The purpose of this study is to contribute with a sociological understanding of how Swedish news media contribute to “doing” and maintaining gender in society as a result of their choices in the media around high profile people (“celebrities”). Previous research has studied gender and the media from other angles, but mostly focused on the fact that women are subordinate to men, rather than questioning how that is maintained by the media. These inturn strengthen the argument about existing differences between women and men in the Swedish media supply. However, unlike previous studies, this study will focus on how the media’s choice of news and ways to contribute to “doing” gender can be affected by celebrity. This type of issue can generate knowledge about the mutual relationship that exists between society’s view on gender and the reproduction of gender roles as a result of media representations.To answer this, the study will analyze two Swedish cases, around two famous people, CissiWallin and Paolo Roberto. The study was conducted through a qualitative content analysisbased on material from the databases Mediearkivet and Pressreader. In total, the materialconsists of eight articles on each case, spread over the past five years. The analysis showed that news media play a central role in society's views on gender as a result of mediareporting. The journalists behind the media often took a male perspective where Paolo Roberto and other men in the articles appeared positive, while Cissi Wallin and other female actors who appeared were attributed a disparaged role. Judging from the analysis, there are differences in the journalists' presentation between women and men in the Swedish newsmedia that contribute to strengthening gender normative roles and maintaining gender insociety. This study argues that this can be explained by theories about power and gender. One of the most central results is that the journalists behind the media add to the normalization of female subordination by their choices of media reports. For example by exploiting the readers' interest in celebrities, which thus results in the media reaching a larger audience that absorbs the content and reproduces the current gender power structure. / Syftet med denna studie är att förmedla en fördjupad sociologisk förståelse rörande hur nyhetsmedia bidrar till “att göra” kön och upprätthålla genus i samhället till följd av sina val i media rörande högprofilerade personer (“kändisar”). Tidigare forskning har studerat genus och media från andra infallsvinklar, men har mestadels fokuserat på det faktum att kvinnor är underordnade männen, snarare än hur media är en bidragande faktor till att upprätthålla denna typ av könsmaktsordning. Dessa stärker i sin tur argumentet om existerande skillnader mellan kvinnor respektive män inom det svenska medieutbudet. Men, till skillnad från tidigare studier kommer denna undersökning att fokusera på hur medias val av nyheter och sätt att bidra till att ”göra kön” kan påverkas av att det handlar om ’högprofilerade personer’ (såkallade ”kändisar”). Denna typ av frågeställning kan generera kunskap om den ömsesidiga relation som existerar mellan samhällets synsätt på genus och reproducerandet av könsroller till följd av medierepresentationerna.För att besvara detta kommer den föreliggande undersökningen att analysera medialaställningstaganden vid rapporteringen om Cissi Wallin och Paolo Roberto. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ innehållsanalys baserad på material från databaserna Mediearkivet och Pressreader. Sammantaget består materialet av åtta artiklar som behandlar vardera fall, fördelade över de senaste fem åren. I analysen framkom att nyhetsmedia spelar en central roll vad gäller samhällets synsätt på genus till följd av medierapporteringen. Journalisterna bakom medierapporteringen intog ofta ett manligt perspektiv där Paolo Roberto och andra män i artiklarna framstod positivt, medan Cissi Wallin och andra kvinnliga aktörer som förekom tillskrevs en nedvärderande roll. Från analysen att döma förekommer skillnader i hur journalisternas väljer att framställa högprofilerade kvinnor respektive mäninom svensk nyhetsmedia, vilket bidrar till att stärka könsnormativa föreställningar och upprätthålla genus i samhället. Denna studie argumenterar för att detta kan förklaras genom teorier om makt och kön. Ett av de mest centrala resultaten är att journalisterna genom sina val av nyheter i media spär på normaliseringen av kvinnlig underordning. Exempelvis genom att utnyttja läsarnas intresse för kändisar, vilket således resulterar i att medierna når ut till en större publik som tar till sig innehållet och reproducerar den rådande könsmaktsordningen.

Syftet med denna studie är att undersöka genom en kritisk diskursanalys påståendet avseende att den svenska socialtjänsten omhändertar muslimska barn. 26 nyhetsartiklar har valts ut där 10 är från Expressen och Aftonbladet och 16 nyhetsartiklar från Al Jazeera, BBC Arabic, TRT Arabi, Al-Sharq, International Union Of Muslim Scholars, Al-Quds Al-Arabi och Arabi21. Nyhetsartiklarna har analyserats genom den kritiska diskursanalysen. Vid analysering av empirin identifierades 4 diskurser, två från svenska nyhetsmedia och två från arabiska nyhetsmedia. Dessa fyra diskurser är: “Desinformation, falska påstående och lögner”, “säkerhetshot och förhöjd säkerhetsrisk”, “kritik mot svenska myndigheter och systemet” och “religiösa, kulturella och rättvisa aspekter”. Ofta använder sig skribenterna av en objektiv modalitet som innebär att de framställer sina egna åsikter som sanning. I de svenska nyhetsartiklarna visas intertextualiteten då citaten bygger på att läsaren har en bakgrundsinformation om kampanjen då exempelvis namnen från kampanjen skiljer sig i olika artiklar. Intertextualiteten gällande de arabiska nyhetsartiklarna visar på information kring den pågående debatten och använder rubriker som vi förväntas att förstå i relation till debatten. Diskurserna i de svenska nyhetsartiklarna skiljer sig väsentligt från de arabiska diskurserna. Återkommande i de svenska nyhetsartiklarna gavs det utrymme för offentliga personer och myndigheter att uttalas sig om kampanjen. Utrymme gavs även till personer som har varit aktiva eller är aktiva inom kampanjen och anser att socialtjänsten kidnappar muslimska barn. Medan i de arabiska nyhetsartiklarna var det familjer som har fått sina barn omhändertagna av socialtjänsten som gavs mest utrymme att komma till tals och berätta deras upplevelser. Det som vi såg som en gemensam nämnare för båda var att ingen socialarbetare kom till tals. / The purpose of this study is to examine through critical discourse analysis the assertion regarding that the Swedish social service taking custody of Muslim children. 26 news articles have been selected where 10 are from Expressen and Aftonbladet and 16 news articles are from Al Jazeera, BBC Arabic, TRT Arabi, Al-Sharq, International Union Of Muslim Scholars, Al-Quds Al-Arabi and Arabi21. The news articles have been analyzed through Faircloughs critical discourse analysis. Through the analysis 4 discourses have been identified, two from the Swedish news media and two from the Arabic news media. These four discourses are: “Disinformation, false claims and lies”, “security threat and increased security risk”, “criticism of Swedish authorities and the system” and “religious, cultural and justice aspects”. Often the writers use an objective modality which means that they present their own opinions as the truth. In the Swedish news articles, the intertextuality is shown as the quotes are based on the reader having background information about the campaign as, for example, the names from the campaign differ in different articles. The intertextuality regarding the Arabic news articles shows information about the ongoing debate and uses headlines that the readers are expected to understand in relation to the debate. The discourses in the Swedish news articles differ significantly from the Arabic discourses. Recurring in the Swedish news articles, space to speak was given for public figures and authorities to comment on the campaign. Space to speak was also given to people who have been or are active in the campaign and believe that the social service is kidnapping Muslim children. While in the Arab news articles, it was families who have had their children taken into custody by social services who were given the most space to speak and tell their experiences. What we saw as a common denominator for both was that no social worker were asked to speak up.