I detta arbete har jag undersökt hur reamping av mina låtars syntar påverkar min konstnärlighet. Jag har gjort detta genom att producera tre låtar. Efter det tog jag syntarna och använder reamp för att forma ljuden på nytt. Resultatet blev tre låtar i två versioner. På så sätt kunde jag reflektera över hur metoden påverkat min konstnärlighet. Jag kom fram till att reamping är ett bra sätt för att utveckla sin konstnärlighet. Att använda metoden i praktiken är en övervägning om hur mycket tid och resurser som man har tillgång till.

Uppsatsen presenterar en undersökning av skillnaden mellan analoga hårdvarusyntar och digitala mjukvarusyntar. Syftet är att färga de digitala mjukvarusyntarna så dessa efterliknar de analoga hårdvarusyntarna. Detta kan gynna situationer där man som Musik och Ljudproducent önskar efterlikna en analogsynt med digitala verktyg och medel. Tidigare forskning redogör hur signalerna från syntar upplevs. Efter mätningslabbar visade det sig att analoga hårdvarusyntar hade grövre vågformer, därav beslöt man sig för bitdjupsreducering som metod för att färga ljuden. Dock så visade sig bitdjupsreducering inte vara en tillräckligt färgande metod. Resultaten talade för att lyssnaren fortfarande kunde urskilja signalerna trots behandling.

Att hitta sin identitet som musiker kan vara svårt och komplext. Denna studie syftade till att undersöka huruvida min musik kan eller inte kan klassificeras som Hyperpop. Undersökningsmetoden gick ut på att intervjua en fokusgrupp som bestod av sju musikproducenter vars uppgift var att lyssna på min musik och sedan sätta ett betyg mellan 1 och 5 på fem olika påståenden som jag hade formulerat utifrån egenskaperna som kännetecknar Hyperpop. Betyg 1 = stämmer inte alls och betyg 5 = stämmer helt. Genomsnittet av alla betyg blev 4/5 vilket var svaret på frågan: I vilken mån uppfattar lyssnare min musik som Hyperpop? Studien bidrar även till en djupare förståelse om vad Hyperpop är då den är en ny genre som har förändrats mycket under den korta tiden den har funnits. I grunden handlar projektet om kunskap och inspiration som jag kunde hämta från Hyperpop och dess attityd som går ut på att äga sitt musikaliska uttryck oavsett normen. Genom min forskning fick jag lära mig mer om mitt eget skapande som musikproducent och skaffa mig större medvetenhet kring bl.a. maximalismen i musiken, syntarnas karaktär och behandlingen av sången. Själva genrebestämningen är mindre relevant jämfört med inspirationen som fick min musik att utvecklas.