Title: Merkel with NSA on the telephone The aim of this essay is to study how Angela Merkel is being portrayed in context of NSAs surveillance in the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. The time period for the study is from the 24th of October to the 7th of November in the autumn of 2013. To concretize the aim three questions was formulated, how Angela Merkel was being portrayed in the material, how NSAs surveillance of Angela Merkel was being portrayed in the material and how different statements for various individuals in the material could affect the truth about the surveillance. The method chosen to study these questions was a discourse analysis, which also would contain parts of a linguistic analysis. The theories to support the method were Laclau & Mouffes discourse theory and Michel Foucault’s genealogical discourse analysis. The results of the analysis points to that Angela Merkel are being portrayed with titles, which represent her position in a democratic society. Words such as “head of government” “Bundeskansler” and “Kansler” are all frequently used to describe Angela Merkel’s position. Other findings points to that Angela Merkel’s position in the material is defined trough relationships with other political actors and leaders. The surveillance itself had in the material mostly negative effects on the relationships between the USA/Obama and EU/Germany/Merkel and was also pointed out as a problem for the on going talks of the FTA. More findings include the battle of the truth surrounding the surveillance, where at one side the USA with representative leaders from agencies like NSA and resides and on the other side journalists and leaders from EU resides. Both parties produce new knowledge with which they attempt to make a claim at the truth. Many conclusions that can be drawn from this essay the first is the way journalists use elites to verify and strengthen its articles. The second is the synoptic power that the media posses with which the members of societies can watch its leaders. And third, the way, in these case, the politicians gets there power and position verified due to different relationships with other political leaders of powerful individuals. / Titel: Merkel med NSA på andra sidan luren Syftet med den undersökning var att studera hur Angela Merkel blir framställd i en kontext av NSAs övervakning i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Tidsperioden som studeras är mellan den 24 oktober till och med den 7:e november 2013. Syftet konkretiserades genom tre frågor, hur Angela Merkel framställdes i materialet, hur NSAs övervakning av Angela Merkel framställdes samt hur olika uttalanden från olika personer i materialet kunde påverka sanningen om övervakningen. Metoden som användes för undersökningen var en diskursanalys, vilken även innehöll delar av en lingvistiskanalys. De teorier som valdes för att stötta metoden var Laclau & Mouffes diskursteori samt Michel Foucaults genealogiska diskursanalys. Undersökningens resultat pekar på att Angela Merkel blev framställd genom titlar, vilka representerar hennes position i ett demokratiskt samhälle. Ord som ”regeringschef, ”Bundeskansler” och Kansler var frekvent använda för att beskriva Angela Merkels position. Andra analysresultat pekar på att Angela Merkels position ofta blir definierad genom relationer med andra politiska aktörer och ledare. Själva övervakningen hade för det mesta negativa effekter på relationerna mellan USA/Obama och Eu/Tyskland/Merkel. Övervakningen pekades också ut som ett problem i de pågående förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och USA. Vidare framkom det en kamp om sanningen mellan aktörerna i materialet. På ena sidan fanns USA med representativa ledare från institutioner som NSA. På andra sidan fanns journalister och ledare från EU. Båda sidorna producerade ny kunskap om vad som hade skett, med vilken kunskap de försökte göra anspråk på sanningen. Många slutsatser går att dra från denna undersökning, den första är hur journalister använder ”eliter” för att verifiera och stärka sina artiklar. Den handlar om den synoptiska makten som medier innehar, genom vilken medlemmar av samhället kan övervaka sina ledare. Den tredje är på vilket sätt politiker kan få sina positioner och makt bekräftade genom olika relationer de har till andra politiskaledare eller mäktiga individer.

Sociala medier har blivit ett givet sätt att kommunicera genom och att vara en del av den sociala gemenskapen på Internet har sina fördelar. Men vad många inte tänker på är vad som händer med den information vi delar med oss av i olika sociala forum på Internet. Att det finns en kontroll över oss, subtil eller inte, är självklart. Vi övervakas dagligen och många gånger utan att vi ens vet om det. Google som sökmotor på Internet har under det senaste decenniet uppnått en enorm popularitet. Det vardagliga användandet av företagets söktjänst över hela världen har kommit att bli så stor att det har verbaliserats – Idag söker vi inte information på Google, vi googlar. Föreliggande uppsats tittar på Google som företag och hur deras tjänst har en stor del i individers informationssökning på Internet. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka på vilket sätt Google förmedlar sin nya sekretesspolicy och vilket eller vilka budskap som förs fram. Därefter kommer detta sättas i in ett övervakningsperspektiv, där ambitionen är att se huruvida Internet som fenomen, framför allt användandet av Googles tjänster, har kommit att problematisera den privata integriteten hos användarna. Syftet besvaras med hjälp av två frågeställningar: Vad förmedlar Google med sin nya policy? Hur påverkas den enskilda användarens integritet i Googles nya policy? Det teoretiska ramverket för uppsatsen består av Michel Foucaults vidareutveckling av begreppet panopticon, samt Thomas Mathiesens icke-panoptiska begrepp synopticon. De båda begreppen tas upp som metaforer för övervakning idag. Studien genomfördes genom att först titta på Googles sekretesspolicy som nylanserades i mars 2012. Denna policy analyserades genom att använda Carol Lee Bacchis metod – What’s the problem represented to be (WPR). Denna analytiska metod har ett kritiskt förhållningssätt till policys med inspiration från Foucaults maktdefinition och handlar om att granska problematiseringen i en policy. När sekretesspolicyn analyserats med hjälp av den valda metoden, sattes detta resultat in i ett övervakningsperspektiv. Jag framhåller att Google genom att beskriva processen vid informationsinsamlandet lägger fokus på varför information samlas in om sina användare, som ett resultat av det faktum att information samlas in. De fördelar som Google menar kommer med varför information samlas in om sina användare, används som incitament, med vilket företaget legitimerar denna subtila form av övervakning. Denna form av övervakning som kommer av informationslagring menar jag dock inte nödvändigtvis, ensidigt, bör ses som en nackdel. Slutsatsen för uppsatsens analys argumenterar för att vi som konsumenter på Internet kan se såväl fördelar som nackdelar med detta informationsutbyte då vi, mer eller mindre, deltar i denna maktprocess.

Cette thèse se penche sur les mécanismes de surveillance et de contrôle à l’œuvre dans les talk-shows de l’intime produits par et pour les Tunisien·ne·s après le soulèvement populaire de 2010-2011. Combinant la lecture minutieuse à l’analyse de contenu, elle examine un corpus composé de 20 histoires tirées de cinq talk-shows de l’intime diffusées entre février 2019 et avril 2020, en dialecte arabe tunisien, sur des chaînes de télévision et de radio locales. À cela s’ajoute un corpus secondaire composé de 31 histoires et un corpus exploratoire d’une centaine d’épisodes englobant une période plus large (2011-2020). Souvent associées à l’ignominie (al-fadhiha) et à l’outrance, ces émissions mettent en scène des témoignages sur les intimités tunisiennes, dans un contexte marqué par une effervescence politique et identitaire, par la réforme et la privatisation de l’industrie médiatique, ainsi que par des revendications de la libre expression et d’al-soutrah. À travers le concept du pan-synoptique (Foucault, 1975 ; Mathiesen, 1997), ces programmes de télévision et de radio sont analysés comme des variations d’un dispositif de regard et d’écoute à travers lequel les individus sont simultanément surveillés et surveillants. Ils participent ainsi à la circonscription des intimités dans un champ d’observation médiatique. S’appuyant sur les critical intimacy studies et sur les feminist affect studies, cette thèse théorise l’intimité comme une « chose sauvage » prenant forme lorsque les corps s’orientent vers leurs objets d’attachement. Ces « orientations » (Ahmed, 2006) peuvent suivre les lignes droites prédéfinies ou emprunter des déviations éloignées des trajectoires normatives. Bien qu’elles soient distinctes des formes institutionnelles et normatives qu’elles peuvent prendre, les intimités sont orientées par des normes des valeurs, des idéaux et des discours qui peuvent varier selon les contextes (Berlant, 1998 ; Berlant et Warner, 1998). Dans cette optique, cette thèse explore comment ces programmes s’articulent (Hall, 1986) à un dispositif plus large, pour mettre les intimités tunisiennes en lumière et en discours. / The present thesis examines the mechanisms of surveillance and control at work in intimate talk-shows produced by and for Tunisians after the 2010–2011 insurrection. Combining close reading with content analysis, the thesis examines a corpus of 20 stories from the five intimate talk-shows that aired on local television and radio channels, in the Tunisian Arabic dialect, between February 2019 and April 2020. The thesis also examines a secondary corpus of 31 stories and an exploratory corpus of over one hundred episodes covering a broader period (2011–2020). Often associated with scandal (al-fadhiha) and trashiness, these shows stage testimonies of Tunisian intimacies within a context marked by political and identity tensions, the reform and privatization of the media industry, as well as demands of free expression and al-soutrah. Through the concept of the pan-synopticon (Foucault, 1975 ; Mathiesen, 1997), the thesis analyzes these television and radio programs as variations of a surveillance dispositif where the many watch the many. In this way, the thesis interrogates how these shows contribute to the shaping of Tunisian intimacies. Drawing on critical intimacy studies and feminist affect studies, the present thesis theorizes intimacy as a “wild thing” that takes shape when bodies move towards their objects of attachment. These “orientations” (Ahmed, 2006) may follow predefined lines or deviate from normative trajectories. Intimacies are oriented by norms, values, ideals, and discourses that can vary across contexts (Berlant, 1998; Berlant and Warner, 1998). From this perspective, the thesis explores how these programs articulate within a broader dispositif (Hall, 1986) to expose and talk about Tunisian intimacies.