Studien undersöker möjligheterna med syftesdriven marknadsföring för att stärka ett varumärke och bidra till ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart samhälle samt riskerna för att möta opposition eller skada varumärket. Syftesdriven marknadsföring är en term som har vuxit fram inom den svenska kommunikationsbranschen under de senaste åren och har grundidén att företag ska bidra till ett mer hållbart samhälle genom att kommunicera sina värderingar utifrån deras värdegrund. Syftesdriven marknadsföring har hyllats för att den lyfter upp viktiga samhällsfrågor samtidigt som den har kritiserats för att utnyttja viktiga samhällsfrågor i ett försäljningssyfte. Studien baseras på sex stycken kvalitativa intervjuer med personer inom Sveriges PR-­‐‑ och marknadsföringsbransch, samt tidigare marknadsföringsteorier. Resultatet visar att det går att använda syftesdriven marknadsföring för att skapa ett mer hållbart samhälle och stärka ett varumärke om kommunikationen är grundad i företagets kunskap, värderingar och handlingar och därmed arbetas med långsiktig. Just nu finns det ett intresse hos konsumenter för värderingar och hållbarhet vilket gör att just den här typen av marknadsföring kan vara lönsam. Om ett företag däremot inte grundar marknadsföringen i sin egen organisation utan bara har syftet att öka sin egen vinst kommer den inte vara effektiv för varken företag eller samhällets hållbarhet.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur företag arbetar för att bygga upp sitt varumärke via syftesdriven marknadsföring. Studien kommer granska företagens kommunikation och CSR-arbete för att på så vis utreda om företagen använder sig av syftesdriven marknadsföring. För att uppnå syftet kommer intervjuer att genomföras med utvalda företag inom tre olika branscher. Metod: För att uppfylla studiens syfte genomfördes en kvalitativ undersökning med en komparativ design. Genom halvstrukturerade livsvärldsintervjuer hos sex olika företag i tre olika branscher söktes förståelse kring företags varumärkesbyggande med hjälp av fenomenet syftesdriven marknadsföring. För att analysera empirin utgick studien delvis från modellen PCDL som kompletterades med ytterligare teorier och tidigare forskning. Slutsatser: Hos studiens undersökta företag konstaterades det att alla företag i studien arbetar med CSR i någon form och att endast ett fåtal av studiens företag använder sig av syftesdriven marknadsföring. / Purpose: The purpose of this paper is to investigate how companies build their brand through purpose-driven marketing. The study will also examine the companies communication and CSR work in order to investigate if the companies are using purpose-driven marketing. To achieve the purpose, interviews will be conducted with selected companies in three different industries. Method: To fulfill the purpose of the study, a qualitative study with a comparative design was used. Six different semi-structured interviews with companies in three different industries was carried out to seek more understanding of their branding through the phenomenon purpose-driven marketing. In order to analyze the empirical data, the study was partly based on the model PCDL and were supplemented by additional theories and previous research. Conclusions: In the study's investigated companies, it was found that all companies in the study work with CSR in some form and that only a few of the study companies use purpose-driven marketing.

Brands have grown to become a bigger part in our daily life, brands can be seen wherever we go. Due to growing competition in markets brands have become more keen to find new ways to compete. Purpose marketing is one tool to tackle the growing competition. Purpose marketing have grown to become an effective tool to differentiate in competitive markets. This essay intends to study how companies use purpose marketing in the process of building a brand. The research methodology has semi-structured intervievs with a qualitative approach. All of the respondents work in Swedish companies within the marketing or communication section. The theoretical framework consist of theories about branding, brand positioning and purpose marketing. The result showed a glimpse of similarities in terms of how companies use purpose marketing though no major conclusions could be drawn from the results. / Varumärken har blivit en del av vår vardag, det växande intresset för varumärken visar på hur marknader blivit allt mer konkurrensutsatta där fler aktörer erbjuder likartade varor och tjänster. Ett sätt att differentiera sig på marknaden är att bygga ett varumärke för att ha ett till sätt att konkurrera med. Ett tydligt varumärke kan underlätta för konsumenten i de val som blir allt fler. För att bygga ett starkt varumärke krävs en tydlig strategi och riktning för organisationen. I takt med ett minskat intresse för reklam har syftesdriven marknadsföring blivit vanligare. Allt fler konsumenter väljer varumärken som delar deras värderingar, att skapa en emotionell koppling till kunden blir allt viktigare. Syftesdriven marknadsföring innebär att organisationen använder sig av positiva effekter företaget har på samhället för att marknadsföra sig. I takt med att sociala medier växt till att bli en del av vardagen blir det svårare för företag att förmedla ett budskap och sedan inte leva efter det. Att lyfta företags positiva effekter på samhället är en central del i syftesdriven marknadsföring vilket kan bidra till ökad lojalitet hos kunder samt motivation hos anställda. I denna kvalitativa studie undersöks hur företag använder sig av syftesdriven marknadsföring vid uppbyggnad av varumärket. Syftesdriven marknadsföring som har blivit allt vanligare bland företag att använda sig av men som det inte finns mycket forskning inom. Uppsatsen har för avsikt att försöka bidra med en djupare förståelse kring hur syftesdriven marknadsföring används av företag vid uppbyggnad av varumärket. En kvalitativ forskningsdesign i form av en komparativ studie har tillämpats för att undersöka hur olika företag skiljer sig åt men även om det finns några likheter mellan företag inom olika branscher som använder sig av syftesdriven marknadsföring. Studien omfattar fyra svenska företag med en respondent med beslutsfattande position inom marknadsföring från varje företag. Teorierna som valts är varumärkespositionering, varumärkesbyggande, CSR och syftesdriven marknadsföring som anses vara relevanta för studien. Analys av den empiriska data mot uppsatsens teorier har visat på hur respondenterna använder sig av syftesdriven marknadsföring till vis del men inte bidragit med några generella slutsatser kring hur företag använder sig av syftesdriven marknadsföring. De olika företagen har alla använt sig av syftesdriven marknadsföring på sitt egna vis, däremot har det visat på likheter i grundtankar kring syftesdriven marknadsföring.

När syftesdriven marknadsföring går i linje med varumärkets egna hjärtefrågor kan detta leda till konkurrensfördelar på marknaden. Vid motsatt situation, då marknadsföringen inte har tillräckligt stöd i varumärkets kärnvärden kan det istället uppstå kritik. Ett varumärke som säger en sak men gör något annat, genom att använda sig av samhällsproblematik för egen vinning, kan istället uppfattas som greenwashing. Uppsatsen syftar att besvara hur företag använder syftesdriven marknadsföring för att stärka sitt varumärkesvärde. För att undersöka frågeställningen har Keller’s modell, Customer-Based Brand Equity Model (1993), satts i relation till det empiriska resultatet. Empirin har framställts genom intervjuer med Voi Technology AB, som är en av de första och största aktörerna på den svenska marknaden för elsparkcyklar. Resultatet visar bland annat på att konsumenter kräver att allt fler företag arbetar med högre syfte och transparens. Det avspeglas i hur företag, såsom Voi, väljer att bygga upp sitt varumärke genom syftesdriven marknadsföring.

The purpose of this thesis is to shed some light on the stereotypical ways of portraying women in advertising. The thesis studies and analyses the eventual change in the perception of the woman in pictures for advertising, but also investigates the change in the business of marketing and advertising. The thesis assumes a method of a qualitative approach, with both induction and deduction applied to the study. The data used for this study’s analytical work derives from three semi structured interviews with representatives for the marketing business, and an analysis of advertisements pictures for cosmetics products from the last ten years. The study’s result has shown that the perception of the woman in advertising is stereotypical. In addition, the study has not been able to detect any change in the advertisements for women for the past ten years. However, the material shows a small change in the attitude towards a wider range of ethnicities. / Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera förändringar i bilden av kvinnan i reklam för skönhetsprodukter de senaste tio åren. Tre forskningsfrågor har även formulerats vilka är följande: Vilka karakteristiska inslag finns i bilden av kvinnan? Hur har bilden av kvinnan i reklam förändrats och sett ut de senaste 10 åren i skönhetsbranschen? Har bilden av kvinnan i reklam skapat en stereotypisk kvinnorepresentation? Uppsatsen utgår utifrån en kvalitativ metod samt genom ett växelspel mellan deduktion och induktion. Studien avslutas med en analys som grundar sig i empiriskt resultat från en intervjustudie i tre delar samt en bildanalys av annonsbilder. Enligt arbetets resultat är bilden av kvinnan i reklamen en stereotyp sådan. Utefter studiens resultat har ingen egentlig förändring i bilden de senaste tio åren uppmärksammats utan kvinnans karaktäristiska drag förblir de samma idag som för tio år sedan. Däremot visar resultatet indikationer mot en mer inkluderande etnisk framställning av kvinnan.

With the changing market-place and new marketing methods, societal issues are becoming increasingly important within the companies internal and external operations. Consumers today place higher demands on the market, which requires companies to be adaptable in order to survive. Companies can thus, through purpose-driven marketing, show that they contribute to the benefit of society. Authenticity and customer loyalty are two concepts that will be central and significant for marketing and consumption. There is minimal research on purpose-driven marketing from a consumer perspective. In addition, there is a lack of research on whether this is perceived as credible and the effect it has on loyal customers. The study will thus be based on purpose-driven marketing, authenticity and customer loyalty. For this study, a qualitative research method has been applied to answer the phenomenon presented above. Data has been collected through semi-structured interviews. The study has managed secondary data in terms of previous research which concerns the present subject. The study concluded the following: Authenticity is considered a factor that can strengthen or distinguish purpose-driven marketing. Authenticity affects customer loyalty when it reflects consumer values and that the trademark is well established. Authenticity does not affect customer loyalty because it is not important to the consumer, purchases will still be made. Word-of-Mouth plays a crucial role in consumers perceptions of brands, which affects how authenticity is interpreted and loyalty is maintained.

Studien ämnar undersöka hur fyra klädföretag bygger och stärker sina varumärken för att differentiera sig på en konkurrensutsatt marknad. Klädföretag valdes specifikt då branschen är unik med utmaningar och trender som kan påverka varumärkesbyggandet. Detta undersöks genom att fokusera på centrala begrepp inom varumärkeshantering som exempelvis varumärkesidentitet och differentiering. Målet är att få en djupare förståelse för hur klädföretagen använder sina varumärken för att skapa positiva relationer till sina respektive konsumenter. Forskningsdesignen som genomfördes baseras på fallstudier för att utforska ämnet på djupet. En kvalitativ forskningsmetod antas med en abduktiv ansats, där empiri har insamlats genom intervjuer och dokumentstudier. Metoden användes för att kunna ställa specifika frågor och samtidigt ta hänsyn till respondenternas insikter och erfarenheter inom varumärkesbyggande. Studien visar att klädföretag bygger och stärker sina varumärken genom att applicera säregna metodval som innefattar begreppen varumärkesidentitet, varumärkeskapital och syftesdriven marknadsföring. Företag med en tydlig varumärkesidentitet visar att företagen kan differentiera sig från konkurrenterna, där de kommunicerar sin identitet genom specifika målgrupper, unika produkter och värdefulla fördelar. Det framkommer även att ett starkt varumärkeskapital kan ge företaget flera fördelar, men att det finns en variation i hur företagen uppfattar de olika värdena av varumärkeskapitalet. Studien ger vidare stöd till att den syftesdrivna marknadsföringen har en allt mer betydande roll i dagens samhälle. Detta grundar sig på företagens fokus att möta konsumenternas förväntningar, vilket även till stor del handlar om konsumenters unika behov. Slutsatsen är att de studerade klädföretagens varumärkesbyggande grundas på tydliga löften, differentiering genom mervärde och hög kvalitet. Emotionella kopplingar och anpassning till konsumenternas preferenser framkommer som väsentliga aspekter. Studien visar att hållbarhetsfokus stärker trovärdigheten och skapar långsiktiga relationer. / The study aims to investigate how four clothing companies build and strengthen their brands to differentiate themselves in a competitive market. Clothing companies were specifically chosen as the industry is unique with challenges and trends that can affect branding. This is examined by focusing on central concepts in brand management such as brand identity and differentiation. The goal is to gain a deeper understanding of how clothing companies use their brands to create positive relationships with their respective consumers. The research design conducted is based on case studies to explore the topic in depth. A qualitative research method is adopted with an abductive approach, where empirical evidence has been collected through interviews and document studies. The method was used to be able to ask specific questions and at the same time consider the respondents' insights and experiences in branding. The study shows that clothing companies build and strengthen their brands by applying special method choices that include the concepts of brand identity, brand equity and purpose-driven marketing. Companies with a clear brand identity show that the companies can differentiate themselves from the competition, where they communicate their identity through specific target groups, unique products and valuable benefits. It also appears that a strong brand equity can give the company several advantages, but that there is a variation in how the companies perceive the different values of the brand equity. The study further supports that purpose-driven marketing has an increasingly significant role in today's society. This is based on the companies' focus on meeting consumer expectations, which is also largely about consumers' unique needs. The conclusion is that the branding of the clothing companies studied is based on clear promises, differentiation through added value and high quality. Emotional connections and adaptation to consumer preferences emerge as essential aspects. The study shows that a sustainability focus strengthens credibility and creates long-term relationships.