Syftet med studien var att undersöka hur supporterklubbarna till SHL-föreningarna ser på hanteringen av dem för att vidare koppla det till den kommersiella riktningen SHL-föreningarna innehar. För att svara på syftet har två frågeställningar uppkommit i form av 1) Hur upplever supporterklubbarna i SHL att deras respektive ishockeyföreningar behandlar dem? Och 2) Vilka likheter och skillnader finns det mellan olika SHL-föreningars hantering av supportrarna? Informationsinsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer av respondenter aktiva inom supporterklubbar. Den analysmetod som vidare användes var tematisk analys och där uppkom tre huvudteman i form av 1) kommunikation, 2) generellt supporterskap och 3) supporterklubben och föreningens förhållande till varandra. I den genomförda analysen följdes de teoretiska ramverken McDonaldisering och hegemoni med kopplingar till den tidigare forskningen och informationsinhämtningen. Resultat som framkom under studien var att för att de mjuka värdena hos supportrarna skall uppnås behöver de känna sig hörda och respekterade vilket visar på vikten av en fungerande kommunikation mellan supporterklubben och SHL-föreningen. Vidare uppkom resultatet att de supporterklubbarna som har en god kommunikation och relation med SHL-föreningen har en ökad förståelse för de kommersiella besluten. / The purpose of the study was to investigate how the supporters' clubs of the SHL associations view the management of the supporters in order to further connect it to the commercial direction of the SHL-associations. To answer the purpose, two questions have arisen in the form of 1) How do the supporter clubs in the SHL feel that their respective ice hockey associations treat them? and 2) What similarities and differences are there between different SHL associations' handling of the supporters? Information collection took place through semi-structured interviews with respondents active in supporter clubs. The analysis method thematic analysis was used where three main themes in the form of 1) communication, 2) general supportership and 3) the relationship between the supporters' clubs and the association emerged. In the conducted analysis, the theoretical frameworks of McDonaldization and hegemony were followed with connections to the previous research and information gathering. Results that emerged during the study were that in order for the soft values of the supporters to be achieved, they need to feel heard and respected, which shows the importance of a functioning communication between the supporters' club and the SHL-associations. Furthermore, the result emerged that the supporter clubs that have a good communication and relationship with the SHL-associations have an increased understanding of the commercial decisions.

<p>Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion.</p><p>Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag.</p><p>Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.</p>

Min ambition med den här uppsatsen är att påvisa att fotboll kan ha samma effekt och samma funktion som kyrkan, när det gäller att bearbeta sorg. Jag har även som syfte att framhålla likheter gemensamma nämnare och samarbete mellan fotboll och religion. Jag tycker att jag har fått svar på min fråga: Om fotboll och religion kan fylla samma funktioner? Mitt svar är helt klart ja. Allt från att man hänger sig till någon gud/spelare till att dra nytta av kyrkan/fotbollen vid ett sorgearbete, för att bearbeta känslor. Även när man jämför kyrkans funktion när det gäller sorgearbete med det jag har fått fram, så ser jag ingen större skillnad. Men jag ska betona att sorgarbetet under fotbollens försyn inte passar alla, men det gör inte kyrkan heller, vill jag påstå. Även avarterna av församlingar finns i båda lägren. Sekter på kyrkans sida och firmor på supporterklubbarnas sida är kyrkan och idrottens negativa inslag. Fotbollen berör en väldigt stor massa, där de kan få utlopp för sina känslor och där man kan få bearbeta sina känslor också. Jag har kommit fram till att fotboll kan fungera lika bra som en religion oavsett vad en människa söker. Men att en kombination eller att man utövar både en religion och är hängiven fotboll är inget hinder. Snarare tvärtom, skulle jag utrycka det. Avslutningsvis vill jag konstatera att i fotboll och religion finns det tro, hopp och kärlek, ingen har mer och ingen har mindre.