<p>Finnish-born writer Susanna Alakoski’s novel Svinalängorna became a big success after being published in Sweden in April 2006. Though the novel has many themes in common with earlier literature written by and about Finnish immigrants in Sweden, little attention has been brought to this fact by reviewers and journalists. This essay examines connections between Alakoski’s novel and Finnish migrant literature in Sweden, mainly from the 1970s, and how these connections have been recognised by reviewers in Sweden and Finland. Based on the examination made here, Svinalängorna can be said to have several significant themes and features in common with other Finnish immigrant literature written in Sweden. However, in the examined material, none of the Swedish reviewers and only two of the Finnish reviewers referred to earlier literature written by and/or about Finns in Sweden. The main reference point for the Swedish reviewers was traditional Swedish working-class literature while the Finnish reviewers mainly referred to newer Finnish literature exploring similar themes: alcoholism, poverty and childhood. In general, the Finnish reviewers found the novel more familiar than the Swedish reviewers.</p>

Finnish-born writer Susanna Alakoski’s novel Svinalängorna became a big success after being published in Sweden in April 2006. Though the novel has many themes in common with earlier literature written by and about Finnish immigrants in Sweden, little attention has been brought to this fact by reviewers and journalists. This essay examines connections between Alakoski’s novel and Finnish migrant literature in Sweden, mainly from the 1970s, and how these connections have been recognised by reviewers in Sweden and Finland. Based on the examination made here, Svinalängorna can be said to have several significant themes and features in common with other Finnish immigrant literature written in Sweden. However, in the examined material, none of the Swedish reviewers and only two of the Finnish reviewers referred to earlier literature written by and/or about Finns in Sweden. The main reference point for the Swedish reviewers was traditional Swedish working-class literature while the Finnish reviewers mainly referred to newer Finnish literature exploring similar themes: alcoholism, poverty and childhood. In general, the Finnish reviewers found the novel more familiar than the Swedish reviewers.

Susanna Alakoski (född 1962) är en sverigefinsk författare, vars tredje bok heter Oktober i Fattigsverige. Dagbok som publicerades 2012 i Sverige. När boken året efter översattes till finska, fick den namnet Köyhän lokakuu – Päiväkirja. I min uppsats undersöker jag receptionen av Köyhän lokakuu – Päiväkirja i finska dagstidningar och litterära bloggar med hänsyn till Alakoskis bakgrund och bokens tema samt om receptionen varierar mellan professionella kritiker och amatörkritiker. I analysen utgår jag från receptionsteorin som introducerades av Hans Robert Jauss. Vidare utgår jag från litteraturkritikens tre komponenter som Markku Huotari sammanfattar till den skönlitterära textens beskrivning, tolkning och värdering. Argumenteringens grundvalar ethos, pathos och logos stödjer analysen. Materialet består av sju dagstidningsrecensioner och tio bloggrecensioner, och tidsmässigt omfattar materialet tiden från slutet av 2013 till juni 2014. Antalet i undersökningen använda tidnings- recensioner blir totalt fyra eftersom en och samma recension används totalt av fyra tidningar. Resultatet visar att både tidnings- och bloggrecensenter fokuserar mest i fattigdomstemat i Köyhän lokakuu – Päiväkirja. Dagboksformen och berättelsen om författarens egna barndomserfarenheter betraktas som trovärdiga. Emellertid diskuterar två bloggrecensenter skillnader mellan fakta och fiktion samt om Alakoski trots allt kombinerar fakta med fiktion för att nå ut med sitt politiska budskap: välfärdssamhällets okunskap om fattigdom. Amatörrecensenterna visar större variation och högre grad av personliga synpunkter i sina recensioner än de professionella skribenterna. Amatörrecensenter använder också mer av intertextuella jämförelser utanför Alakoskis produktion såsom feminism och arbetarlitteratur. Bloggskribenterna rekommenderar boken i större omfattning än tidningsrecensenterna men anger att läsaren behöver vara intresserad av ämnet eftersom bokens form och skrivsätt gör läsningen besvärlig. Det framgår från mottagningen av Köyhän lokakuu – Päiväkirja att läsupplevelsen inte motsvarar förväntningarna som är baserade på Alakoskis debutbok Svinalängorna från 2006, utgiven på finska 2007 med namnet Sikalat. Svinalängorna är en flerfaldigt prisbelönt bok i Sverige och har samma tema som Köyhän lokakuu – Päiväkirja, men bokens romanform ger en annorlunda läsupplevelse.

During the 21st century, Society has again begun to focus its attention on working class literature and on issues related to social class. In the media contemporary working class literature is often mentioned as a distinct phenomenon. I my view, the meaning of this phenomenon have not been adequately formulated. The aim of this Master’s Thesis is to reconstruct, using a discourse oriented text analysis, a picture of how the contemporary working class literature is described in today’s society. This approach falls therefore within the framework of the Sociology of Literature and is based on the assumption that the discourse of working class literature is undergoing change. Utilizing an established definition of working class literature, I have created five nodal points around which I believe the discourse is mainly formed and changed. Links are then made to these points from chains of equivalence, based on essential ideas concerning the identities that have been ascribed to different subjects and objects. In order to show how the discourse is contextually constructed, the results are seen in relation to a discussion in contemporary research and literature about class society and the welfare state. My empirical data consists mainly of reviews and interviews in leading daily newspapers in Sweden concerning five writers who have published novels between 1999 and 2007 and who have been associated with contemporary working class literature. These writers are Lena Andersson, Torbjörn Flygt, Tony Samuelsson, Susanna Alakoski and Åsa Linderborg. The results show that the working class writer is a “class traveller”, who today holds a prominent position within the literary public sphere. The main purpose of the literature is to criticize the class society of today and to make it more visible. The novels reflects findings from social science research showing that the modern welfare state is a segregated and unequal society where the losers mainly consist of the unemployed and immigrants who often live in suburbs that were built during the million dwellings program. They also show today’s working class that primarily consist of people within the caring and service sectors and therefore largely are women. / Uppsatsnivå: D

Denna uppsats syfte är att analysera hur status förknippad med svenskan och finskan gestaltas i följande två romaner: Susanna Alakoskis Svinalängorna och Kjell Westös Vådan av att vara Skrake. Analysen görs utifrån språkväxling i de olika romanerna och genom en analys av de diskurser som konstrueras kring det finska respektive det svenska. Den valda metoden är en kritisk diskursanalys och i enlighet med denna metod tecknas också en övergripande bild av den historiska relationen mellan Sverige och Finland – den kontext utifrån vilken diskurserna formas. Utöver detta hämtas andra teoretiska begrepp, som attityder, ur sociolingvistiken. Uppsatsen tar avstamp i den tidigare forskning som finns om relationen mellan skönlitteratur och flerspråkighetsförhållanden, men särskiljer sig delvis från denna sett till metodval.Uppsatsens resultat visar att vissa värden tillskrivs, och att vissa diskurser formas kring, det finska och det svenska i romanerna, i och genom språkväxling, karaktärer, handlingar och beskrivningar. På olika sätt gestaltas, generellt sett, en högre status hos det som associeras med det svenska än det finska. Men diskurserna som konstrueras kan inte förstås som separata från övriga diskurser och aspekter – i Svinalängorna sammanblandas de med klass- och genusperspektiv och i Vådan av att vara Skrake kompliceras bilden av ett speciellt sorts berättande.