<p>In Sweden according to the planning and building Act municipalities have planning monopoly. The question about shopping centres in the outskirts of cities is a regional issue, because they attract customers from a large area. Municipalities often find it hard to assert themselves against large commercial companies when it comes to their establishing new retail outlets on the outskirts of cities. Without a regional co-operation there is a risk that municipalities can be played up against one another, so that more and more companies are given permits without the municipalities having taken the strategic consideration necessary for a long term sustainable development. The focus in this work is on four municipalities in the Södertörn region (Södertälje, Botkyrka, Huddinge and Nynäshamn). Today there are some out-of-town retail outlets in the first three municipalities. The main aim of this thesis is to explain why there is no co-operation between municipalities in Södertörn concerning out-of-town retailing. The aim is also to connect sustainable city development with the problems of out-of-town retails as well as the municipalities commercial policy. The study uses a hermeneutic approach and a qualitative method with one case-study. The interviews are partly based on standard procedures.</p><p>Out-of-town retail outlets entail private car use and this is a problem from a city development perspective. To reach a sustainable city development it is important to expand transport options such as walking, biking and public transport. The project Sustainable Travel (Hållbart resande) at Södertörn supports this development. Some of the municipalities in Södertörn are trying to revitalise their local centres and this is positive from a social and ecological perspective. The four municipalities however do not co-operate concerning out-of-town retailing, and this reverts the issue back to a lack of regional planning, and their competing for purchasing power.</p>

Urbanisation is a global trend and in the year 2050 a big part of the world's population is expected to be living in urban areas. With this demographic change comes challenges. Biodiversity is the foundation for ecosystems to create services that human welfare depends on. The so called ecosystem services create functions that have provisioning, regulating, cultural and supporting values för humans. The expansion of ecosystems is threatened around the world because of the increased urbanisation and more paved areas and less green spaces that are available for species to settle in. Green infrastructure is a management system that has become popular mainly in urban areas as a tool to conserve biodiversity and manage ecosystems in a sustainable way. By re-creating habitats and ecosystem functions a higher resilience is created in cities and through that it becomes easier to face challenges that come with a changed climate. In Sweden green infrastructure is an important component to reach global and national environmental goals. The capital of Sweden, Stockholm is growing rapidly. Because of the growing population the design of the city and the amount of green spaces is even more important to improve the ecological, economical and social aspects in society. In this study a qualitative content analysis has been made to examine how Sweden works with the implementation of green infrastructure on a national, regional and local level. By analysing three relevant policy documents an analytical framework has been used to look closer at how ecosystem services are expressed in the different levels. The result shows that ecosystem services are given a large place in the guidelines and the action plan for green infrastructure in Sweden. It is even more clear on a local level because a big part of the planprogram over the formation of the new district Årstafältet concentrates on creating ecological solutions to help ecosystem services to create its functions. The result also shows that the implementation of green infrastructure should be overarched by cooperation and transparency where more participants are included for the best possible decisions to be made. / Urbanisering är en global trend och år 2050 förväntas en stor andel av världens befolkning vara bosatta i urbana områden. Med denna demografiska förändring kommer utmaningar. Den biologiska mångfalden är en grundsten för att ekosystem ska kunna skapa de tjänster som människans välmående är beroende av. Ekosystemtjänster skapar funktioner som har försörjande, reglerande, kulturella och stödjande värden för människor. Ekosystemens utbredning hotas världen över på grund av ökad urbanisering då många ytor hårdläggs och färre gröna ytor blir tillgängliga för arter att bosätta sig i. Grön infrastruktur är ett förvaltningssystem som har blivit populärt framförallt i urbana områden för att bevara den biologiska mångfalden och förvalta ekosystem på ett hållbart sätt. Genom att återskapa livsmiljöer och ekosystemfunktioner skapas en högre resiliens i städerna och det blir på så sätt lättare att stå emot de utmaningar som kommer i och med ett förändrat klimat. I Sverige är grön infrastruktur en viktig komponent för att nå upp till globala och nationella miljömål. Sveriges huvudstad Stockholm växer i snabb takt. I och med den växande befolkningen blir utformningen av staden och andelen gröna ytor än viktigare för att förbättra de ekologiska, ekonomiska och sociala aspekterna i samhället. Denna studie har utgått ifrån en kvalitativ innehållsanalys för att undersöka hur Sverige arbetar med implementering av grön infrastruktur på nationell, regional och lokal nivå. Genom att analysera tre relevanta policydokument har ett analytiskt ramverk använts för att undersöka hur ekosystemtjänster kommer till uttryck på de olika nivåerna. Resultatet visar att ekosystemtjänster får en stor plats i riktlinjerna och handlingsplanerna för grön infrastruktur i Sverige. Än tydligare blir det på lokal nivå då en stor del av planprogrammet för utformningen av den nya stadsdelen Årstafältet inriktar sig på att skapa ekologiska lösningar för att underlätta för ekosystemtjänsterna att utveckla sina funktioner. Resultatet visar även att implementeringen av grön infrastruktur måste genomsyras av samarbete och transparens där flera aktörer involveras för att bästa möjliga beslut skall fattas.

Sektorsöverskridande samverkan har blivit ett allt viktigare inslag i organiseringen av offentlig service och i kommunalt hållbarhetsarbete. Denna uppsats studerar interaktionen mellan kommunen och civilsamhällesorganisationer inom fältet socialt hållbarhetsarbete i Malmö stad. Civilsamhällesorganisationer har en unik samhällelig position då de arbetar närmare människor än vad kommunen gör. Metoden baseras på intervjuer med respondenter från kommunalt håll samt från olika civilsamhällesorganisationer. Uppsatsen syftar till att belysa upplevda svårigheter och förbättringsmöjligheter i samverkan och interaktion parterna emellan. Resultaten från intervjuerna visar att de upplevda svårigheterna kretsar kring upplevd distans, attityder, strukturella problem samt upplevd roll av varje part. Bristande tillit, varierande syn på kompetens samt uppfattning om vem som anses vara legitim utförare av socialt hållbarhetsarbete karaktäriserar upplevda hinder för en optimal samverkan. Potentiella förbättringsområden inkluderar en mer kontinuerlig direktdialog med civilsamhällesorganisationer utanför specifika projekt. Det inkluderar också en bättre samordning rörande samverkan med civilsamhällesorganisationer, samt en förändrad syn på civilsamhällesorganisationernas kunskap, kompetens och roll. / Cross-sectoral collaboration has become an increasingly important element in the organization of public services and in municipal sustainability work. This essay studies the interaction between the municipality and civil society organizations in the field of social sustainability work in the city of Malmö. Civil society organizations have a unique social position as they work closer to people than the municipality does. The method is based on interviews with respondents from the municipal level and from various civil society organizations. The essay aims to shed light on perceived difficulties and opportunities for improvement in collaboration and interaction between the parties. The results from the interviews show that the experienced difficulties revolve around perceived distance, attitudes, structural problems and the perceived role of each party. Lack of trust, varying views on competence and perceptions of who is considered a legitimate performer of social sustainability work characterize perceived obstacles for optimal collaboration. Potential areas for improvement include a more continuous direct dialogue with civil society organizations outside specific projects. It also includes better coordination regarding collaboration with civil society organizations, as well as a changed view of the civil society organizations' knowledge, competence and role.

Befolkningsökningen i Stockholmsregionen är för tillfället en av de snabbaste i Europa, vilket ställer höga krav på stadsplaneringen. En effekt av urbaniseringen är att det finns ett stort behov av nyproducerade bostäder. Kommunen Stockholms stad äger aktiebolaget AB Stockholmshem, ett allmännyttigt bostadsföretag som bygger och förvaltar bostäder i Stockholm. I enlighet med FN:s globala hållbarhetsmål hållbara städer och samhällen har Stockholms stad infört ett energikrav för nyproducerade bostäder som en del av sitt arbete för att bidra till en hållbar stadsutveckling. Kravet innebär att energianvändningen för nyproducerade flerbostadshus inte får överstiga 55 kWh/m2 och år. Stockholmshem arbetar för att försöka uppnå stadens energikrav, något som i dagsläget sällan uppnås. Detta examensarbete skrivs på uppdrag av Stockholmshem och syftar till att identifiera utvecklingsområden för att hjälpa dem att uppnå stadens energikrav. Studien har forskningsfrågan; Vilka utmaningar och utvecklingsområden finns hos Stockholmshem med att samla in, sprida, utveckla och använda kunskaper som är kopplade till energiförbrukning vid nyproduktion? För att besvara forskningsfrågan användes en tematisk analys med teman kopplade till begreppet Knowledge Management, KM. KM kan ses som ett verktyg som ämnar att identifiera hur en organisation arbetar med att samla in, sprida, utveckla samt använda kunskaper inom organisationen. Tre teman kopplade till KM identifierades för att kunna analysera datan och besvara studiens frågeställning. De tre teman som användes var; infrastruktur och tillgänglighet, ledningens stöd och vision samt organisationskultur och samsyn. Data som används i den tematiska analysen kommer från elva semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar på AB Stockholmshem.Från den tematiska analysen framkom ett flertal styrkor och några utvecklingsområden som är kopplade till KM. Kulturen att dela med sig av kunskaper kan ses som tillåtande inom företaget, men tillgängligheten kan förbättras. I nuläget beskrivs dokumenthanteringssystemet som krångligt och svåråtkomligt. Det framkom även att de kontroller som genomförs med syftet att undersöka och säkerställa energiförbrukningen behöver ses över. Antalet kontroller i genomförandefasen, standardisering av energiberäkningar och implementering av en ny mätplan kan ses som viktiga delar. De interna projekteringsanvisningarna kan anses vara Stockholmshems viktigaste verktyg för att ta vara på kunskap från tidigare projekt och medarbetare. Även om det finns en samsyn kring att energifrågan är viktig kan ledningen behöva ge tydligare direktiv om hur energifrågan ska prioriteras. Det är däremot viktigt att inte fokusera enbart på energifrågan, då det kan leda till högre ekonomiska kostnader och större miljöpåverkan. / The urbanisation in the Stockholm region is one of the fastest in Europe right now. The municipality Stockholm stad owns AB Stockholmshem, which is a public utility housing association that builds and manages buildings in Stockholm. In compliance with the UN:s sustainable development goal sustainable cities and societies has Stockholm stad introduced an energy efficiency demand when building new buildings as a part of their work toward a more sustainable city development. The demand for new apartment buildings is set so that the energy efficiency is not allowed to be greater than 55 kWh/m2 and year. Stockholmshem works in order to fulfill the demand, but today that rarely happens. This master thesis is an assignment from Stockholmshem that have been adapted according to guidelines for master thesis that exist for the Master of Science in Engineering and in Education at the KTH Royal Institute of Technology. The assignment aims to identify development areas that can help them achieve the energy efficiency demand in the future. The study has the research question; What challenges and development areas can be found in Stockholmshem regarding their work with collecting, spreading, developing, and using knowledge that is connected to energy efficiency in new apartment buildings? In order to answer the research question a thematic analysis was used, with themes connected to the term Knowledge Management, KM. KM can be seen as a tool that aims to identify how an organization works with collecting, spreading, developing and using knowledge within the organization. Three themes were identified that are connected to KM and were used in the analysis of the data in order to answer the research question. The three themes were infrastructure and accessibility, the management's support and vision and also organisational culture and consensus. The data used in the thematic analysis were collected through eleven semi structured interviews with employees at AB Stockholmshem. The thematic analysis with data from the interviews identified strengths and development areas connected to KM. The culture can be seen as allowing and good, but the accessibility can be improved. The document management system that is used today is described as difficult and hard to access. The interviews also lifted that the controls that are implemented to verify that the calculated energy efficiency becomes the actual value in the end needs to be reviewed. The number of controls in the building phase, standardization of energy calculations and implementation of a new measurement plan were lifted as important aspects. The projecting instructions could be seen as the most important tool for Stockholmshem when transferring knowledge from older projects and coworkers to new. Even if there is a consensus regarding the energy issue the management could give more clear guidelines regarding how the energy issue should be prioritized. But it is important to not only focus on the energy issue since that could lead to higher economic costs and greater environmental impact.

In Sweden according to the planning and building Act municipalities have planning monopoly. The question about shopping centres in the outskirts of cities is a regional issue, because they attract customers from a large area. Municipalities often find it hard to assert themselves against large commercial companies when it comes to their establishing new retail outlets on the outskirts of cities. Without a regional co-operation there is a risk that municipalities can be played up against one another, so that more and more companies are given permits without the municipalities having taken the strategic consideration necessary for a long term sustainable development. The focus in this work is on four municipalities in the Södertörn region (Södertälje, Botkyrka, Huddinge and Nynäshamn). Today there are some out-of-town retail outlets in the first three municipalities. The main aim of this thesis is to explain why there is no co-operation between municipalities in Södertörn concerning out-of-town retailing. The aim is also to connect sustainable city development with the problems of out-of-town retails as well as the municipalities commercial policy. The study uses a hermeneutic approach and a qualitative method with one case-study. The interviews are partly based on standard procedures. Out-of-town retail outlets entail private car use and this is a problem from a city development perspective. To reach a sustainable city development it is important to expand transport options such as walking, biking and public transport. The project Sustainable Travel (Hållbart resande) at Södertörn supports this development. Some of the municipalities in Södertörn are trying to revitalise their local centres and this is positive from a social and ecological perspective. The four municipalities however do not co-operate concerning out-of-town retailing, and this reverts the issue back to a lack of regional planning, and their competing for purchasing power.