Den här litteraturstudien undersöker vad aktuell svenskdidaktisk forskning säger om skönlitteraturens roll i det mångkulturella klassrummet. Uppsatsen har ett fokus på elevernas läsförståelse, och de faktorer som påverkar andraspråkselevers möjlighet att ta till sig texten som valts ut. Den undersöker även elevens möjlighet till identitets- formering i mötet med några utvalda skönlitterära verk. Dessutom tittar uppsatsen närmare på identifikationsläsning och meningsskapande. Slutligen sammanställer uppsatsen olika litteraturdidaktiska forskares förslag på texturval och konkreta arbetssätt. Källorna visar att andraspråkstalares läsförståelse beror på interkulturell förståelse och kunskap. De har också givit ett stort uppslag kring hur man som lärare kan stötta dessa elever, och även gynna ett öppet och identitetsutvecklande diskussionsklimat i klassrummet. Litteraturstudien understryker dessutom att elever som hamnar efter i läsförståelsen av skönlitteratur också går miste om möjligheten till identitetsutveckling. Uppsatsen undersöker vad olika litterära verk som fokuserar på andra kulturer än den svenska gör för andraspråkstalaren, och vad som riskerar att hända när en bok ligger för långt ifrån eleverna kulturellt. Uppsatsen lutar sig mot den postkoloniala teorin, och sammanfattar vilka fallgropar och risker en lärare kan förvänta sig utifrån valet av skönlitteratur utifrån diskrimineringsgrunderna etnicitet och kulturell tillhörighet. Studien tar också upp vad som riskerar att hända då andraspråkstalare mottager en text som för dem upplevs kränkande, generaliserande eller uteslutande. Flera av källorna understryker behovet av att läsa skönlitteratur kritiskt, och att tillsammans med eleverna problematisera stereotypiseringar, för att både hjälpa dem med identitetsutvecklingen och att undvika kränkningar. Slutligen tar uppsatsen upp behovet av att som lärare syna sin egen roll i klassrummet och de privilegier som då följer med lärarrollen. Läraren tjänar också på att identifiera klassens maktordningar och hur privilegierna som eleverna har gentemot varandra ser ut. Sammantaget kan samtliga åtgärder hjälpa svenskläraren att öka sin med- vetenhet om vad som är lämplig litteratur, och hur man bäst behandlar den i sin undervisning.