Welding is a common method for joining of metal or plastic construction parts. This report describes several different weld methods in general terms. The report focuses on the GMAW method, specifically MAG welding. A case study has also been performed for the company Wenmec. The task received from the company was to compare the mechanical properties of joints welded with the tube electrode called Nittetsu SM-3A and joints welded with the homogenous electrode called ESAB Aristorod 12.63. Both types of weld joint were welded with the MAG method with an Argon based shielding gas with 18% CO2. The final task of this study is to compare the cost of these electrodes and then help Wenmec to decide which electrode that is the most cost effective. Tensile testing, impact testing and fatigue testing were performed on the weld joint samples. The hardnesses, microstructures, failure zones and chemical composition were examined with optical microscopy and SEM. The weld time, the amount of consumed electrode and the weld energy was measured during welding. These properties were similar and the differences between the different joints could be ignored. Both weld joint types showed similar microstructures and hardnesses. The microstructure was ferrite with carbides or perlite at the grain boundaries. Some silicon oxides were found in the grains. The yield strength, ultimate tensile strength and cycles to fatigue failure were similar in the two joint types, but the Aristorod weld joint showed higher impact strength and elongation at break. The chemical composition showed that the SM-3A electrode was a metal cored electrode with some additions of deoxidizing elements and a Copper coating. The Aristorod 12.63 electrode also showed the presence of deoxidizing elements and likely had a Titanium based coating. The sheet metal used as the work pieces are called Ruukki Laser 355 MC and is steel with low Carbon content, some Manganese and some impurities. The SM-3A electrode was costlier than the 12.63 electrode. This work concluded that the 12.63 electrode was a better alternative for Wenmec due to the lower cost, higher impact strength and higher elongation at break / Svetsning är en vanlig metod för att sammanfoga detaljer av metall och i vissa fall plast. Denna rapport beskriver flera olika svetsmetoder och allmänna fakta kring dem varpå rapporten fördjupas inom GMAW metoden, specifikt MAG. Ett detaljfall studeras också då företaget Wenmec gett uppdraget att jämföra mekaniska egenskaper för svetsfogar svetsade med rörelektroden Nittetsu SM-3A respektive den homogena elektroden ESAB Aristorod 12.63. Båda fogtyperna svetsades med MAG metoden och en argonbaserad skyddsgas med 18 % CO2. Till sist berör detta arbete de svetsekonomiska aspekterna för Wenmec och om företaget bör byta elektrodtyp eller inte. Mekanisk provning som utförts var dragprovning, slagprovning och utmattningsprovning. Mikrostrukturen och hårdheten i svetsfogarna jämfördes samt brottytor och kemisk sammansättning undersöktes med SEM. Vid svetsning jämfördes svetstid och materialåtgång samt den så kallade sträckenergin. Svetstekniskt var de båda svetsfogarna så lika att skillnader kunde ignoreras. Det visade sig att de båda elektroderna gav upphov till svetsgods med likadan mikrostruktur och snarlik hårdhet. Mikrostrukturen visade sig vara ferritisk med vissa mängder karbid eller perlit vid korngränserna. Partiklar i mikrostrukturen visade sig vara främst kiseloxider. Cykler till utmattningsbrott, sträckgräns och brottgräns var snarlika mellan de båda svetsfogarna medan Aristorod 12.63 hade bättre brottöjning och slagseghet. Den kemiska analysen visade att SM-3A var en metallpulverfylld rörelektrod med vissa deoxiderande tillsatser och en ytbeläggning som bestod av koppar. Aristorod 12.63 hade också vissa deoxiderande tillsatser och hade troligen en titanhaltig ytbeläggning. Stålplåten som användes som arbetsstycke var Ruukki Laser 355 MC och är ett lågkolstål med en aning mangan och andra föroreningar. De ekonomiska aspekterna visar att SM-3A är ett dyrare alternativ än 12.63. Sammantaget kom detta arbete fram till att SM-3A inte är ett attraktivt alternativ för Wenmec då slagseghet och brottöjning var sämre och elektroden dessutom var dyrare.

The degree projects purpose is to explore, analyze and explainwhat quality improvements robotic welding can bring to a company’soperations. The study was carried out as a qualitative case studywith an inductive approach. Together with established theoriesfrom TQM and change management, research of manually performed andautomated welding technology, and requirements from ISO standardshas been used to corroborate the requirements and changes that thewelding company are facing. As method for data collectioninterviews, document studies and benchmarking has been conductedin order to analyze the possible quality improvements the companycan achieve by changing parts of their manufacturing system frommanually to automated welding processes. The result of the studyshows that the company is experiencing inefficiency as aconsequence of the workflow in the existing workshop. The companyare at the planning stage of building av new workshop, where thenew workshop together with implementation of automated weldingprocesses can raise new opportunities and simplify the work forthe coworkers which also can reduce safety hazards. The conclusionof the degree project show that the employees who will be affectedby the implementation are aware of, and they have a positiveattitude to the change process as they will get better knowledgeand expertise due to courses required to operate the robot. Thecompany’s management system must be revised in order to adapt tothe new working methods. In relation to the installations that thecompany delivers, the installations may experience improvedwelding quality and the installations lead time will be reduced.The degree project highlights the importance of planning and thatboth the change and implementation process require structure andcontrol. / Examensarbetets syfte är att utforska, analysera och förklara vilka kvalitetsförbättringarrobotsvetsning kan tillföra ett företags verksamhet. Undersökningen utfördes som en kvalitativfallstudie med en induktiv ansats, vilket innebär att utifrån undersökningens datainsamling somligger till grund, har lämpliga teorier och tidigare forskning och arbeten tagits fram. Teoriernagrundar sig på förändringsledning och offensiv kvalitetsutveckling där kärnan vilar påhörnstensmodellen och PAV-modellen, men även teorier kring kvalitetsbristkostnader ochprocesser har varit viktiga för att belysa de möjliga kvalitetsförbättringar som företaget kan uppnåmed implementering av robotsvetsning. Tillsammans med de etablerade teorierna inom offensivkvalitetsutveckling har forskning och kunskaper om både manuell och automatiserad svetstekniksamt krav från olika ISO-standarder tagits fram för att bättre belysa vad som krävs av ettsvetsföretag och vilka förändringar företaget står inför.Datainsamlingen omfattas av intervjuer med vd och medarbetare i företaget för att etablera nulägetoch undersöka vilka förutsättningar och krav de har till implementeringen av robotsvetsning.Intervjuer har även genomförts med näringslivskontoret i kommunen där företaget villvidareutveckla verksamheten. En leverantör av robotsvetsar har också valts ut för intervjuer för attbättre analysera vilka kvalitetsförbättringar som kan uppnås med att gå från manuell tillautomatiserade svetsmetoder. I tillägg till intervjuer har benchmarking genomförts hos ett annatsvetsföretag som använder svetsrobot i produktionen.Resultatet från studien visar att företaget upplever ineffektivitet som orsak av svåra arbetsflöden iden befintliga verkstaden. Företaget kommer inom kort tid att flytta tillverkningen som omfattasav prefabricering av rörinstallationer till en ny, egen verkstad som ger möjligheter för attimplementera ny teknik som kan förenkla arbetsvardagen för medarbetarna som innebär mindresäkerhetsrisker. Slutsatserna i examensarbetet visar att medarbetarna som påverkas avimplementeringen känner till, och är positiva till förändringen vilket förenklar processen. Underförändringsprocessen kommer medarbetarnas kompetens och kunskaper utökas med utbildning.Företagets ledningssystem måste revideras för att anpassas till nya arbetssätt och utifrånerfarenheter från tidigare forskning och arbeten kommer svetskvaliteten att förbättras och ledtidervid prefabricering kommer att reduceras för företaget. Examensarbetet synliggör vikten avnoggrann planering och styrning av förändringsprocessen.