I uppsatsen undersöks Svenska kyrkans bekännelseskrifter samt tio konfirmandböcker som är utgivna mellan åren 1942 och 2007. Syftet med uppsatsen är att, med utgångspunkt i Svenska kyrkans bekännelseskrifter, undersöka hur material som under modern tid varit och är vanligt förekommande i Svenska kyrkans konfirmandarbete presenterar dopet, dvs. vad som sägs och hur det sägs, samt om och i så fall hur detta material återspeglar bekännelseskrifternas presentation av dopet. Uppsatsen behandlar frågorna om hur dopet presenteras i bekännelseskrifterna respektive konfirmandböckerna, om det finns samstämmighet mellan dessa samt om det går att se någon förändring i samstämmigheten över tid. Konfirmandböcker jämförs dels gentemot bekännelseskrifterna och dels gentemot varandra. Undersökningen visar att det finns en spännvidd i de konfirmandmaterial som undersökts och den kan ses som ett uttryck för varje tids försök att svara på frågan hur kyrkan gör sitt budskap relevant för tidens konfirmander. Undersökningen visar även att bekännelseskrifternas funktion som något som varje tids teologiska reflektion kan ta avstamp i är tydlig. Detta kan ses i att alla konfirmandböcker har samstämmighet med bekännelseskrifterna, även om det är mindre samstämmighet i de senare konfirmandböckerna. Det finns även pedagogiska riktningar som har betydelse för hur dopet presenteras i de olika böckerna. Samstämmigheten med bekännelseskrifterna återfinns i alla konfirmandböcker, men har minskat under undersökningsperioden. De tidiga böckerna i undersökningen har en mer utförlig och tydlig presentation av dopet och större samstämmighet med bekännelseskrifterna. De senare böckerna har en mer otydlig presentation och mindre samstämmighet med bekännelseskrifterna, exempelvis gällande liknelser och dopets gåvor. Innehållsmässigt kan sägas att dopet har gått från att vara något som den döpte ska leva i och som påverkar hennes vardagsliv till en välkomsthälsning in till Guds familj och denna utveckling stämmer inte samman med bekännelseskrifternas presentation av dopet. Tilltalet har gått från att vara sakligt och undervisande till mer inkluderande och uppmuntrande.

Diss., Linköping : Linköpings universitet, 2007.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Akademisk avhandling--Teologie--Lund, 1989.

Thesis (doctoral)--Uppsala Universitet, 1980. / Summary in English. Includes index and bibliography.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka likheter och skillnader mellan undervisningsämnena svenska och svenska som andraspråk. Jag frågar mig vilka huvuddrag som kan urskiljas i synen på svenskämnet samt i den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk. Jag vill också veta vilka centrala likheter och skillnader som finns i Skolverkets ämnesbeskrivningar för svenska och svenska som andraspråk. Vidare undrar jag hur lärare som undervisar eller har undervisat i både svenska och svenska som andraspråk i grundskolans senare år, på gymnasiet eller komvux ser på sina respektive ämnen i sin helhet. Slutligen frågar jag mig om det finns fog att tala om två olika svenskämnen. För att kunna besvara mina två första frågeställningar har jag dels läst litteratur om svenskämnets uppdelning och inlägg i den aktuella diskussionen kring svenska som andraspråk, dels Skolverkets ämnesbeskrivningar av ämnena. För att besvara min tredje frågeställning har jag genomfört fyra intervjuer med lärare om deras syn på svenska och svenska som andraspråk. För att ta reda på om det finns fog att tala om två olika svenskämnen har jag bedrivit litteraturstudier, läst ämnesbeskrivningar samt genomfört intervjuer. Enligt Malmgren kan svenskämnet delas upp i färdigheter, litteraturhistoria och erfarenhetspedagogik medan Svedner talar om sju ambitioner. Den pågående diskussionen kring svenska som andraspråk är mångfasetterad och rymmer diametralt olika ståndpunkter. I forskning kring andraspråksutveckling görs en åtskillnad mellan språklig bas och utbyggnad. I Skolverkets ämnesbeskrivningar av svenska och svenska som andraspråk står språkutvecklingen i tal och skrift i centrum. Därutöver ska andraspråkselever reflektera kring sin tvåspråkighet medan modersmålselever ska komma i kontakt med nordiska språk. Intervjupersonernas syn på sina undervisningsämnen i sin helhet var mångfasetterad. I både svenska och svenska som andraspråk utgjorde färdighetsträning och litteraturläsning en integrerad del av en erfarenhetspedagogisk undervisning. Slutsatsen i min undersökning är att det finns fler likheter än skillnader mellan ämnena svenska och svenska som andraspråk. Skillnaderna är emellertid så avgörande att man med fog kan tala om två svenskämnen.

The aim of this thesis is to examine how three teachers and three pupils reflect of learning style in the teaching of Swedish language. The teachers are asked to reflect of their work with learning styles in their teaching in the Swedish language. Furthermore, this thesis contains three pupils´ reflections of their learning styles and how they experience that these are taken in recognition in the teaching in Swedish language. In order to examine this, a semi structured interview has been the choice of the qualitative method.   This thesis shows that the teachers´ definition of learning styles is very similar to each other, even though the usage of it in their teaching vary. One of teachers aims to look at what links the students in their learning, rather than what separates them from their each other. This perspective on learning is very unlike one of the other teachers who claims her teaching in the Swedish language is based on her students´ different learning styles. Furthermore, the students are well aware of their learning styles and their experience of how their learning styles is part of the teaching in the Swedish language vary.

The aim of this study is to investigate how primary school teachers perceive and apply cross-curricular teaching between handicraft and mathematics and between handicraft and Swedish. The study highlights the teachers vision of subject interaction, the degree to which, the manner in which the subject interaction takes place, and if there are pros, cons or concrete gains by working with the topic subject interaction. The study also investigates primary school teachers’ attitude towards cross-curricular teaching and the degree and manner that this is implemented. Furthermore, what are the advantages and disadvantages with cross-curricular teaching? In the study, a survey was conducted in thirteen primary schools in a municipality in the south of Sweden. The survey contained both open-ended and closed-ended questions. The result of the survey shows that teachers generally have a positive attitude towards cross-curricular teaching and believe that it could bring many advantages. However, insufficient planning by school management and lack of time were obstacles to successful cross-cultural teaching that were identified by the teachers. The respondents state that they apply cross-curricular teaching to some extent. When asked how this is implemented 70 per cent of the respondents answers that cross-curricular teaching is applied among the subjects they teach instead of cooperating with other teachers. The study’s theoretical approach is built on Dewey’s theory and writings on didactics from across-curricular point of view. The analysis shows that when you break down the questions into the didactic questions why, what and how the answers vary and provide a deeper insight on how the informants view cross-curricular teaching.

<p>Jag har i min undersökning tittat närmare på hur pedagoger i dagens skolor arbetar för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna i de lägre stadierna har ett stort ansvar att lära sina elever läsa och skriva, men hur hjälper pedagogen de elever som inte knäcker läskoden innan de slutat årskurs två. Jag har valt att intervjua två pedagoger för att se hur de arbetar med läs- och skrivsvårigheter. Jag har också valt att diskutera med några elever och höra deras åsikter om att lära sig läsa och skriva.</p><p>Jag har kommit fram till att pedagogerna arbetar på liknande sätt med alla elever, oavsett svårigheter eller inte. Undervisningen är anpassad till varje individ, pedagogerna använder olika inlärningsmetoder för att hjälpa sina elever. Resultatet av min undersökning visar att eleverna får den hjälp de behöver. Eleverna tycker själva att de inte har några svårigheter trots att pedagogerna anser att det finns i klasserna.</p>

No description available.