No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The future is often created by visions since we tend to strive towards them to reach the future wedesire, a vision can thus affect both lives and destinies (Rubin, 2013:40). Therefore it's relevant to attempt to understand how visions of the future are visualized and communicated. It's also important for these visualizations to be well-made and thought-through so that people understand and want to follow the vision (Baum, Locke, Kirkpatrick, 1998:45). We chose to examine this phenomenon by studying three movies about the West Swedish Package; The dream of the good life (2011), West Swedish Package - an investment that paves the way for the future (2014) och Västsvenska Paketet - Möten mellan människor (2014). Using a semiotic analysis we examined how the vision of future urban life was presented. We also looked at the rhetorical elements that are used to present the vision. We found several similarities in how the vision was presented in the films. Overall they show a very optimistic future. They paint a picture of the good life where only certain kinds of people and lifestyles are depicted. On the rhetorical plane they use a lot of emotionally persuasive arguments (patos), they try to gain trust (etos) and they use some logical arguments (logos). We also discuss if an overly optimistic image of the future could generate a negative response, especially in such ad ebated topic as the West Swedish Package. / Framtiden skapas ofta av visioner då vi tenderar att sträva mot dessa för att nå den framtid vi önskar, en vision kan därför påverka både liv och öden (Rubin, 2013:40). Därmed är det relevant att försöka förstå hur visioner om framtiden visualiseras och kommuniceras. Det är dessutom viktigt att dessa visualiseringar är väl utförda och genomtänkta så att människor förstår och vill följa visionen (Baum,Locke, Kirkpatrick, 1998:45). Vi har valt att undersöka detta fenomen genom att studera tre filmer om det Västsvenska paketet; Det goda livet (2011), Västsvenska paketet - en satsning som öppnar för framtiden (2014) ochVästsvenska Paketet - Möten mellan människor (2014). Genom en semiotisk analys undersökte vi hur visionen om det framtida stadslivet visualiseras. Vi har dessutom tittat på de retoriska element som används för att förmedla visionen.Vi har funnit flera likheter i hur visionen förs fram i de olika filmerna. Det är överlag en mycket optimistisk framtidsbild som visas. De målar upp en bild av det goda livet där endast vissa sorters människor och livsstilar gestaltas. På det retoriska planet används mycket känsloframkallande argument (patos), de försöker inge förtroende (etos) och några logiska argument (logos) används också. Vi diskuterar även om en överdrivet positiv framtidsbild kan upplevas negativt, särskilt i ett så omdiskuterad ämne som det Västsvenska Paketet.

Inledningsvis i uppsatsen introduceras läsaren till ämnet som grundar sig i utveckling av programvara vars projekt enligt dagens uppfattning bör hanteras med så kallade agila metoder. Dessa metoder innebär såväl fördelar som problem för verksamheten. Enligt tidigare forskning kvarstår problemet som man tidigare försökte lösa med agila metoder, nämligen att projekten ofta överskrider tid och budget medan de inte levererar det förväntade värdet. Det har uppstått meningsskiljaktigheter om varför detta problem kvarstår. I denna uppsats undersöks bristfällig projektuppföljning som en möjlig orsak, baserat på uppgifter från en verksamhet som har upplevt detta problem. I samband med att härleda problemet till verksamhetens kontext undersöks line of balance som fenomen för att ta reda på om den kan fungera som komplement till deras nuvarande metoder.   Teori om löpande projektuppföljning i sin helhet har varit av intresse för undersökningen. Sedan har den generella teorin brutits ner till att behandla projektuppföljning och planering i agila projekt. Det har fortsättningsvis brutits ner till teori om hur projektuppföljning bedrivs enligt arbetsformen Scrum. Line of balance har ett eget kapitel som består av två delavsnitt som behandlar hur den ursprungligen var menad att fungera och hur den sedan har anpassats för att användas i agila projekt.   Metoden som används är en kvalitativ metod i form av en utforskande fallstudie med teoriorövande inslag. Fallet i fråga är ledningsgruppen som har upplevt problemet inom verksamheten, som bedriver utveckling av programvara. En fokusgrupp upprättades för att med en diskussion reda ut tänkbara hinder med deras nuvarande projektuppföljning och i samband med detta diskutera komponenter från line of balance som skulle kunna komplettera deras nuvarande metoder.   Resultatet innebar en redogörelse för vilka hinder verksamheten kopplade till projektuppföljning och vilka möjligheter de såg med line of balance. Resultatet delades upp i olika teman som var och en representerar en aspekt gentemot projektuppföljning. De teman som identifierades var förståelsen för line of balance, planering av milstolpar/etapper, projektuppföljning, hantering av förändringar, identifiering av flaskhalsar och kommentarer som rent generellt talar för eller emot line of balance.   Vid vidare analys visade det sig att uppskattning av mängden arbete och tid inför ett projekt var både svårt och till viss mån onödigt eftersom omständigheterna ändå alltid förändras under projektets gång och estimaten blir fel. Detta talade emot line of balance eftersom man i teorin, trots att den ska vara anpassad för agila projekt, förespråkade en fördefinierad plan. Fortsättningsvis uppstod dock en diskussion om hur metoden skulle kunna anpassas ytterligare för att verksamheten skulle kunna använda sig av komponenter de upplevde gynnsamma.   Slutsatsen som drogs var att Scrum inte motsvarar riktlinjer för vad som anses vara projektuppföljning som kan säkerställa att projektet är på rätt kurs. Detta ansågs också vara en av anledningarna till varför verksamhetens kontext leder till att projekt överstiger tid och budget. Line of balance ansågs ha nödvändiga komponenter för att bedriva projektuppföljning enligt riktlinjerna men metoden passar inte in i fallets kontext på grund av det agila förhållningssättet. Ett alternativt användningsområde identifierades som föreslår att line of balance kan användas för samla historisk data att grunda sina framtida beslut på. Nyckelord: Projektuppföljning, Line of balance, LOB, Agil planering, agil projektuppföljning, Scrum / The beginning of this paper is meant to introduce the reader to the topic of interest founded in development of software which in today’s society is ought to be driven by agile methods. These methods carries problems and possibilities for businesses. Prior research indicates that the problem which agile methods were meant to solve, still exists, namely projects that intend to transcend allocated time and budget while not delivering the expected value. There has been differences in opinion about why this problem still exists. This research examines how insufficient monitoring during projects could be a reason, based on communication with a business whom have experienced this problem. In relation to finding the source for this problem in the business context the research will examine line of balance as a phenomenon to evaluate if it could be functional as a complement to their current methods.   Theory about continuous monitoring during projects in its entirety has been of interest for this research. In addition it has been broken down to monitoring and planning in agile projects and henceforth broken down to Scrum as an agile practice. Line of balance has its own chapter with two parts where one of them describes line of balance as it was initially supposed to work and the other how it has been adapted to work within agile projects.   The method used is a qualitative, exploratory case study with partial purpose to try theory. The case at hand is the group of leaders whom conduct the development of software and have experienced the problem within their business. A focus group was initiated in the research in order to take part of a discussion regarding constraints connected to their current monitoring activities and in relation to that discuss components included in line of balance which could complement their current methods.   The result of the study included a recitation of which constraints the informants connected to monitoring activities and what possibilities they saw with line of balance. The result got divided into different themes each one representative of an aspect relating to monitoring activities. Themes identified were the understanding of line of balance, planning of milestones/sprints, project monitoring, handling of changes, identification of bottlenecks and comments regarding pros and cons related to line of balance.   Closer analysis showed that estimation of workload and time before initiation of a project was perceived as hard and in some regards unnecessary because the circumstances was experienced to always change and therefor make the estimation wrong.  This spoke against line of balance because in theory, even though it’s supposed to be adapted, it advocates a defined plan. Furthermore a discussion arose about adapting the method even more with the purpose of getting the components from line of balance which were perceived as favorable.   The study concluded that Scrum doesn’t live up to guidelines for what is believed as monitoring that could ensure that the project is on the right course. This was also believed to be one of the reasons why the business context leads to overruns regarding time and budget. Components included in line of balance was sawn as necessary to follow these guidelines but the method didn’t fit in the context due to the agile approach. Another possible area of use got identified during the analysis, namely using line of balance as a method to gather historic data for future decision making. Keywords: Project monitoring, Line of balance, LOB, Agile planning, agile monitoring, Scrum

No description available.

No description available.