Sverige har sedan 90-talet arbetat med att se digitaliseringens möjligheter och styra samhället med dem som ledstjärna. I övergången till e-tjänstbaserade lösningar har dock inte alla samhällsgruppers behov tagits i åtanke, och utbildningen av befolkningen har varit något ojämn. Som en konsekvens har vissa hamnat i ett så kallat digitalt utanförskap, där vardagssysslor och informationstillgång inte tillgodoses eller försvåras när de analoga alternativen försvinner. Vissa vänder sig då till biblioteken för hjälp och stöd. Baserat på intervjuer och litteraturgenomgång gör vi en analys av de institutionella logiker som styr hur biblioteken har arbetat med digitaliseringen. Då folkbibliotekens uppdrag innefattar att se till sina besökares behov har de kompensatoriskt arbetat med att åtgärda avsaknaden av tillgänglighet och utbildning från andra myndigheter och verksamheter. Detta utökade uppdrag har under en lång tid gått obemärkt av de statliga och kommunala organ som finansierar dem. Det börjar dock förändras, genom att offentliga bibliotek via regeringsbeslut har tillägnats medel att användas för fortbildning av bibliotekarier inom digital kompetens. Bibliotekens arbete med digitala frågor har uppmärksammats under 2010-talet, men trots det ökade stödet finns det ett tydligt fortsatt behov av ett digitalt kompetenslyft och allmän IT-support.

The LGBTQIA+ community includes a myriad of different perspectives and experiences. The common denominator is that they all in one or more ways challenge normative views of gender and sexuality, but hierarchies exist even within marginalized groups. It is therefore of importance to study which perspectives are made accessible in libraries collections to avoid LGBTQIA+ themes becoming synonymous with one experience. Thus, the aim of this master’s thesis was to examine patterns and identify which perspectives are visible and accessible in Swedish public libraries collections of literature with LGBTQIA+ themes. Due to more and more libraries choosing to become LGBTQI certified by RFSL, the thesis also aims to study how the certification process can influence the diversity of this collection. The LGBTQIA+ collections of 18 public library catalogs, nine being LGBTQI certified, were analyzed through collection profiling. Mathiesen’s conceptual framework of informational justice guided the analysis along with intersectional theory. Previous international studies have shown that LGBTQIA+ library materials are overwhelmingly representative of the gay, white, adult male experience. Findings indicate that the Swedish collections also heavily favor white gay perspectives, implying an unmet information need and a lack of informational justice for other groups within the LGBTQIA+ community. However, the adult male perspective was not as dominant as in previous studies. Further, no notable differences between LGBTQI certified and non-certified libraries could be found.