Demenssjukdomar drabbar mer än 35 miljoner människor världen över, en summa som kommer att fördubblas vart tjugonde år.    Demens är en global störning av intellektuella funktioner: förmågan att minnas försämras, och förmågor som att orientera sig i tid och rum, språklig förmåga, tankeprocesser som att gå från tanke till handling, problemlösande, utföra saker praktiskt och känna igen föremål. Symtomen följs ofta av förändringar i beteende och personlighet, som låg initiativförmåga, irritation, grovt socialt beteende och humörsvängningar. I Sverige diagnostiseras 25 000 personer per år, totalt så lever 160 000 personer med sjukdomen i Sverige idag. I Sverige ställs diagnosen ofta utifrån blodprover, hjärnröntgen och Mini Mental Score Evaluation-Swedish Revision tillsammans med personens sjukdomshistoria.   Efter diagnosen har ofta anhöriga många frågor om hur livet kommer att te sig framöver, är det bra att flytta eller ska man bo kvar? Hur kommer sjukdomen att förändra livet och personligheten hos den drabbade? Tidigare studier visar att dessa frågor ofta förblir obesvarade, det är svårt att få en uppföljning hos läkare och det finns få länder där stöd efter diagnosen är vanligt förekommande.    Sverige har sen 2009 lagstiftat om rätten till stöd till anhöriga och närstående med demenssjukdom eller andra kroniska sjukdomar med funktionshinder. Typen av stöd som ges skiljer sig däremot åt, Socialstyrelsen kom därför hösten 2013 ut med riktlinjer för hur stödet bör se ut för att vara effektivt: 8-10 träffar under 3-6 månader med information och socialt stöd till anhöriga. En kommun i norra delen av Sverige har gett långvarigt stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga sen 2006. Ett nära samarbete med Landstinget i regionen och på senare tid även privata vårdcentraler i området har lett till att stöd kan erbjudas i direkt samband med diagnostillfället. Personerna deltar ofta i stödgrupp inom ca 4-6 veckor efter sin diagnos. Avhandlingens syfte var att fördjupa kunskapen om personernas upplevelse av att vara i stödgrupp under lång tid; den längsta i 4 år. Intervjuer gjordes med anhöriga och personer med demenssjukdom. Resultaten visade att de par som varit med längst i stödgrupp kände sig trygga, de upplevde att de fick god kunskap om demens och var förberedda på den förändring som skulle komma. Resultaten visade också att vara vuxet barn till en person med demens innebar att vara tyngd av ansvar för att agera i den sjuka förälderns intresse trots en djup känsla av sorg of förlust vilket ofta leder till frustration med situationen. Relationerna inom familjen kan förändras efter demens diagnosen både till det bättre; att man sluter upp kring den demenssjuke föräldern men också till det sämre; att familjen splittras då relationerna utsätts för påfrestningar. Personerna med demenssjukdom som deltog i stödgrupperna upplevde och skattade sin känsla av sammanhang högt; att livet var meningsfullt, begripligt och hanterbart. Deras friska partner upplevde mindre begriplighet och hanterbarhet och de vuxna barnen mer meningsfullhet. Avhandlingens resultat har legat till grund för en modell för stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga kallat PER-modellen®; Pedagogisk, Emotionell och Relationsbaserad modell för stöd. / Dementia disorders affect more than 35 million people around the world, which will double every twenty years. Dementia is a global disruption of intellectual functioning; there is a decrease of memory ability and other intellectual abilities such as orientation, visuospatial- perceptive ability, language, thinking, executive abilities, problem solving, apraxia and agnosia.  These symptoms are often followed by behavioral changes and changes in the personality, such as loss of initiative, emotional instability, irritation, apathy, coarse social behaviour and mood changes. The most frequent symptoms were apathy, depression, irritability, and agitation. About 25, 000 persons are diagnosed with dementia each year in Sweden. Today, estimates are that 160, 000 persons in total are suffering from dementia in Sweden. In Sweden, most diagnoses are done in the primary health care setting by general practitioners  and are based on the person´s own history, interviews with next of kin and an Mini Mental Score Evaluation- Swedish Revision (MMSE-SR) along with blood work and a brain scan to rule out any other diseases. After diagnosis the next of kin often have many questions about the coming lifestyle changes and ways to handle the personality changes that the person suffering from dementia may go through. Previous studies show that in many cases these questions are left unanswered, because it is difficult to get a follow up with a physician and there are few countries where support after diagnose is common.    In 2009, the Swedish Parliament passed a new law that states that support is to be given to persons caring for people with chronic illnesses, elderly people, or people with functional disabilities. There was, however, no detailed description of the extent or kind of services to be provided, and the municipalities had extensive freedom in implementing the legislation. In the autumn of 2013 the Swedish National Health Board therefore, issued guidelines where eight to ten meetings during a three- to six-month period with information and social support were recommended.A municipality in northern Sweden have a long term ongoing support to persons with dementia and their next of kin since 2006. A close collaboration with the geriatric clinic and private health centers has resulted in support being offered within 4-6 weeks after diagnose.     The overall aim of this thesis was to explore experiences of living with dementia both as a sufferer and as a next of kin; and being part of a long-term ongoing support group, the longest for four years.     Interviews were done with persons with dementia and their next of kin. Results showed that couples who had been the longest in a support group felt great comfort and support. They experienced that their knowledge about the disorder was good and that they could prepare for the changes to come. Results also showed that to be an adult child of a person with dementia disease means being burdened with the responsibility to act on behalf of the diseased parent despite a deep sense of grief and loss, which leads to frustration with the situation.     Relationships within the family can sometimes change when a family member is affected by dementia. Sometimes for the better; where the family rallied to support the affected member and sometimes for worse; where the relationships were strained when pressure became too much. The persons with dementia who participated in the support groups experienced a great sense of coherence and felt that life was manageable, comprehensible and meaningful. Their healthy partners experienced less comprehensibility and manageability and the adult children more meaningfulness.   The results of the thesis have founded a model for support called PER-model®; Pedagogical, Emotional and Relationship based model of support.

After 333 years under depths of the Baltic Sea, the warship Vasa was salvaged and nowadayslies in a dry dock inside the Vasa Museum in Stockholm. Its current support system, which consists on eighteen cradle-stanchions pairs of steel, is not able to handle the present loads in a satisfactory manner. Experimental tests showed that the Vasa's hull is gradually deforming mainly due to creep behavior. Thus, in order to preserve the Vasa for future generations, a new support system has to be implemented in a foreseeable future. There are several factors to take into consideration for its construction, which are: the degradation of the oak, its current mechanical properties and its inhomogeneity in addition to the climatic conditions of the Museum and the impossibility of taking unlimited specimens for its analysis. Hence, it is crucial to investigate the areas where the stresses and deformations are critical in the ship and how affected is the stiffness of the hull, its most important component. In this dissertation work two Finite Element Analyses are accomplished. The first study consists on the creation of a superelement of a section of Vasa's hull with the intention of investigating the influence of the dowels on the stiffness of the hull. In the second analysis a simplied model of the entire warship Vasa is created in order to analyze it and locate possible critical areas on the hull due to its own weight and the stresses originated by the support system. The software selected for these simulations are Abaqus and CreoSimulate 2.0. From the first study it is concluded that that the dowels do not have a signicant influence in the stiffness coeffcients of the hull. The second analysis determines that the maximum stresses are located on the bottom part of the hull. This dissertation work concludes with a suggested future work.

No description available.

Background: First Line Managers are expected to create a health promoting work environment. Research has shown that the prerequisites for accomplishing a health promoting leadership are not always the best. Aim: The aim was to elucidate the prerequisites for a health promoting leadership as First Line Manager at a University hospital in Sweden based on competence, role, support structures and own durability. Results: First Line Managers at the chosen hospital seems to have rather good conditions for conducting a health promoting leadership. All respondents did have a university degree and most thought that their competence corresponded well with the role. Only two percent of the working time was spent on updating of skills, but all respondents (n=95) felt they developed in the role. The majority felt the role definition was good. Three out of four participants in the study spent less than two hours per week with their manager and half of them under one hour per week. Yet, most participants were satisfied with the managerial support and also with other support structures. The respondents health is good even though many regularly experiences some stress, fatigue or sleeping problem. Method: The study design was descriptive quantitative crossectional. The selection/sample was active first line managers at a University hospital in Sweden. The study was made with a web-based questionnaire. Some questions was taken from the Quality-Work-Competence-method and one from the Karolinska Sleep Questionnaire. Statistical evaluation was made with the Statistical Package for the Social Sciences. Data was analyzed with descriptive statistics, Chi-square test and Spearmans rank correlation test. Conclusion: First Line Managers are quite content with their working situation and have good conditions for conducting a health promoting leadership at the investigated University hospital. There are however developing potential for the First Line Managers durability and possibilities for performing a health promoting leadership, through developing competencies, managerial support and support structures. / Bakgrund: Första linjecheferna förväntas skapa en god och hälsofrämjande miljö på arbetsplatsen. Forskning visar att det finns stora brister i vilka förutsättningar som ges för att utöva ett hälsofrämjande ledarskap. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka förutsättningar som finns för att utöva ett hållbart och hälsofrämjande ledarskap som första linjens chef vid ett universitetssjukhus i Sverige utifrån kompetens, rolltydlighet, stödfunktioner och egen hållbarhet. Resultat: Huvudresultatet visar att första linjecheferna vid det aktuella sjukhuset generellt sett har ganska goda förutsättningar att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. Alla respondenterna hade någon form av högskoleutbildning och de flesta ansåg att kompetensen överensstämde med arbetsuppgifterna. Endast två procent av den sammanlagda arbetstiden läggs på egen kompetensutveckling. Trots detta upplevde alla respondenterna (n=95) att de utvecklades i sin yrkesroll. En majoritet tyckte att rolltydligheten var god. Tre av fyra i studien träffade sin chef mindre än två timmar per vecka och ungefär hälften mindre än en timma per vecka. Huvudelen av de svarande tyckte ändå att de kände sig nöjda med ledarstödet. Respondenterna ansåg även att stödstrukturerna var på en tillfredställande nivå. Respondenternas hälsa är genomgående god, trots att många regelbundet upplever någon form av stress, utmattning eller sömnproblem. Metod: Design deskriptiv kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av verksamma första linjechefer vid ett universitetssjukhus i Sverige. Studien är utförd med hjälp av webbenkät. Ett antal frågor (index) har hämtats från Quality-Work-Competence-metoden och en fråga (index) är hämtad från Karolinska Institutets sömnfrågeformulär, Karolinska Sleep Questionnaire. Övriga frågor är konstruerade för att besvara studiens frågeställningar. Statistisk bearbetning av data är utförd med hjälp av programmet Statistical Package for the Social Sciences. Data är analyserade med deskriptiv statistik, Chi2-test (C2) och Spearmans rangkorrelationsanalys. Slutsats: Första linjenscheferna är ganska nöjda med sin arbetssituation och det finns goda förutsättningar för dessa att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap vid det undersökta universitetssjukhuset. Det finns dock utvecklingspotential för första linjechefernas hållbarhet och möjlighet till ett hälsofrämjande ledarskap, genom skapandet av förutsättningar rörande utveckling av kompetens, ledarstöd och stödstrukturer.

Någon gång i livet kommer de flesta individer tvingas möta på de svårigheter som en sorg för med sig. Sorg är en reaktion på en förlust. Syftet med studien var att belysa stödformer som kan hjälpa individer i deras sorgeprocess. Där sorgeprocessen i detta fall relaterar till förlusten av en närstående. Deltagarna var 23 stycken kvinnor mellan åldrarna 19-62 som hade upplevt en sorgeprocess till följd av närståendes bortgång. Materialet bestod av en enkät med öppna frågor. De insamlade enkäterna analyserades genom en meningskoncentrering för att bilda övergripande teman. För att kontrollera reliabiliteten i analysen genomfördes ett interbedömarreliabilitetstest. Studien resulterade i att familj, partner och vänner ansågs som det mest betydelsefulla stödet. Hur man upplever och hanterar sorg är individuellt. Därmed är även tidsaspekten för en sorgeprocess varierande.

Antalet vuxna som lever med fetma har enligt WHO fördubblats sedan 1980. Kirurgiskt ingrepp såsom gastric bypass är den metod som leder till hållbar viktminskning. Syftet med studien var att undersöka hur patienter som genomgått viktminskningskirurgi kan uppleva stödet före, under och efter operation. Studien har en narrativ fenomenologisk ansats, berättelserna har analyserats genom meningskoncentrering, strukturering och tolkning. Studien innefattar berättelser från fem informanter som valdes genom handplockat urval. Resultatet visar att de flesta informanter upplever ett fint stöd från omgivningen under processen. Missnöjet riktar sig mot sjukvården och det först efter operationen. Informanterna upplever sig som ensamma och saknar sjukvårdens förståelse. Den bristfälliga uppföljningen genererar i svårigheter för patienterna att med tiden följa de kostrekommendationer som angavs. En samtalskontakt som stöd för hållbar viktminskning och för undvikande av bristsjukdomar är att rekommendera.

Spectrum sensing is the process of identifying the frequencies of a spectrum in which Signals Of Interest (SOI) are present. In case of continuous time signals present in a wideband spectrum, the information rate is seen to be much less than that suggested by its bandwidth and are therefore known as sparse signals. A review of the literature in [1] and [2] indicates that two of the many techniques used in wideband spectrum sensing of sparse signals are the Wideband Compressive Radio Receiver (WCRR) for multitoned signals and the mixed analog digital system for multiband signals. In both of these techniques even though the signals are sampled at sub-Nyquist rates using Compressive Sampling (CS), the recovery algorithms used by them are different from that of CS. In WCRR, a simple correlation function is used for the detection of carrier frequencies and in a mixed analog digital system, a simple digital algorithm is used for the identification of frequency support. Through a literature survey, we could identify that a VHSIC hardware descriptive ModelSim simulation model for wideband spectrum sensing of multitoned and multiband signals using sub Nyquist sampling does not exist. If a ModelSim simulation model can be developed using VHDL codes, it can be easily adapted for FPGA implementation leading to the development of a realistic hardware prototype for use in Cognitive Radio (CR) communication systems. The research work reported through this dissertation deals with the implementation of simulation models of WCRR and mixed analog digital system in ModelSim by making use of VHDL coding. Algorithms corresponding to different blocks contained in the conceptual design of these models have been formulated prior to the coding phase. After the coding phase, analyses of the models are performed using test parameter choices to ensure that they meet the design requirements. Different parametric choices are then assigned for the parametric study and a sufficient number of iterations of these simulations were carried out to verify and validate these models. / MIng (Computer and Electronic Engineering), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

No description available.

SAMMANFATTNING Introduktion: Att föda barn är en stor upplevelse som man bär med sig hela livet, oavsett om minnet är positivt eller negativt. Målet för oss som arbetar inom förlossningsvården är att alla blivande föräldrar ska ha en positiv förlossningsupplevelse.  Dagens förlossningsvård ställer stora krav på barnmorskan, vilken ska arbeta säkert, utveckla kompetens och ha ett stödjande samt individanpassat bemötande. Syfte: Syftet var att beskriva hur barnmorskor ser på stöd vid förlossning.                                                                Metod: Fyra fokusgruppintervjuer utfördes på fyra olika norrländska sjukhus där barnmorskans syn på stöd vid förlossning berördes. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.                                                                                                                      Resultat: Resultatet redovisas utifrån barnmorskornas beskrivning av vad stöd innebär vid förlossning. Texten indelades i två domäner: Möjligheter till stöd samt begränsningar till stöd. I dessa domäner framkom teman såsom: Bemötandets betydelse, beröringens betydelse, närvarons betydelse, betydelsen av att känna trygghet, kommunikationens betydelse, betydelse av respekt och ansvar, tillitens betydelse, känna otillräcklighet, känna sig vilsen samt sakna tilltro till det normala. Diskussion & slutsats: Barnmorskorna hade flera vägar till stöd, ett individuellt bemötande, de vågade vara fysiskt nära kvinnan och ansåg att de hade en intuition av att känna när de skulle vara närvarande. Att vara trygg var viktigt både för barnmorskan och för kvinnan. De gav fortlöpande information och respekterade kvinnan. De kände ett starkt ansvar för sin roll, och ville ge kvinnorna en tilltro att föda. Begränsningar till stöd var att de kände sig otillräckliga och vilsna i en förändrad organisation. Framtiden bringar stora utmaningar i att kunna förmedla empowerment, att få den födande kvinnan att tro på sig själv och att locka fram den inre styrkan för att föda barn. Nyckelord: Barnmorska, Kommunikation, Stöd. / ABSTRACT   Introduction: Giving birth is a very unique experience that influences the rest of a woman’s reproductive life, regardless if the memory is positive or not. Midwives goal is to give all parents a positive memory of this experience. Today´s maternity care put great demands on the midwife, who should be working safely, develop skills, support and individualized treatment. Objective: To describe a midwife`s opinion about support during labour. Method: Four focus group interviews were conducted at four different hospitals in the northern part of Sweden. Following issues was focused: How midwife´s practise support during labour. The results were analysed using qualitative content analysis. Results: The results are presented by the midwives description of the support during labour. Two domains emerged: Different possibilities about support and limitations of support. Through the domains we found several themes. The meaning of the first meeting, the meaning of  physical contact, the meaning of presence, the meaning of feeling safe, the meaning of communication, the meaning of respect and responsibility, the meaning of trust, the feeling of not being able to support, feeling lost and missing faith to the nature.  Discussion & conclusion: The Midwives had different ways of support during childbirth such as, individual care; they dared to be Physical involved whit the woman. And they could feel an intuition of when they had to be present. To be safe was important for both the midwife and the women. They gave continuous information and respected the woman. They felt a strong responsibility for its role, and wanted to give the women a confidence to give birth. Limitations in support were that they felt inadequate and lost in a changed organization. The future brings great challenges in order to convey empowerment to the women in labour, to believe in themselves and to elicit the inner strength to give birth. Keywords: Communication, Midwifery, Support

This study diagnoses performance in a mature manufacturing company based on an inquiry into contextual ambidexterity. Previous research has shown that creating a high performance context is founded upon the constructs of performance management and social support; however, this research has been conducted in fast evolving, relatively young companies such as software design firms. To date, no research has shown if a well established manufacturing firm can create a context with high levels of performance management and social support establishing a high performance environment and therefore be contextually ambidextrous. The presented contextual ambidexterity inquiry considers social support based upon four specific types of support, namely emotional, appraisal, informational, and instrumental support. Within social support, the concepts of trust and burnout are also vital in establishing the proper culture to achieve high performance. Further, performance management is founded upon human capital management established in a suitable corporate culture. In this study, this approach to a contextual ambidexterity inquiry is applied within the context of a U.S. based division of a global manufacturing company based on a survey, participant observation, and individual interviews. The research contributes to both the academic and practitioner environments with a greater understanding of the antecedents of high performance in an environment outside that of a young, fast evolving software firms. Further, it is shown that a high performance context may exist within organizations that are vastly different from those previously studied. In addition, this study offers an approach to a contextual ambidexterity inquiry with refined definitions and measures based on established constructs as well as new constructs. The implications of these additions to our understanding of contextual ambidexterity to both academia and practice are discussed and several avenues of future research are proposed.