Bakgrund: IT-branschen är en viktig del av Sveriges ekonomi och förväntas växastadigt, det gör dessa företag relevanta att studera. Ekonomistyrning är en viktigfunktion och om den inte fungerar kan det leda till skadliga konsekvenser för företaget.Det har konstaterats att det finns ett gap mellan hur ekonomistyrningen ser ut i teorinoch hur den används i praktiken. Dock finns det inte mycket tidigare forskning om hurekonomistyrningen ser ut i små svenska IT-företag och därför blir det relevant attundersöka detta. Syfte: Denna uppsats syfte är bidra med forskning om hur små svenska IT-företagsekonomiska styrning ser ut. Genomförande: Uppsatsen är genomförd genom en flerfallstudie på sex små svenska ITföretag. Den utgår ifrån ett realistiskt forskningsperspektiv med en kvalitativforskningsstrategi och en abduktiv ansats. Empirin har samlats in genom ett målstyrturval där två semistrukturerade intervjuer per företag har genomförts. Den enaintervjurespondenten per företag var en högt uppsatt chef och den andraintervjurespondenten per företag var en lägre anställd inom IT. Slutsats: Uppsatsens resultat kommer fram till slutsatsen att det finns stora likheter i hursmå svenska IT-företags ekonomiska styrning ser ut. Det finns ett betydande fokus påicke-finansiella aspekter och det egna ansvaret är något som verkar dominera, det finnsdessutom en stark användning av företagskultur. / Background: The IT industry is an important part of Sweden’s economy and is expectedto steadily grow, therefore justifying the relevancy to investigate these companies.Management control systems are important functions and if they are not workingproperly it could lead to devastating consequences for the company. It has been statedthat there exists a gap between how management control systems are perceived intheory and how they actually are implemented in practice. Considering the lack ofprevious research on how the management control systems are being used in smallerSwedish IT-companies, it makes this topic relevant to investigate. Purpose: The purpose of this thesis is to contribute with research about managementcontrol systems in small Swedish IT businesses. Completion: The thesis is completed through a multiple case study on six small SwedishIT businesses. It uses realism as its research perspective with a qualitative researchstrategy and an abductive reasoning. The empirical evidence has been gathered througha targeted selection where two semi-structured interviews per business has beenconducted. One of the interviewees per business was a highly positioned manager andthe other interviewee per business was a lower employee in IT. Conclusion: The results of this thesis indicate that there are large similarities betweenmanagement control systems in small Swedish IT businesses. There is a heavy focus onnon-financial aspects and autonomy in the management control systems. There is also astrong use of corporate culture.

In classical “triple bottom line” sustainability reporting, there have not been any clear guidelines on how companies should report on their environmental footprint. Consequently, the transparency in the environmental reporting has been low, which has resulted in greenwashing. To create reliable reporting and increase the proportion of green loans and green investments, the EU introduced the classification system EU Taxonomy in 2021. The new framework has stricter requirements on companies as they are now obligated to report on specific guidelines. These guidelines will also allow stakeholders to determine how sustainable a company is. Since the EU Taxonomy was recently launched, there has been a knowledge gap in how companies experience the framework. Also, what measures should be considered in the design of the EU Taxonomy for the implementation to be as successful as possible, based on the premise that companies should make their business model as sustainable as possible. This semi-structured interview study examines how Swedish companies experience the EU Taxonomy. The researchers interviewed eight Swedish stakeholders with great insights into the area, from the manufacturing industry (1), the Real Estate Industry (2), the Swedish Corporate Business Organizations (1), the Real Estate Industry Organizations (2), and Auditing Firms (2). The researchers could conclude that being classified as sustainable in the EU Taxonomy does not necessarily mean a company is sustainable from a scientific point of view. Nevertheless, it can be an answer to political interests. The interviewees also felt it was challenging to interpret and understand the framework and that there were necessary clarifications. Further, the EU will have to account for several activities from each industry so that companies can report on their total ecological footprint. Finally, changes in the delegated acts are mandatory for the EU taxonomy to be a successful policy instrument. / I klassisk “triple bottom line” rapportering har det inte funnits några tydliga riktlinjer för hur företag ska rapportera om sitt ekologiska avtryck. Som en följd av detta, har transparensen i hållbarhetsredovisningen varit låg, vilket har resulterat i greenwashing. I syfte att skapa mer tillförlitlig rapportering och öka andelen gröna lån och investeringar, infördes 2021 klassificeringssystemet EU Taxonomin. Det nya ramverket har skapat nya krav på företag då de nu är skyldiga att rapportera på specifika miljöbelastande aktiviteter. Dessa riktlinjer ska dessutom kunna utgöra hur hållbara de rapporterande bolagen är. Eftersom EU Taxonomin nyligen har lanserats, fanns det en kunskapslucka för hur företag upplever ramverket. Även vilka åtgärder som bör övervägas i utformningen av EU-taxonomin för att implementeringen ska bli så framgångsrik som möjligt, utifrån utgångspunkten att företag ska göra sin affärsmodell så hållbar som möjligt. Med detta i åtanke utvecklades denna semistrukturerade intervjustudie som ämnar att undersöka hur svenska företag ser på EU Taxonomin. Forskarna har intervjuat åtta aktörer från svenska: tillverkningsindustrin (1), fastighetsbranschen (2), näringslivet (1), medlemsorganisationer inom fastighetsbranschen (2) och revisionsbyråer (2). Det forskarna kunde konstatera är att det som klassas som hållbart i EU Taxonomin, inte nödvändigtvis ur ett teknikneutral och vetenskapligt perspektiv är hållbart, utan är ett svar på ett politiskt intresse. Aktörerna upplever dessutom att ramverket är svårt att förstå och att det därför är nödvändigt med förtydningar. Till sist kommer även EU behöva ta fler aktiviteter från de respektive branscherna i åtanke i de delegerade akterna, för att företag ska kunna redovisa för sitt totala ekologiska fotavtryck. Slutligen är ändringar i de delegerade akterna obligatoriska för att EU Taxonomin ska kunna bli ett framgångsrikt policyinstrument.