<p>Louise Berglund arbetar på Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. </p><p></p>

Vad är det som gör att en nyhet publiceras? Och vad gör att en läsare vill känna till eller läsa om det som artikeln behandlar? Är förstört grundvatten lättare att sälja än ruttna broar, en onödig brandkårsutryckning intressantare än en nybyggd brandstation? Sådana frågor får svar i avhandlingen. Som ett konkret exempel redovisas studier av hur två lokaltidningar väljer och behandlar nyheter om kommunalpolitik och den kommunala förvaltningen i en svensk kommun. Dagspressen har en avgörande betydelse för medborgarnas kunskaper om den lokala förvaltningen – så säger utredningen om den kommunala demokratin. Kritisk granskning av myndigheter och politiker är traditionellt en viktig pressuppgift. Ofta har lokalpressen fått höra att denna bevakningsuppgift blir misskött: lokaltidningar angriper på ledarplats hellre potentater i fjärran länder än de lokala beslutsfattarna i förvaltningar och företag. I likhet med annan press kan lokalpressen också uppfattas vara ytlig och fragmentariserande genom att nyheter inte sätts in i sitt sammanhang. Hur ser då lokalpressens rapportering beträffande kommunalpolitiken ut? För att se vad det är som gör kommunalpolitik värd att publicera jämförs i boken ett stort antal opublicerade politiska frågor – protokollförda ärenden – med nyheter som publicerats om den kommunala förvaltningen. Nyheter jämförs således med en förteckning över vad som hade kunnat publiceras. Grund för denna jämförelse är tanken att på nyhetsföretag för att rutinmässigt och dag för dag kunna tillverka säljbara nyheter behöver nyhetsvärdesfaktorer, egenskaper hos olika händelser (här alltså ärenden) som antas öka pressens benägenhet att publicera dem liksom storleken på den uppmärksamhet de ges. Allt tyder på att läsare tar del av lokaltidningar inte så mycket för att orientera sig om kommunalpolitik som för att få veta vad som hänt (eller inte hänt) i den närmaste och välkända omgivningen: Hur vill då läsare att den kommunalpolitiska rapporteringen ska se ut? Detta studeras genom att en grupp läsare fått bedöma vilka ärenden – publicerade och opublicerade – som är särskilt intressanta och viktiga. Undersökningssättet används dessutom för en annan viktig jämförelse. Läsares motiv för att läsa lokaltidningar ställs mot deras kunskaper om kommunala förhållanden. Där visar det sig att läsningens omfattning betyder mindre för kunskaper om kommunen än det syfte man har med sin läsning. De som läser för att orientera sig blir orienterade, de som läser enbart för att det är stimulerande lär sig knappast något. / Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2008.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

The subject of this thesis is the interpretation of tax legislation, particularly the use ofpreparatory works. The purpose of the thesis is to devise appropriate principles for theinterpretation of tax legislation in general and principles for the use of preparatoryworks in particular. The author discusses the different goals involved in interpreting tax legislation, such as achieving predictability, uniformity and facilitating reasonable courtdecisions. In this context, the effect. of the EC-membership on the use of Swedishpreparatory works in the interpretation of tax legislation is analysed. Subsequently, the use of preparatory works in the interpretation of tax legislationin the Swedish Supreme Administrative Court is examined, from the viewpoint of thegoals for the interpretation of tax legislation. Thereafter, the author discusses German doctrine on the sources of law and theuse of preparatory works in the highest German court of law for tax cases (Bundes-finanzhof). The focus is put on the question of whether any of the distinctive featuresof the German doctrine on the sources of law could contribute toattaining the goals ofthe interpretation of Swedish tax legislation. In the last chapter, the prerequisites of putting forward principles for theinterpretation of tax legislation are discussed and a proposal for an overall structurefor the interpretation of tax legislation is presented. This structure is based on analysisat two different levels. The first level consists of a prima facie analysis of basicprinciples governing the interpretation of tax legislation. The result of the prima facieanalysis is supplemented and tested against the goals of the interpretation of taxlegislation. / <p>Avhandlingen försvarad vid Uppsala universitet.</p>

Försvarssamarbeten är viktiga strategiska beslut då de i dagens globaliserade värld ofta resulterar i långtgående militära, säkerhetspolitiska och ekonomiska effekter. För att fatta bra strategiska beslut behöver mekanismerna bakom försvarssamarbeten förstås. Under senare år har försvarsberoendena ökat mellan såväl de europeiska som nordiska länderna – men anledningarna bakom är inte fullt klarlagda.   Syftet med denna studie är att bidra till större förståelse av denna samarbetsökning genom att finna och undersöka de faktorer som kan förklara Sveriges fördjupning av det bilaterala försvarssamarbetet med Finland under de senaste sju åren.   Samarbetet har under perioden utvecklats från en relativt lågintensiv och informell karaktär till en mer formell form med ökad intensitet och ett förhöjt nationellt försvarsfokus. Undersökningen visar att det främst är ett ökat nationellt säkerhetshot mot Sverige som förklarar landets ambition att fördjupa försvarssamarbetet. Även Försvarsmaktens ekonomiska förutsättningar ger viss förklaring. Sammantaget bedöms realistiska påverkansfaktorer förklara fördjupningen av det svensk-finska försvarssamarbetet och har till del konkurrerat ut liberala värderingar som grund för svenska internationella försvarssamarbeten.

Försvarssamarbeten uppstår mellan stater av olika anledningar och påverkar långsiktigt de nationella militära styrkorna och deras förmågor. Det är dock inte helt oproblematiskt då skillnader och likheter både kan möjliggöra eller omöjliggöra ett samarbete. För att utveckla det pågående fördjupade försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland i positiv riktning behöver dessa variationer förstås. Det finns därför anledning att undersöka vilka framgångsfaktorer som föreligger i det nämnda samarbetet och vilken betydelse de har.   Syftet med denna studie är att med stöd av relevant teori och empiri undersöka det fördjupade försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland. Därmed bidrar studien med ökad kunskap om påverkansfaktorerna i det bilaterala samarbetet. Det visar att olika faktorer har olika stor påverkan vid olika tidpunkter i ett försvarssamarbete. Föga förvånande har strategisk kultur stor påverkan men är också den faktor som är mest påverkansbar genom samarbete. Hårdvara verkar vara av mindre betydelse men tillit, allvarligt uppsåt och tydliga intentioner är alla av grundläggande karaktär, särskilt i en operativ planering bortom gränsen för fred.

Young adults have a negative attitude to interaction with a boss through Facebook. The perceived offline relationships were in this study found to have an insignificant impact on how young adults choose to act after an accepted friend request. Results from the study also showed that there is a restraint when it comes to removing a manager from Facebook. How the employee handles a received friend-request did not appear to have any impact on the perceived offline relationship. In conclusion, young adults' behavior on Facebook changes in some respects to a certain part when a manager obtains access to their profile. This study investigated whether, and if so how, young adults' Facebook usage might change if a manager obtained access to content on the user's profile. Another purpose of the study was also to examine the attitude of young adults about beginning friendly relationship with a manager on Facebook, and to examine how their offline relationships were affected by a friendship request through Facebook. Young adults are in this study defined as individuals between the age of 18 and 30. Age range and social network were chosen on the basis that Facebook is the most used social network in people aged 18-30 years. This age group is relatively new to the labor market, and comes from a stage in life when they may not have had to think about this kind of interaction between personal life and working relationships before. A requirement for participation in the study was that the respondents have now or previosly held a job. Data were collected by a survey published on the Karlstad University student platform. 164 respondents in the target group participated. The collected empirical data were processed and analyzed by SPSS. The theories that this study's research questions are based on comprises labor relations and private life and the balance between them. How people choose to showcase themself and sometimes adapt different personalities to different audiences. The theories that have been used as the basis of the study is the FIRO model, communication privacy management, social capital, self-presentation and impression management. / Unga vuxnas beteende på Facebook har visat sig förändras till viss del när en chef får tillgång till innehållet på deras profil. Det finns en negativ inställning hos unga vuxna inför att interagera med en chef via Facebook och resultatet från denna studie visar även att det finns en återhållsamhet när det handlar om att ta bort en chef från Facebook. Studien påvisar även att hur den anställde agerar vid en mottagen vänförfrågan inte verkar ha någon påverkan på den upplevda offline-relationen. Den upplevda offline-relationer visade sig i sin tur ha en obetydande inverkan på hur unga vuxna väljer att fortsätta sitt användande efter en accepterad vänförfrågan. Denna studie har syftat till att undersöka om, och i sådana fall hur, unga vuxnas Facebookanvändning eventuellt förändras då en överordnad får tillgång till innehållet på användarens profil. Studien syftade även till att undersöka vilken inställning unga vuxna har till att inleda en vänskaplig relation med en överordnad på Facebook, samt om en vänskaps-förfrågan via Facebook upplevs ha en påverkan på deras offline-relation. Unga vuxna definierades i denna studie som personer mellan 18 och 30 år. Specifik ålder och socialt nätverk bestämdes utifrån fakta som säger att Facebook är det mest använda sociala nätverket hos personer i åldrarna 18-30 år (Findahl &amp; Davidsson, 2015). Denna åldersgrupp är i stor utsträckning relativt nya på arbetsmarknaden. De kommer från en tid i livet då de eventuellt inte behövt tänka på denna typ av interaktion mellan privatliv och arbetsrelationer och deras attityd i ämnet har varit intressanta att undersöka. Ett krav för att delta i studien var att respondenterna skulle ha, eller någon gång ha haft, en anställning. Data samlades in genom en kvantitativ enkätundersökning via Karlstads universitets studentplattform. 164 respondenter inom målgruppens åldersgrupp deltog. Den insamlade empirin bearbetades och analyserades genom statistikprogrammet SPSS. De teorier som studiens forskningsfrågor är uppbygga utifrån behandlar arbetsrelationer och privatliv och balansen där emellan, även hur personer väljer att visa upp sig själva och ibland anpassar sin personlighet efter olika publiker. De teorier som använts som grund i studien är FIRO-modellen, communication privacy management, socialt kapital, självpresentation och impression management.