rutinsituationer som finns i förskolans verksamhet. Vi får även tips och idéer på hur en förskola kan arbeta med antal.

Denna studie har genomförts i år 4, 6, 7 och 9. Målet för undersökningen har varit att ta reda på vilka attityder elever i dessa årskurser har gentemot matematiken samt hur dessa attityder uppkommer och om de går att påverka/förändra. För att ta reda på vilka attityder som finns hos elever, har jag låtit jämföra min studie med vad annan litteratur säger om elevers attityder till matematik. Min studie bygger på en enkätundersökning genomförd i de tidigare nämnda skolåren. Jag har sedan ställt enkäterna mot varandra och försökt se skillnader och likheter i de olika skolåren. Som komplement till min studie och till litteraturen har jag även genomfört en lärarintervju. Den har jag i huvudsak använt för att försöka ta reda om klassläraren arbetar aktivt med att påverka sina elevers attityder till matematiken. Resultatet visar i huvudsak att eleverna i år 4 anser matematiken vara ett av de roligaste ämnena i skolan. I år 6 är matematiken viktig snarare än rolig. Eleverna kan tidigt förstå vikten av att lära sig räkna för att klara sig bra genom livet. Matematiken anses av eleverna vara "kul när man fattar och tråkig när man inte förstår" – det vill säga, ett ämne där förståelsen är av vikt för uppkomsten av attityden.

This paper addresses the question of whether the patentability of signals is compatible with the law in Canada and attempts to develop a test for use in determining when a signal should be considered patentable subject matter. The hard-line position of the Canadian Intellectual Property Office, that signals are not patentable, is shown not to be supported in law. Canada’s domestic law is, in fact, compatible with the patentability of signals. Lessons are drawn from Europe, where signals are patentable and the United States, where they are not. Various international treaties are also examined for possible obligations concerning signals. Finally, an attempt is made to formulate a workable test for the patentability of signals that is compatible with Canadian legislation and case law.