Denna uppsats undersöker upptagandet av öppen mjukvara genom en flerfallstudie på svenska IT-företag. Den använder semistrukturerade intervjuer för att kartlägga de uppfattningar om open source som finns hos ledande personer på företagen och försöker fastställa deras engagemang och kunskapsnivå. Som teorigrund för att utforma frågor och analysera intervjuer har bland annat Rogers och Attewells teorier om spridande och upptagande av innovationer använts. Resultaten visar att företagen värderar tryggheten som en relation till leverantören erbjuder och att organisationens interna förutsättningar ofta påverkar valet av mjukvara, i större utsträckning än kvaliteten på öppen mjukvara.

Japan är världens tredje största ekonomi och skulle därav kunna anses vara en attraktiv marknad för svenska företag. Även om Japan anses vara en attraktiv marknad för svenska företag, återstår fortfarande faktum att länderna skiljer sig åt gällande kultur, värderingar och seder vilket kan medföra svårigheter för svenska företag när de försöker etablera sig på den japanska marknaden. Studiens huvudsakliga syften var att visa hur fem framgångsrika svenska multinationella företag har gått tillväga vid sin japanska expansion, belysa vilka etableringsstrategier de tillämpat och utmaningar företagen har stött på, samt redogöra för vilka framtidsutsikter respektive företag har. De studerade företagen är stora multinationella organisationer med etablerade dotterbolag i Japan. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod, mer specifikt i form av intervjuer. Teorier som tillämpas i studien är; Uppsalamodellen, Hollensen’s Entry Modes samt Hofstedes Fem Dimensioner och används i studien för att analysera det empiriska underlaget. Studiens resultat visade att fyra av fem företag valt en etableringsstrategi med lägre risktagande och det femte företaget valt en strategi med högre risktagande. Respondenterna beskrev att de största utmaningarna var att hitta rätt personal samt att samarbeten med inhemska företag har visat sig vara en framgångsrik strategi hos fyra av fem företag. Resultatet av studien skulle kunna användas som inspiration för svenska företag med tankar på ett inträde i Japan.

Sedan Ryssland invaderade Ukraina har flera multinationella företag valt att pausa eller avveckla sin verksamhet i Ryssland. I uppsatsen undersöks hur svenska multinationella företags val av åtgärder och hur de har kommunicerats av företagen själva och svensk nyhetsmedia påverkar konsumenternas syn på företagens legitimitet. Det möjliggörs genom att analysera företagens sätt att kommunicera enligt olika kommunikationsstrategier, hur ofta företagen nämns i nyhetsmedia kopplat till ämnet och hur de framställs i rapporteringen. Vidare används en enkätundersökning för att involvera konsumentperspektivet för att se hur företagens legitimitet påverkas. Resultatet av enkätundersökningen visar att konsumenter föredrar en ackommodativ kommunikationsstrategi, vilket innebär att företagen genomför åtgärder och kommunicerar på ett sätt som visar på ansvarstagande och empati för den eller de drabbade av en kris. Hur ofta de specifika företagen vi studerar förekommer i nyhetsmedia, och hur de porträtteras kopplat till Rysslands invasion av Ukraina visar inte på något tydligt samband med hur legitimiteten påverkas.

Nya tekniker som Web 2.0 har med en tvåvägskommunikation utvecklat förutsättningarna på Internet som i sin tur bidragit till sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram. Denna tillväxt har ändrat marknadsföring från att rikta sig mot ”rätt” kunder till att skapa en relation med sina kunder. Företag använder sociala medier i större utsträckning då de har insett betydelsen av att finnas aktiva på olika sociala medier. Eftersom plattformarna används på olika sätt av både konsumenterna som företagen, vilka typer av inlägg passar företagen att publicera beroende på plattformen för att sedan påverka sina följare? Studien har för avsikt att analysera fyra svenska företags sätt att använda sig av och sprida budskap på sociala medier. Syftet besvaras med stöd ifrån studiens teoretiska referensram och även studiens egna insamling av data. Denna del bestod av en netnografiskobservation som undersöker hur de fyra företagen kommunicerar på de olika plattformarna idag samt två intervjuer, på en av de observerade företaget och på en PR-byrå hållits. Syftet är att exemplifiera kommunikationsverktygen/strategierna de använder samt hur de interagerar med sina konsumenter för att nå ut via de olika plattformarna. Frågorna studien vill behandla och bygger på är följande: • Hur använder svenska företag de olika plattformarna idag? • På vilka sätt skiljer sig användningen av dessa? • Hur ser företagens interaktion ut på de olika plattformarna? Utifrån diskussionen uppvisade företagens användning av de olika plattformarna inte en likvärdig frekvens av deras aktivitet på Facebook, Twitter och Instagram. Man kunde även se branschspecifika skillnader, klädbranschen kontra telekommunikationsbranschen resulterade i att företagen var aktiva på olika sätt. Företag som H&M och Gina Tricot publicerade mer frekvent och även under helgerna i jämförelse med Tele2 och Telia. Genom webbens utveckling (web 2.0, 3.0) är konsumenter inte längre passiva och intagit en ny roll i deras relation till företagen. Studiens resultat påvisar tydligt hur sociala medier fungerar som en tvåvägskommunikation inte enbart mellan konsumenterna utan även mellan företaget och konsument. De olika plattformarna kunde användas som ett verktyg till kommunikationsmixen men även som ett kommunikationsverktyg för att stärka kundrelationen. / New techniques like web 2.0 has with a two-way communication developed the conditions we find with Internet today and this in it’s turn has contributed to different social media platforms’ like Facebook, Twitter and Instagram. This has changed marketing as we know it, from aiming to the “right” customers to aiming towards creating a relationship with its’ customers. Most companies have discovered the value of using social media. Since different platforms are used in different way, what kind of content should the companies use depending on the platform and affect its followers? This thesis intends to look in to four companies’ ways of using and spreading their “message” through social media. This is answered with help from the theory this thesis is using and the thesis’ own data. Based on the discussion the companies use of the various platform are not equivalent on Facebook, Twitter and Instagram. The clothing industry versus the telecommunication industry result was that these companies use the platform in different ways. Companies like H&M and Gina Tricot had a more published more frequently compared to companies like Tele2 and Telia. With the development of the web, consumers are not passive and has adapted a new role in their relationship towards companies. The result of this thesis clearly shows how social media works as a two-way communication and not just between the consumers but also between the consumers and the companies. The conclusion ofthis thesis was that the companies can use social media as an added tool to the communication mix but it can also be used as a communication tool to strengthen customer relations.

<p>In this essay we map and evaluate obstacles and problems that can occur during the establishment of international companies in Russia. This is done by investigating Swedish companies, which are established in Moscow and Saint Petersburg. We used secondary and primary data from books, previous surveys, reports, articles and the Internet. We also interviewed the following companies: Alfa Laval, Kockum Sonics AB, Höganäs Keramik, Skanska, Assa Abloy, Advakom, AnoxKaldnes, Lindab, Delovoj Peterburg, HL-Display and also a journalist from the Swedish Radio.</p><p>Most of the problems named by the interviewees were similar, but some differences were also found. The differences were primarily found in the ranking of importance between the different problems. As a conclusion we can say that the most important factors were:</p><p>· crime such as bribery</p><p>· administrative problems such as licensing</p><p>· tax laws and political system</p><p>· culture and language.</p><p>These problems can however be avoided to some point by hiring Russian consultants to manage the contacts and agreement.</p>

In this paper the effect of capital structure on profitability has been investigated among Swedish companies. The essay intends to examine how the relationship between debt and profitability appear among Swedish companies and if the relationship differs between industries. The purpose is to find out how debt affects the profitability of Swedish companies. A quantitative approach has been applied. The selection was made among companies listed on Nasdaq OMX Stockholm, which resulted in a sample of 207 companies. Several regression analyzes has been formed, based on the independent variable debt-ratio and the dependent variables profit margin, pre-tax profit margin, operating margin, return on assets and return on equity. The variables were calculated using data from each company’s annual reports for the entire investigation period, year 2009-2013. The theories in the study are the capital structure irrelevance theory, trade-off, agency theory and the pecking-order theory. The scientific papers which has served as reference for this paper is a study made by Addae et al., where the relationship between debt and profitability were examined among listed companies in Ghana and a study made by Panno, where a similar relationship were examined among companies in the UK and Italy. The results indicates positive relationships between debt-ratio and profit margin, pre-tax profit margin and operating margin. This result is in parity with that from Pannos investigation and it seems that Swedish companies tend to take advantage of the tax-shield, giving support for the trade-off theory. However, regarding the relationship between debt-ratio and return on assets as well as equity, no significant relationship could be found. This means that it is not possible to say that more debt causes changes in return on assets or return on equity among Swedish companies. Furthermore, regarding the relationships between industries, it has only been possible to find significant relationships in 2 out of 17 industries and therefore no valid conclusions could be drawn concerning that question. / I denna uppsats har kapitalstrukturens effekt på lönsamhet undersökts bland svenska företag. Uppsatsen ämnar besvara hur sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet ser ut bland svenska företag och om sambandet skiljer sig mellan olika branscher. Syftet är att ta reda på hur skuldsättningen påverkar lönsamheten i svenska företag. För att uppfylla syftet har en kvantitativ forskningsansats tillämpats. Urvalet har gjorts utifrån noterade företag på Nasdaq OMX Stockholm som uppfyllt tre villkor, vilket har resulterat i ett urval om 207 stycken företag. För att besvara frågeställningen har det genomförts regressionsanalyser som baserats på den oberoende variabeln skuldandel och de beroende variablerna vinst-, bruttovinst- och rörelsemarginal samt räntabilitet på eget och totalt kapital. Beräkningen av variablerna har föregåtts av en omfattande datainsamling där grunddata hämtats in från de aktuella företagens årsredovisningar för hela undersökningsperioden, åren 2009-2013. De centrala vetenskapliga teorierna som behandlats i undersökningen är kapitalstrukturens irrelevansteori, trade-off, agentteorin och pecking-order. De vetenskapliga artiklar som fungerat som referensram för uppsatsen är en studie av Addae m.fl., där sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet har undersökts bland noterade företag i Ghana och en studie av Panno, där ett liknande samband undersökts bland företag i Storbritannien och Italien. Resultaten pekar på positiva samband mellan skuldandel och vinst-, bruttovinst- och rörelsemarginal. Detta ligger i linje med de resultat som Panno funnit och talar för att svenska företags kapitalstruktur förklaras av trade-off teorin, som utgår ifrån irrelevansteorins skattesköld i förhållande till konkurskostnader. Vad gäller sambandet mellan skuldandel och räntabilitet på eget och totalt kapital har inget signifikant samband kunnat styrkas. Det innebär att det inte går att säga att en högre skuldsättning bland svenska företag leder till en förändring i varken avkastning på eget eller totalt kapital. Vidare gäller att på branschnivå har det bara gått att finna signifikanta samband mellan skuldsättning och lönsamhet i 2 av 17 branscher.

In this essay we map and evaluate obstacles and problems that can occur during the establishment of international companies in Russia. This is done by investigating Swedish companies, which are established in Moscow and Saint Petersburg. We used secondary and primary data from books, previous surveys, reports, articles and the Internet. We also interviewed the following companies: Alfa Laval, Kockum Sonics AB, Höganäs Keramik, Skanska, Assa Abloy, Advakom, AnoxKaldnes, Lindab, Delovoj Peterburg, HL-Display and also a journalist from the Swedish Radio. Most of the problems named by the interviewees were similar, but some differences were also found. The differences were primarily found in the ranking of importance between the different problems. As a conclusion we can say that the most important factors were: · crime such as bribery · administrative problems such as licensing · tax laws and political system · culture and language. These problems can however be avoided to some point by hiring Russian consultants to manage the contacts and agreement.

Bakgrund: I och med en ökad internationell handel har det blivit allt viktigare med en adekvat hantering av transaktionsexponering. Valutor är förknippade med olika risker och ger således upphov till skild transaktionsexponering, vid handel med utlandet. Tidigare forskning förordar att hantering av trasaktionsexponering regleras via styrdokument, och vi har identifierat en avsaknad av forskning kring hur svenska företags styrdokument är utformade. Problemformulering: I vilken utsträckning kongruerar tidigare forskning med hur svenska företag har utformat styrdokument för hantering av transaktionsexponering i olika valutor? Syfte: Syftet med studien är att, i relation till vad tidigare forskning förespråkar, undersöka och analysera hur styrdokument för hantering av transaktionsexponering är utformat i företag. Studien syftar även till att analysera skiljaktigheter i styrdokumentet för transaktionsexponering i olika valutor, samt vilka faktorer som ger upphov till eventuella avvikelser. Slutsatser: Studiens resultat tyder på en tydlig kongruens mellan tidigare forskning och etablerade tillvägagångssätt för hur styrdokument för hantering av transaktions-exponering är utformat i svenska företag. Styrdokumentet är övergripande i sin utformning; reglerar strategin för riskhantering men inte tillvägagångssättet för hanteringen. Styrdokumentet reglerar inga skillnader för hur transaktionsexponering i olika valutor ska hanteras, trots att den faktiska hanteringen uppvisar markanta skillnader. Upphov till olik hantering ger: faktorer relaterade till valutamarknadens egenskaper, företagsspecifika faktorer och andra påverkande omvärldsfaktorer. Kunskapsbidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse och tydligare nyansering av hur svenska företag styr hantering av transaktionsexponering, utifrån ett företagsperspektiv. Vidare ämnar studien föranleda intresse för hur företag reglerar hantering av transaktions-exponering i olika valutor, och av vilken bevekelsegrund. / Background: As a result of increased international trading, adequate management of transaction exposure has become more important. Foreign currency cash flows are associated with different risks and thus give cause to distinct transaction exposure with overseas trading. Previous research advocates that management of transaction exposure is controlled through policy documents and we have identified a lack of research in how policy documents of Swedish firms are designed. Problem: To what extent is previous research agreeing with how Swedish firms have developed policy documents for managing transaction exposure of different foreign currency cash flows? Aim: The aim of the study is, compared to what previous research advocates, to examine and analyze how policy documents for managing transaction exposure are designed within the Swedish firms. The study also aims to analyze the differences in the policy document for the transaction exposure in different foreign currency cash flows, as well as the factors that give reasons to possible deviations. Conclusions: The findings of the study indicate a clear congruence between previous research and established practices of how policy documents for managing transaction exposure are designed in Swedish firms. Policy documents are comprehensive in their design; regulate the risk management strategy but not the management procedures. Even though the actual management of transaction exposure of different foreign currency cash flows indicates significant discrepancies, the policy document doesn’t regulate any of them. Giving reason for a different management are: factors related to the foreign exchange market characteristics, company-specific factors and other influencing market factors.Contribution: The study contributes to a better understanding and clearer differentiation of how Swedish firms control the management of transaction exposure, from a business perspective. Moreover, the study intends to give rise to the interest in how and on which grounds companies differently control the management of transaction exposure of different foreign currency cash flows.

Syfte: Uppsatsens syfte är att identifiera ord som företag använder sig av för att kommunicera intellektuellt kapital i årsredovisningar. Samt att kartlägga och tolka en eventuell förändring i omfattningen av kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar över tid. Metod: Uppsatsen antar en abduktiv ansats som grundar sig i att intellektuellt kapital studeras utifrån både tidigare forskning och studiens resultat. Uppsatsen undersöker 36 årsredovisningar från åren 2010, 2013 och 2016 genom en kvalitativ innehållsanalys för att studera omfattning och en eventuell förändring. Uppsatsskribenterna har framställt ett kodschema med egenskaper och ord som utgår från tidigare forskning angående intellektuellt kapital. Vidare har dessa ord som återfinns i årsredovisningar kvantifierats i en innehållsanalys. Resultat: Det finns likheter i hur branscherna väljer att kommunicera sitt intellektuella kapital i årsredovisningarna i ordval och olikheter i omfattning. Bank-, industri- och tillverknings- samt bygg- och fastighetsutvecklingsbranschen har ökat sin kommunikation av intellektuellt kapital i årsredovisningar. Investmentbranschen har däremot minskat. Relationskapital är det kapital som kommuniceras ut mest i jämförelse med human- och strukturkapital. Detta är slående för samtliga branscher och undersökta år. Slutsats: Svenska storbolag verkar inte använda sig av ramverk eller riktlinjer för att kommunicera intellektuella kapital i sina årsredovisningar, detta även i linje med tidigare forskning. Uppsatsen kan inte styrka någon specifik skillnad mellan kommunikation av intellektuellt kapital i kunskapsintensiva branscher gentemot traditionellt produktbaserade branscher. Tre av fyra undersökta branscher påvisar en ökning i kommunikation av intellektuellt kapital.

SMF är viktiga för den svenska finansmarknaden då de utgör 99 % av de totala företagen i landet. Dessa företag anses vara mycket bankberoende och mer känsliga för externa ekonomiska fluktuationer än större företag. Oavsett hur den globala ekonomin ser ut så måste företag kunna finansiera sin verksamhet med kapital. Kapitalstruktur är ett omdebatteratforskningsämne som saknar en generell teori för majoriteten av företag, vilket skapar en stor forskningsyta för ämnet. Sverige har en omfattande export med en finansmarknad som är väl integrerad med den globala ekonomin. Den svenska exporten föll avsevärt under finanskrisen 2008 vilket ger en indikation om att exportberoende företag drabbades hårt av finanskrisen,inte minst SMF. Ett minskat kreditutbud i kombination med en finansiell kris kan förmodas ha gett upphov till finansieringsproblem för dessa företag.Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan företagsspecifika faktorer och kapitalstrukturen i metallbranschens företag, där den primära aspekten för studien är att utreda hur företagens kapitalstruktur förändrades i samband med finanskrisen 2008.Studien utgår från en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor genomförs regressions-, korrelations- och deskriptiva analyser för att kunna analysera sambandet mellan de utvalda beroende variablerna och de oberoende variablerna. Flertalet regressionsanalyser och ANOVA-tester genomförs för att kunnaundersöka om en signifikant skillnad i företagens kapitalstruktur föreligger mellan tidsperioderna. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i de utvalda företagens kapitalstruktur mellan perioden under finanskrisen och efter krisen. De kortfristiga skulderna stod för den största förändringen som minskade markant under krisperioden i metallbranschens företag. De oberoende variablerna som påvisar det största sambandet förskuldsättningsgraden är lönsamhet och materiella anläggningstillgångar. Studien finner ett negativt samband mellan lönsamhet och samtliga skuldsättningsgrader, samt ett negativt samband mellan materiella anläggningstillgångar och den långfristiga skuldsättningsgraden.Ett motsatt förhållande observeras dock för den kortfristiga skuldsättningsgraden som enligt resultatet har ett negativt samband med materiella anläggningstillgångar. Studien finner även ett mindre positivt samband mellan tillväxt och samtliga skuldsättningsgrader. / SMEs have become significantly important for the Swedish economy since they account for 99 % of all the businesses in Sweden. These firms rely heavily on bank credits and are more sensitive to external economic fluctuations relative to larger firms. Regardless of the events in the global economy, firms must be able to finance its operations with capital. Previousresearch on capital structure indicates a difficulty to find a general theory that can be applied for the majority of firms, which provides more scope for further research in the subject. Sweden is a very export-dependent country and is highly integrated into the global economy. The Swedish export decreased substantially due to the financial crisis 2008, which indicates that export-dependent firms was suffering during the given time period. The combination of a decline in credit supply and a financial crisis gives us the assumption of financial problems in these firms. The purpose of this study is to examine whether or not the recent financial crisis had an impact capital structure in the iron- and steel industry. The importance of different determinants that affects the capital structure will also be reviewed.A quantitative method with a deductive approach will be used for the study. To fulfil the purpose of the study, regression-, correlation- and descriptive analysis will be performed in order to analyse the relation between the dependent variables and the independent variables. Several regression analysis and ANOVA-test will be carried out in order to determine whether or not there is a significant difference in the firms capital structure between the two time periods. The study finds a significant change in capital structure between the two time periods. The short-term debt ratio accounted for the greatest change and decreased substantially during the financial crisis. In addition, the result suggests that profitability and tangible assets are the most important determinants explaining the capital structure of Swedish SMEs in the iron- and steel industry. The study finds a negative relation betweenprofitability and leverage, and a negative relation between tangible assets and short-term debt. Contradictory, a positive relation can be observed between tangible assets and long-term debt. Additionally, a small positive relation can be found between growth and leverage during both time periods. / <p>Betyg B, 170612</p>