Syftet med den här uppsatsen är att öka förståelsen och beskriva hur små svenska företag som har offshore outsourcat sin produktion till tillväxtmarknader hanterar relationen med leverantören. Vi har i denna uppsats använt oss av en kvalitativ metod och genomfört en flerfallsstudie på tre stycken mindre svenska företag.     Teoretiska referensramen är främst inriktad på två teoretiska områden; offshore outsourcing och relationer. Dessa har vidare delats in i tre huvudblock för att ge en så lättöverskådlig bild som möjligt samt att täcka in de väsentliga delarna som krävs för att besvara syftet. De tre huvudblocken är följande; relationsetablering, relationsstyrning och relationskoordinering. Den teoretiska referensramen har sedan sammanställts i en teoretisk syntes som analytiskt sammankopplar teorin och ligger till grund för analysen. I analyskapitlet genomförs en analys, där den teoretiska syntesen förenas med den insamlade empirin.   Analysen har utmynnat i en slutsats som besvarar forskningsfrågan där vi kan fastslå att det främst är två faktorer som urskiljer sig särskilt viktiga i relationshanteringen för små svenska företag som har offshore outsourcat sin produktion till tillväxtmarknader. Genom personliga relationer med leverantören byggs en stark relation upp mellan partnerna som bidrar till en effektivare hantering av leverantörsrelationen. Slutligen utmärker sig företagens nätverk som en viktig faktor i hanteringen av relationerna då nätverket fungerar som ett slags understöd till företaget på allehanda vis under arbetets gång.

South Korea is one of the fastest growing economies of the world and experts claim that it’s headed towards the same direction as Japan. This doesn’t imply that the countries are similar to an extent where companies don’t have to consider the differences while entering the host market. This study was conducted for the purpose of giving a view of the business climate in the countries and thereby could help companies who see the countries as potential host markets. The purpose is to study eight Swedish companies which have established themselves in Japan and South Korea, the main difficulties they had to overcome, which entry-method was most successful and the companies’ views on their future in the countries. A qualitative method with quantitative elements was used by conducting interviews and short questionnaires. The collected data has been analyzed with the help of renowned establishment theories such as the Uppsala model, network based model, Hollensen’s entry methods and prior research. The results show that the companies have used classic entry methods with minor deviations, the biggest difficulties the companies had to face were culture related and the most effective entry methods proved to be acquisition in South Korea and joint venture in Japan. Furthermore, the study sheds light on a variety of differences between Japanese and Koreans. / Sydkorea är en av världens snabbast växande ekonomier och experter menar att landet utvecklas i samma riktning som Japan. Detta betyder dock inte att länderna är så pass lika att företag inte behöver beakta skillnader vid etablering. Denna undersökning utfördes för att kunna ge en bild av skillnaderna mellan Japan och Sydkoreas affärsklimat och därmed kunna hjälpa företag som planerar att etablera sig i länderna. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur åtta svenska företag har etablerat sig i Japan och Sydkorea, vilka svårigheter de har stött på, vilken etableringsmetod som har visat sig vara effektivast samt hur framtiden ser ut för företagen i de båda länderna. Metoden som användes var kvalitativ med kvantitativa inslag i form av intervjuer och kortare enkäter. Insamlade data har analyserats utifrån kända etableringsteorier som Uppsalamodellen, Nätverksmodellen, Hollensens etableringsstrategier samt tidigare forskning kring utlandsetableringar. Resultatet visar att företagen har använt klassiska etableringsmetoder med vissa avvikelser, de största svårigheterna för företagen består av kulturella skillnader och de effektivaste etableringsmetoderna har varit förvärv och joint venture i Sydkorea respektive Japan. Dessutom har en mängd olika skillnader mellan japaner och koreaner har upptäckts.

From a historical perspective, Sweden is a classic example of a social democratic state in view ofits early development of labor movements, democracy and focus on the welfare state. Today, as amember state of the EU, Sweden has however come to be influenced by America’s neoliberalpolities, where companies need to deliver more and better products/services while the consumerawareness and sensitivity has increased about company’s way to invest. Research shows thatScandinavian companies, primarily in Denmark and Sweden, has a leading position when it comesto responsible corporate behavior which has been the reason to our choice of studying howSwedish companies do to achieve success in CSR. To carry out this study, we have usedqualitative analysis, using semi-structures to interview companies in different industry sectors. Allthe companies we interviewed were aware of the paradoxical quest for accumulation andsustainability, largely because of the limitations of resources and regulations. To address thischallenge, companies put a lot of emphasis on work in projects where they’re focusing the wellbeingof its own staff and by setting strict requirements on suppliers. Using previous researcharticles, an organizational theory (Hatch) and Weber’s social actions theory, we’ve tried todevelop our understanding of these phenomena. / Ur ett historiskt perspektiv är Sverige ett klassiskt exempel på en socialdemokratisk stat med tankepå dess tidiga utveckling av arbetarrörelser, demokrati och fokus på välfärdsstaten. Idag, sommedlemsstat i den Europeiska unionen har Sverige dock kommit att influeras av USA:s nyliberalapolitik där företagen behöver leverera fler och bättre varor/tjänster samtidigt som konsumenternasmedvetenhet och känslighet har ökat kring hur företagen väljer att investera. Forskning visar på attskandinaviska företag, framförallt inom Danmark och Sverige, har en ledande position när detgäller ansvarsfullt företagsbeteende vilket har varit anledningen till vårt val av studie om hursvenska företag gör för att nå framgång inom CSR. För att genomföra denna studie har vi genomkvalitativ analys använt semi-strukturerade intervjuer där vi intervjuat företag inom olikabranschområden. Det har visat sig att samtliga företag vi intervjuat är medvetna om denparadoxala strävan efter ackumulation och hållbarhet, mycket på grund av begränsningar avresurser/regelverk. För att bemöta denna utmaning arbetar företagen mycket i projektform därfokus läggs på välmående för sin egen personal och genom att ställa hårda krav påunderleverantörer. Genom att använda tidigare forskningsartiklar samt Hatch organisationsteorioch Webers sociala handlingar har vi försökt att utveckla vår förståelse av detta fenomen. / <p>Ett grupparbete av Kim Andersson &amp; Joakim Wadstedt. </p>

Många länder går mot ett samhälle där kontanter används till en mindre grad vilket har lett till en ökning av elektroniska betalningsmetoder. Utöver kortbetalningsmetoder har andra mer hög teknologiska betalningsmetoder vuxit fram. Bland dem är Bitcoin ett nytt system som vuxit sig relativt stor under de senaste åren. Bitcoin är både kritiserat och hyllat i olika medier. Utifrån de två väletablerade teorierna; Diffusion av innovation och Teknologi acceptans modellen avser studien att identifiera betydande faktorer i Svenska företags adaption av Bitcoin. Denna kvalitativa studie bygger på strukturerade telefon- och mailintervjuer i samband med samling av sekundärdata vilket tillsammans skapar empirins underlag. Studien består av åtta telefonintervjuer och tre mailsvar Studien är av deduktiv natur då den undersöker innovationen utifrån redan befintliga teorier. I användandet av teorin återfinns ingen undersökning av innovationen, istället har innovationer av närliggande karaktär studerats för stödjande av faktorernas vikt för adaptionen av innovationen. Resultaten visar att relativa fördela, kompatibilitet, svårighet att använda och uppfattad risk bör vara de främsta faktorerna. Utöver dessa faktorer finns bevis som pekar på att sociala influenser och tekniskt intresse även är viktiga för Bitcoins adaption.

Molntjänster är ett sätt att erbjuda bl.a. mjukvaror, lagring och IT-infrastruktur till kunder. I detta arbete är traditionella IT-lösningar system som drivs och underhålls på plats hos företagen. Molntjänster och traditionella IT-lösningar skiljer exempelvis på punkterna placering av hårdvara, resursfördelning, skalbarhet, tillgänglighet och vem som tillhandahåller tjänsten. Molntjänster öppnar nya möjligheter genom ökad tillgänglighet, ökad skalbarhet, förflyttat ansvar från användaren. Samtidigt som det kan uppstå problem som inte finns med traditionella IT-lösningar som att användaren t.ex. blir låst till en leverantör av molntjänster, säkerhetsproblem som skiljer sig från traditionella IT-lösningar samt förtroendet mellan kund och molntjänstleverantör.Dessa styrkor och svagheter tillsammans med andra aspekter inom molntjänster tas upp i det här arbetet genom att en frågeställning i intervjuform utförs för att undersöka svenska företags motivation till att använda molntjänster. Frågorna handlar om de två huvudaspekterna molntjänster och traditionella IT-lösningar samt de tre sekundära aspekterna fördelar med molntjänster, nackdelar med molntjänster samt arbete tillsammans med en utomstående organisation. Frågeställningen samlar därefter in data angående hur dessa påverkar svenska företags vilja till att använda molntjänster eller inte. För att undersöka detta är intervjuerna utformade med en frågeställning skapad tillsammans med Temporal Motivation Theory för att göra det möjligt att bedöma deras motivation molntjänster, aspekter inom molntjänster och traditionella IT-lösningar. De får också motivera sina svar till hur de besvarade frågorna för att få ett mer djupgående svar.Resultatet visar att de svenska företagen ser aspekterna fördelar med molntjänster och att arbeta med en utomstående organisation som det som har störst positiv motivation till användandet av molntjänster. Resultaten visar också att det som ger mest negativ motivation till att användandet av molntjänster är traditionella IT-lösningar.

Cloud computing spås av många som framtiden för IT och innebär att man över internet hyr datorkraft och programvara istället för att köpa in datorer och mjukvarulicenser till företaget. Då mycket av den forskning som finns syftar till främst amerikansk kontext har den här undersökningen genomförts med fokus på svenska företag. Den här undersökningen syftar till att ta reda på vilka typer av företag i Sverige som har störst respektive minst nytta av cloud computing och har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra svenska IT-företag. I undersökningen framkommer det att det kan vara svårt att hitta en specifik bransch eller storlek av företag som är speciellt väl lämpat för att använda sig av cloud computing, det gäller snarare att utifrån en specifik verksamhet undersöka hur man på bästa sätt kan dra nytta av cloud computing. Däremot finns vissa förutsättningar som skiljer olika företagstyper åt när det gäller cloud computing som presenteras i uppsatsen.

Storbritannien beslutade år 2016 att gå ur EU, ett fenomen som kom att benämnas som ”Brexit”. Utträdet kommer att påverka de företag som är verksamma på den brittiska marknaden. Denna studie ämnar undersöka hur företagen förbereder sig inför Brexit. Utgångspunkten är institutionell teori där företag antas påverkas av förändringar i sin omgivning. Tre multinationella företag som bedriver verksamhet i Sverige och Storbritannien har studerats genom intervjuer med deras representanter. Även tre branschorganisationer har studerats på samma sätt, varav deras syn har använts i trianguleringssyfte för att stödja fallföretagens uttalanden. Analys har skett genom kodning av intervjuerna, med hjälp av nyckelord och teman.   Studiens resultat visar att endast ett av företagen förbereder sig inför Brexit. Utifrån analysen dras slutsatsen att företag som blir mer involverade i Brexit får en tydligare bild av dess framtida effekter, och därmed även förbereder sig i en högre grad.

Problem: Japan är en av Sveriges största exportmarknader med 127 miljoner konsumenter och en intressant marknad för svenska företag. Den japanska marknaden innehar många hinder och utmaningar och har tidigare varit restriktiv mot utländska företag. Svenska små och medelstora företag har oftast mindre kapital och resurser än stora företag vilket kan påverka deras val av etableringsstrategier samt vilka hinder och utmaningar de stöter på. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka etableringsstrategier som svenska företag kan använda för att göra affärer i Japan. Metod: I denna studie har det använts en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med totalt sex informanter. Intervjuerna har genomförts med tre företag som har verksamhet i Japan. De övriga tre intervjuer var med en universitetslektor samt statliga/halvstatliga organisationer. Slutsatser: Hinder som framkommit är icke tariffära barriärer som komplicerade administrativa procedurer, lagar och regler, förståelse av den japanska affärsmiljön samt de höga konsumentkraven. Utmaningar som framkommit är det japanska språket, höga operationskostnader, konkurrensintensiteten (främst på B2B-marknaden) samt långsiktiga relationer och förtroende som tar lång tid att bygga upp. Ursprung och nätverk är något som bör tas hänsyn till då de kan underlätta etableringen på den japanska marknaden. Svenskt ursprung är något som uppskattas i Japan och nätverk kan bidra till att lokala kunskaper och erfarenheter tas vara på. Etableringsstrategier som svenska företag kan använda sig av i Japan är direkt eller kooperativ export samt etablering genom intermediate modes som exempelvis joint venture och mellanhand. Dessa etableringsstrategier respekterar värden som förtroende och långsiktiga relationer vilket är essentiellt för att göra affärer i Japan. / Problem: Japan is one of Sweden’s largest export markets with 127 million consumers and an interesting market for Swedish companies. The Japanese market has many obstacles and challenges and has previously been restrictive to foreign companies. Swedish SMEs usually have less capital and resources than large companies which can affect their choice of establishment strategies as well as the obstacles and challenges they encounter. Purpose: The purpose of this study is to investigate the entry strategies that Swedish companies can use to do business in Japan. Methodology: In this study, a qualitative method was used in which semi-structured interviews were conducted with a total of six informants. The interviews were conducted with three companies operating in Japan. The other three interviews were with a university lecturer and state / semi-governmental organizations. Conclusions: Obstacles that emerged in this study are non-tariff barriers such as complicated administrative procedures and laws and regulations, understanding of the Japanese business environment and high consumer demands. Challenges that have emerged are the Japanese language, high operational costs, the intensity of competition (mainly in the B2B-market), as well as long-term relationships and trust that take a long time to build. Origin and networks are something that should be taken into account as they can facilitate the entry in the Japanese market. Swedish origin is something that is appreciated in Japan and networks can help to utilize local knowledge and experience. Entry strategies that Swedish companies can use in Japan are direct or cooperative exports and intermediate modes such as joint venture. These entry strategies respect values such as trust and long-term relationships, which are essential for doing business in Japan.

Syftet med denna uppsats är att titta närmare på hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. Frågor som hur dessa skillnader påverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp.   I det teoretiska kapitlet så tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus på kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehåller de svar som vi samlat in från de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet är uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats.   Analyskapitlet jämför den teoretiska basen med den insamlade empirin från våra intervjuer. I detta kapitel belyses alla teoretiska modeller och även annan insamlad teori på ett grundligt sätt.   Avslutningsvis så följer sedan slutsatserna som har sin utgångspunkt i analyskapitlet. Här visas att det finns mycket som svenska företag bör tänka på innan en etablering till Indien, skillnaderna mellan kulturerna är påtaglig och måste tas i beaktning för en lyckad etablering. Kapitlet avslutas med våra egna rekommendationer för svenska företag som planerar en expansion till den indiska marknaden samt förslag på vidare forskning i detta ämne.

Filantropi inom företag har sedan länge varit ett fenomen utanför Sverige. Dock har filantropin brett ut sig inom Sverige de senaste åren och blir allt populärare av olika anledningar. Till exempel säger vissa företag att de känner en skyldighet att hjälpa de som har det sämre och de inom sin omgivning.Baserat på svar från intervjuer gjorda med sju olika respondenter från sju olika svenska företag, syftar denna uppsats till att svara på hur svenska företag arbetar med filantropi och vad som motiverar dem till att göra det.Resultatet tyder på att svenska företag arbetar med filantropi på ett centraliserat sätt och att informationen om arbetet kommuniceras mestadels internt, för att engagera och motivera personalstyrkan samt även för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Filantropi kan även användas som en strategi för att stärka ett varumärke, samla politiska resurser och motverka negativ kritik. / Philanthropy within corporations has for a long time been a phenomenon outside of Sweden. However, philanthropy has spread throughout Sweden in recent years and is for various reasons becoming more popular. For example corporations say that they feel an obligation to help those who have it worse and also those in their environment.Based on answers gathered from interviews with seven different respondents from seven different Swedish corporations, this essay means to answer the question of how Swedish corporations work with philanthropy and what motivates them to do so.The result indicates that Swedish corporations work with philanthropy in a centralized manner and that information about this work is communicated mostly internally, to engage and motivate the staff but also to be seen as an attractive employer. Philanthropy can also be used as a strategy to strengthen a brand, gather political resources and combat negative criticism.This essay is written in Swedish.