De nordiska staterna delar förutom det geografiska läget också en sammanflätad historia och värdegemenskap. Trots många likheter så skiljer sig och också länderna sig åt gällande de valda försvars- och säkerhetspolitiska inriktningarna. Av de fem nordiska staterna är tre av dem Nato-medlemmar: Norge, Danmark och Island. De återstående länderna: Sverige och Finland är försvarspolitisk obundna utanför EU samarbetet. Denna studie syftar till att undersöka Sveriges och Finlands försvars- och säkerhetspolitiska inriktning som alliansfria och att jämföra dess likheter och skillnader utifrån kontexten av ländernas gemensamma historia och geopolitiska läge. Studien ämnar uppfylla syftet genom att undersöka ländernas försvarspropositioner som för Sveriges del utgavs år 2015 och för Finlands del år 2016 för säkerhetspolitiken och 2017 för försvarspolitiken. Genom en kvalitativ innehållsanalys bryts dokumenten ned och relevanta delar plockas ut efter ett kodschema. Undersökningen visar att Sverige och Finland till stor del gör en gemensam säkerhetspolitisk inriktning. De säkerhetspolitiska målen grundar sig på upprätthållande av territoriell, folkdemokratisk och samhällsfunktionell suveränitet. Länderna är överens om att EU bör stärkas säkerhetspolitiskt, att Nato är den viktigaste säkerhetspolitiska aktören i Europa, att ytterligare nordiskt och Svenskt-finskt samarbete är positivt och att Ryssland är den bakomliggande orsaken till ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Skillnader finns också mellan hur Sverige och Finland beskriver Nato och Ryssland. Finland ser positivt på Nato-medlemskap samtidigt som Sverige inte nämner medlemskap alls. Gällande Ryssland så fördömer Sverige tydligt den ryska aggressionen i Krim samtidigt som Finland ger en mer försiktig beskrivning av Ryssland. Försvarspolitiskt visar studien att Sverige och Finland ser förmågan att både bidra och ta emot internationellt stöd ses som en central aspekt. Sveriges försvarspolitiska inriktning tycks också bli allt mer lik den finska. Detta innebär att Sverige ställer om från ett smalt insatsförsvar till ett åter bredare nationellt fokuserat försvar, likt det finska. Ett tydligt exempel på detta är att det svenska totalförsvaret och värnplikten återuppväcks.