Bakgrund Mötet ligger till grund för skapandet av ett partnerskap inom personcentrerat omvårdnad. Personcentrerad omvårdnad ska vara vårdpersonalens utgångspunkt i den kliniska verksamheten. Substanssyndrom är ett skadligt användande av substanser. Personer med substanssyndrom upplever ofta stigmatisering, såväl inom sjukvården som i samhället. När dessa personer dessutom har smärta när de kommer till vården uppstår svårigheter i både bemötandet och behandlingen. Syfte Syftet med studien var att beskriva mötet mellan vårdpersonal och personer med substanssyndrom. Metod Studien är en litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i CINAHL, PsychINFO och PubMed. 16 vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet inkluderades i resultatet efter att de kvalitetsgranskats och genomgått en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Det finns ett problematiskt förhållningssätt inom vården mot personer med substanssyndrom präglat av stigmatisering vilket gör mötet komplicerat. Vårdpersonalens negativa känslor mot personer med substanssyndrom grundar sig i bland annat sociala strukturer, tidigare negativa erfarenheter och okunskap. Vårdpersonalen försökte att inte vara stigmatiserande. Personer med substanssyndrom får färre resurser tilldelade och upplever ett stort stigma när de söker vård. Kvinnor med substanssyndrom upplever mer stigma i mötet med sjukvården än män med substanssyndrom. Personer med substanssyndrom upplevde att vårdpersonalen inte lyssnade på dem och inte tog deras behov på allvar. Slutsats Mötet mellan vårdpersonal och patient med substanssyndrom är komplext på flera olika sätt. Personcentrerad omvårdnad behöver vara i fokus och en miljö utan stigma är nödvändig för att mötet ska bli lyckat.

The purpose of this study was to examine staff's experiences of comorbidity between persons with disabilities and substance abuse disorder as well as collaboration between the concerned occupational activities. We used a qualitative method and interviewed six informants from four different municipalities. With organisational theory and stamping theory, we analysed the result and comparing with the earlier research contributed to the reflections in the discussion. The result showed that comorbidity is not unusual and that it can be difficult for staff to handle at times. Furthermore, it emerged that the collaboration situation is an important part of the work of the occupational activities. Other types of collaboration models may be needed for the target group, since collaboration must not become a forum for professionals to distribute the work, unless it focuses on the individual's needs and wishes. / Syftet med studien var att undersöka personalens, boendepersonal och chefer på mellannivå, erfarenheter av samsjuklighet mellan funktionsnedsättningar och substanssyndrom hos brukare/boende samt samverkan mellan berörda verksamheter. Vi använde oss av kvalitativ metod och intervjuade sex personer från fyra olika kommuner för att besvara studiens syfte. Med organisationsteori och stämplingsteori analyserade vi resultatet och jämförande med den tidigare forskningen bidrog till reflektionerna i diskussionen. Resultatet av studien visade att det inte är ovanligt med samsjuklighet i verksamheterna och i perioder kan det vara svårt för verksamheterna att hantera det. Vidare framkom det att samverkan utgör en viktig del av verksamheternas arbete men att det kan behövas andra typer av samverkansmodeller för målgruppen då samverkan inte får bli ett forum för professionella att fördela arbetet utan fokus på den enskildes behov och önskemål.

Bakgrund: Substanssyndrom är en kronisk sjukdom som kommer till följd av långvarigt bruk av narkotika. Det finns cirka 29 500 personer i Sverige som har ett utvecklat substanssyndrom. Riskfaktorer kan vara tidigare trauma, uppväxt och ärftlighet. Substanssyndromet påverkar hälsan både psykiskt och fysiskt och leder till ett lidande. Stigmatisering av fenomenet finns i samhället. Det behövs ytterliggare kunskap för att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens behov. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med substanssyndrom. Metod: En kvalitativ analys har gjorts på bloggar skrivna av personer som själva lider av substanssyndrom. Etiska överväganden har gjorts för att anonymisera personerna bakom bloggarna. Resultat: I resultatet framkommer personers upplevelser under tre huvudkategorier; känna tillhörighet i en ny miljö, när drogerna tar över och att inte orka leva under drogernas påverkan. Konklusion: Mer förståelse för hur personer upplever sin beroendeproblematik krävs för att sjuksköterskan ska kunna möta patienten och ha kunskap för att ge rätt vård. / Background: Substance syndrome is a chronic disease that results from long-term drug use. There are about 29,500 people in Sweden who have a developed substance syndrome. Risk factors can be past trauma, upbringing and heredity. The substance syndrome affects health both mentally and physically and leads to suffering. Stigmatization of the phenomenon exists in society. Additional knowledge is needed for the nurse to be able to meet the patient's needs. Aims: To describe adult’s experiences of living with substance abuse syndrome. Method: A qualitative analysis has been made on blogs written by people who themselves suffer from substance syndrome. Ethical considerations have been made to anonymize the people behind the blogs. Results: The result shows people's experiences under three main categories; feel a sense of belonging in a new environment, when the drugs take over and not being able to live under the influence of the drugs. Conclusion: More understanding of how people experience their addiction problems is required for the nurse to meet the patient and have the knowledge to provide the right care.