• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 3
  • 3
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Fysiologiska effekter av marklyft med olika belastningar : En tvärsnittsstudie av effekterna på syreupptagningen och energiförbrukningen under marklyft beroende på intensitet med samma träningsvolym

Sellerberg, Herman, Bringander, Pontus January 2024 (has links)
Bakgrund: Styrketräning är en viktig träningsform som medför flertalet hälsofördelar som minskad risk för sjukdomar och bättre hälsa. Forskning har visat att styrketräning ökar energiförbrukning under och efter träning. Marklyft är en helkroppsövning som har stor effekt inom styrketräning. Till författarnas vetskap har inga tidigare studier undersökt akut energiförbrukning (EE) och syreupptagning (V’O2) under marklyft med samma totala träningsvolym. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på effekterna av akut respons av V’O2 och energiförbrukning under marklyft med två intensiteter men samma totala volym. Metod: 7 manliga deltagare rekryterades med en medelålder på 23,7. Testerna och datainsamlingen genomfördes under 3 separata tillfällen genom viloomsättnings-tester följt av marklyftstester och återtest. Deltagarna utförde ett set av 40% 1RM x 10 repetitioner under 30 sekunder och ett set av 80% 1RM x 5 repetitioner under 30 sekunder. Mellan 40% och 80% tester hade deltagarna 7 minuters vila. Resultat: Det visade tendenser till att 80% 1RM ökar energiförbrukningen och kräver högre V’O2 än 40% 1RM under arbetsfasen. Återhämtningsfasen visade signifikant skillnad i energiförbrukning mellan 40% 1RM och 80% 1RM (p=0,007). Återhämtningen visade även en signifikant skillnad i V’O2 mellan 40% 1RM och 80% 1RM (p=0,028). Slutsats: Studien indikerar att marklyft vid hög belastning resulterar i högre energiförbrukning och ökad V’O2 till jämfört med lägre belastning under arbetsfasen och återhämtningsfasen. / Background: Strength training is an important method of training that brings several health benefits including reduced risk of diseases and a better wellness. Studies have shown that strength training increases energy expenditure (EE) during and after training. Deadlift is a compound exercise which has a big impact within strength training. To the knowledge of the authors no studies has looked into the differences in EE and VO’2 during deadlift with the same amount of volume. Aim: The aim of this study was to examine acute response of V’O2 and EE during deadlift with two different intensities but same total amount of volume (dose). Method: 7 male participants were recruited with a mean age of 23,7. Testing and data collection were done on 3 separate occasions through RMR-testing followed by deadlifts and retest. The participants did one set of 40% 1RM x 10 repetitions under 30 seconds and one set of 80% 1RM x 5 repetitions under 30 seconds. In between 40% and 80% tests, the participants had 7 minutes of rest. Results: It shows tendencies that 80% 1RM increase EE more than 40% 1RM during workout phase. It also show tendencies that 80% 1RM demand higher V’O2 than 40% 1RM under the workout phase. Recovery phase showed a significant difference in EE between 40% 1RM and 80% 1RM (p=0,007). Recovery phase also showed a significant difference in V’O2 between 40% 1RM and 80% 1RM (p=0,028). Conclusion: The study shows that deadlift with heavier load result in higher EE and increased V’O2 compared to a lower load during the workout phase and recovery phase.
2

Utvärdering av artificiell syresättning i syrefria bottenvatten och modellering av fjärden Slätbaken

Jonsson, Arvid January 2023 (has links)
Östersjön är idag det system med störst utbredning av syrefattiga eller syrefria bottnar i hela världen. Problemet har uppstått som följd av den massiva näringsbelastning från de kringliggande länderna som pågått sedan industrialiseringen intensifierades på 1900-talet. I och med omställningen till förnybar energi planeras framtida vindkraftsparker att byggas i Östersjön. Överflödig energi planeras att användas till havsbaserad vätgasproduktion som sedan forslas in till land med rör. Vid storskalig vätgasproduktion produceras som biprodukt enorma mängder syrgas vilket ger helt nya förutsättningar för artificiell syresättning av Östersjöns syrefria bottnar. Tre övergripande tekniker för att artificiellt syresätta bottenvatten med syrgas har identifierats på 21 platser runt om i världen: Downflow Bubble Contact System (DBCS), Side Stream Pumping System (SSPS) och Direct Oxygen Injection System (DOIS). Alla tre tekniker har med goda resultat förhöjt syrgaskoncentrationen i bottenvatten från hypoxiskt (< 2 mg/l) till oxiskt (> 2 mg/l). I flera fall har syresättningen bidragit till reduktion av näringsämnen och/eller utökat habitat för fiskar och bottendjur. En pilotanläggning i fjärden Slätbaken skulle ge bättre förståelse för hur ett system skulle kunna utformas i andra delar av Östersjön. En massbalansmodell konstruerades över Slätbaken och resultatet var att pilotanläggningen bör ha en kapacitet på 8 ton O2/dygn för att med säkerhet kunna höja syrgaskoncentrationen till > 4 mg/l. Detta skulle ge en lämplig säkerhetsmarginal för den lokala bottennära eller bottenlevande faunan med avseende på syrgashalt. / As of today, the Baltic Sea is the system with the globally largest expansion of hypoxic or anoxic bottom waters, so-called “dead zones”. It is a consequence of the massive load of nutrients from the surrounding countries that started with the intensified industrialization in the start of the 20th century. With the transformation towards renewable energy, wind parks are planned to be built in the Baltic Sea on a substantial scale. Thereby, superfluous energy is planned to be used for sea-based production of hydrogen gas that can be piped to land. Large scale hydrogen gas production would generate enormous amounts of oxygen gas as a byproduct, which gives a theoretical opportunity to artificially oxygenate the dead zones of the Baltic Sea. Three main techniques to artificially oxygenate bottom waters were identified in 21 freshwater systems around the world: Downflow Bubble Contact System (DBCS), Side Stream Pumping System (SSPS) and Direct Oxygen Injection System (DOIS). All three techniques have successfully raised the concentration of dissolved oxygen from hypoxic (< 2 mg/l) to oxic (> 2 mg/l). In many cases, the oxygenation contributed to reduction of dissolved nutrients in the waters and/or enlarged habitats for fish and benthic fauna. A pilot plant for oxygenation in the bay Slätbaken would contribute to better understanding of how a future oxygenation system could be constructed in other parts of the Baltic Sea. A mass balance model was constructed, representing oxygen content and transport in Slätbaken. Results indicated that establishing a pilot plant would need a capacity of 8 tons O2/day to guarantee a dissolved oxygen concentration of > 4 mg/l, which would provide local fauna with a suitable safety margin regarding dissolved oxygen concentrations.
3

Effect of substrate types on fermentation of mixed cultures to produce volatile fatty acids / Effekt av substrattyper för fermentering av blandade kulturer för att producera flyktiga fettsyror

Sehgal, Jayant January 2022 (has links)
Innovativa teknologier, produkter och processer krävs på grund av marknadens ökande behov av bioprodukter med låga koldioxidavtryck. Idén att producera flyktiga fettsyror via biologiska processer, främst genom anaerob fermentering med blandkulturer, har återupplivats på grund av den omfattande exploateringen av oljeresurser. Målet för denna studie var att utvärdera kvaliteten och livskraften för produktion av flyktiga fettsyror från enkla substrat. Flyktiga fettsyror-generering undersöktes i ett satsvis syrafermenteringssystem för tre enkla substrat (olja, stärkelse, och gelatin). Vi visade att ett initialt surt pH var fördelaktigt för acidogenes och den totala genereringen av flyktiga fettsyror för alla tre substraten. Den högsta produktionseffektiviteten av flyktiga fettsyror uppnåddes och flyktiga fettsyror genomgick evolutionär utveckling med blandad kulturfermentering som kördes vid ett initialt surt pH på 5,0. 7933,08 mg COD/L smörsyra producerades från stärkelse vid pH 3,87 på dag 15, vilket var den högsta nivån. Smörsyra och ättiksyra var de dominerande produkterna i det initiala sura pH-värdet 5. Alla tre substraten i batch-reaktorer visade högt produktionsutbyte av ättiksyra och smörsyra. Vid lågt initialt pH var propionsyra den vanligaste syratypen i olja. / Innovative technology, products, and processes are required because of the market's rising need for bioproducts with low carbon footprints. The concept of producing volatile fatty acids (VFAs) via biological processes, primarily through anaerobic mixed culture fermentation, has been revived because of the extensive exploitation of oil resources. The goal of this study was to evaluate the quantity and efficiency of VFA production from simple substrates. The generation of VFA was examined using a batch type acid fermentation system for three simple substrates (oil, starch, and gelatin). We showed that an initial acidic pH was advantageous for acidogenesis and the total generation of VFAs for all three substrates. The VFA production efficiency was achieved and underwent evolutionary development with mixed culture fermentation (MCF)  tests running at an initial acidic pH of 5.0. 7933.08 mgCOD/L butyric acid were produced from starch at pH 3.87 at day 15, which was the highest level. Butyric and acetic acids were the predominant products in the initial acidic pH 5. All the three substrates in reactors showed high VFA production yield of acetic acid and butyric acid. At low initial pH, propionic acid was the most prevalent acid type in oil.

Page generated in 0.052 seconds