No description available.

Informationssystem (IS) och informationsteknologi (IT) är något som växt sig större inom vården, dock i Sverige så är detta något som hamnat efter. Stora investeringar görs för IS och IT inom vård, men 75 % av dessa anses vara misslyckade. Ofta är detta på grund av att man underskattar komplexiteten av rutiner och processer som finns inom vården. Inom vården hanteras även känslig information om patienter som måste skyddas enligt svensk lag. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur implementeringen av ett nytt informationssystem i svenska vårdorganisationer förhåller sig till hur teorin säger att den bör genomföras. Detta gjorde vi genom att sammanställa ett teoretiskt ramverk med viktiga områden som en organisation inom sjukvården bör ha i åtanke när de genomför en implementering. Resultatet av denna kvalitativa fallstudie blev ett teoretiskt ramverk innehållande sex områden som en vårdorganisation bör ha i åtanke när de genomför en implementering av ett nytt informationssystem. De områden som togs fram var: mål, strategi och behov, krav och upphandlingar, användarmedverkan, utbildning, säkerhet och utvärdering och uppföljning. Utifrån den empiriska studie som vi genomfört kunde vi se att svensk sjukvård förhåller sig till dessa områden relativt bra då de undersökta regionerna på något sätt har områdena i åtanke vid nya implementeringar, men inte alltid teoretiskt sett fullt ut så som våra områden är beskrivna. / nformation Systems (IS) and Information Technology (IT) is something that has grown bigger in health care, however in Sweden, this is something that is lagging behind. Large investments are made in IS and IT in the health care, about 75% of the implementations are considered to be unsuccessful. Often this is due to underestimating the complexity of the procedures and processes that are in the health care. Health care also handles sensitive information about patients that must be protected according to Swedish law. The purpose of this study is to investigate how an implementation of a new information system in health care organizations relate to how the theory says it should be implemented. We did this by compiling a theoretical framework of important areas that an organization in health care should keep in mind when implementing a new information system. The result of this qualitative case study was a theoretical framework containing six areas that a health care organization should keep in mind when implementing a new information system. The areas that were produced were: objectives, strategy and needs, requirements and procurements, user participation, education, security, and evaluation and monitoring. Based on the empirical study we conducted, we found that Swedish health care is related to these areas relatively well. The regions we examined had the areas in mind during new implementations, though not always theoretical correct as our areas are described.

En av de största anledningarna till ett misslyckande inom systemutveckling är brist på acceptans hos användarna. En lösning på detta är att involvera användarna i projektet som sådan. Ett flertal studier påvisar att en ökad involvering av användare i systemutvecklingsprojekt främjar framgången samt ökar acceptansen hos användarna.  I skrivande stund är det oklart när, hur, varför och i vilken omfattning användare bör involveras i systemutveckling samt hur det gynnar eller missgynnar systemutvecklingsprojekt på den svenska industrin. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska organisationer medvetet eller omedvetet tillämpar kända metoder inom människocentrerad design med fokus att eventuellt förtydliga kända dimensioner vid människocentrerad design. För att kunna besvara syftet har en deduktiv ansats och en kvalitativ datainsamling tillämpats där tre gruppintervjuer har genomförts på tre olika organisationer, en gruppintervju för varje organisation. I denna studie har generella metoder inom människocentrerad design beskrivits och analyserats mot den empiriska datainsamlingen. Resultatet av denna studie påvisar att de organisationer vi har studerat tillämpar kända metoder inom människocentrerad design omedvetet. Vidare påvisar denna studie att tillvägagångssättet skiljer sig beroende på vilken målgrupp som är i fokus i utvecklingsskedet. / One of the major reasons to a failure within systems development is a lack of user acceptance. One solution is to involve users within development project. Several studies show that an increased involvement of users in systems development projects increase the chance of success and increase the user’s acceptance. In this writing moment it is unclear when, how, why and in which scope users should be involved in systems development and how it could benefit or disbenefit systems development projects within the Swedish industry. The purpose of this research has been to study how Swedish organizations knowingly or not knowingly use know Human-centered design methods, where the focus of the research is to possibly clarify theoretically known dimensions within Human-centered design. In order to be able to answer the purpose of this research we have used a deductive approach and a qualitative method for gathering data were three group interviews has been conducted at three different organizations, one group interview for each organization. This research has explained general methods within Human-centered design that has then been analyzed toward the empirical data. The result of this research shows that the organizations we have studied does in fact use known methods within Human-centered design but do so not knowingly. Further on, this research shows that the approach used by the organizations is different depending on which target group is in focus in the development stage.

Det är idag vanligt att arbetet inom IT-sektorn utförs i projektform och mot en marknad som hela tiden är i rörelse och som förändras. Det traditionella sättet att genomföra systemutvecklingsprojekt började runt 1990-talet att ifrågasättas, pga. att de är stela och inte accepterar kravförändringar som t.ex. ett förändrat behov från kunden. Som en reaktion på det traditionella sättet att utveckla system kom de agila metoderna, som ska acceptera kravförändring. Studier visar dock att metoderna som ska vara flexibla ofta medför problem vid kravförändringar.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur krav hanteras under ett agilt systemutvecklingsprojekt samt hur kravförändringar kan påverka projektens resultat. Det genomfördes en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer med personal från ett globalt IT-konsultföretag.Resultatet av denna studie visar att kravförändringar är något som hanteras på olika sätt beroende på hur kommunikationen mellan kund och projektgrupp genomförs, men också hur kommunikationen genomförs internt i projektgruppen. Resultatet visar också att kravförändringar, oavsett om det är stora eller små kravförändringar, påverkar resultatet för projektet negativt eller positivt beroende på ett antal faktorer som t.ex. kund, kommunikation samt projektgrupp. / Today it is very common that the work inside the IT-sector is performed in projectform and against a market that is constantly moving and changing. The traditional way to implement systems development projects around the 1990s begun to be questioned due. that these are rigid and do not accept requirement changes during implementation, such as a changed need of the customer. The agile methods came as a reaction to the traditional way of developing systems that was supposed to accept requirement changes during a project implementation. However, studies shows that these agile methods, which should be flexible, often causes problems when requirement changes is made. The purpose of this paper is to investigate how requirements are handled in an agile system development and how requirement changes can affect project performance. A qualitative study was conducted in the form of four interviews with staff from a global IT services company. The result of this study shows that requirements change is something that is handled in different ways depending on how the communication between the customer and the project is implemented, but also how the communication is carried out internally in the project. The result also shows that requirements changes, whether it is a large or small requirements change, affect the outcome of the project negatively or positively depending on a number of factors such as customer, communication and project-team.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.