No description available.

Yes / We analyse takeovers in an industry with bilateral capital‐linked firms in cross partial ownership (CPO). Before merger, CPO reduces the profitability of involved firms, confirming the “outsider effect.” However, the impact of CPO upon merger profitability is two‐sided in a Cournot setting. CPO, by cointegrating profits, increases output collusion leading to anticompetitive effects with facilitated mergers in most cases. Nonetheless, a protective threshold exists for which CPO arrangements can reduce the incentives for hostile takeovers. This has potentially significant regulatory implications. An illustrative example showcases the potential relevance of CPO as a defence against hostile takeovers across different industries.

<p>Företagsförvärv är ett fenomen som på senare år ökat markant i Sverige. Med företagsförvärv menas att kontrollen över ett företag överförs från en aktieägargrupp till en annan. Ett sätt att förvärva ett annat företag är genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvägagångssätt där fusion utgör ett av dem och som uppstår då två bolag av liknande storlekt går samman under gemensamt ägande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieägare. De förvärv som sker på fientligt vis kallas för Hostile takeover (fientligt företagsförvärv). Denna form av förvärv är mer vanligt i USA och Storbritannien än i övriga Europa. De flesta fallen av fientliga förvärv görs genom att förvärvaren lämnar ett anbud direkt ämnat till målföretagets aktieägare i hopp om att få köpa deras aktier. Deras mål är att överta kontrollen över företaget utan att blanda in målföretagets ledning eller styrelse, som motarbetar affären. Motiven bakom ett företagsförvärv kan vara många. Exempelvis kan ett företag vilja utöka sin produktportfölj, expandera geografiskt eller nå ut till en ny kundgrupp. I de flesta fallen är det undervärderade företag som inte lyckats maximera sin vinst som utsätts för fientliga bud. Resultatet av ett fientligt förvärv leder oftast till en stor omstrukturering av det förvärvande företaget för att uppnå högre lönsamhet.</p><p>För att skydda sig mot att förvärvas på ett fientligt sätt finns det ett antal motåtgärder som ett företags styrelse och ledning kan använda sig av. Dessa motåtgärder bygger på två olika synsätt. Den ena kallas för ledningens självintresse och den beskriver hur ledningen använder sig av de olika motåtgärderna för att rädda sitt eget skinn på bekostnad av aktieägarna. Det andra tankesättet bygger på att ledningen tänker på aktieägarnas bästa vid användande av motåtgärderna. Detta synsätt kallas för aktieägarnas intresse. När vi definierar aktieägarnas aktievärde menar vi på det sätt aktieägarna kan få ut den maximalt möjliga avkastningen vid en specifikt uppkommen situation.</p><p>Vår frågeställning i denna uppsatts är hur användandet av de olika motåtgärderna påverkar aktieägarnas aktievärde vid ett fientligt företagsförvärv eller anbud. Syftet är att beskriva detta på ett lättförståligt vis och göra aktieägarna uppmärksamma på att det kan finnas en intressekonflikt mellan aktieägarnas bästa och företagsledningen samt styrelsens bästa. För att möjliggöra denna uppsats har vi studerat litteratur, vetenskapliga forskningsartiklar, sökt på Internet samt utfört intervjuer.</p><p>En slutsatts som vi har kunnat dra är att vi skulle vilja skilja på ägarnas aktievärde på kort respektive lång sikt. Vissa av metoderna är bra för att öka värdet för ägandet på kort sikt medan andra metoder är bättre på lång sikt. Vissa motåtgärder är uppenbart dåliga för ägarnas aktievärde. En av våra intervjupersoner, Gunnar Ek på Aktiespararna, erkände han att man utan tvekan kan misstänka att det finns stunder då styrelse och företagsledning tänker mer på sig själva än vad som är bäst för företaget och ägarna. I dessa fall kan vi tydligt relatera till ledningens självintresse sätt. Vi spår även att fenomenet med fientliga företagsförvärv kommer att fortsätta öka i Sverige.</p> / <p>Acquisition of a company is a phenomena that has increased during the latest years in Sweden. Hostile takeovers is a type of acquisitions that are made in a hostile way. The controll of the company is moved from one group of stockholders to another. One way of acqire another company is to buy it. There are three types of procedures of buying a company. Fusion is one, when two companies of the same size becomes one. The fusion precede with negotiations between the companies and the stockholders. The acquires that are made in a hostile way is callaed hostile takeover. These types of acusitions are more common in USA and in Great Britain than in the rest of Europe. In the most common case of hostile takeovers, the acqusitior gives a bid to the stockholders to make them sell their stocks.The acquisitiors intrest is to take over the power of the company, whithout dealing with the board of the company. The aim of the takeover can vary. Maybe the acquisitors want to expand their portfolio of products, reach out over a new market theratory, or get into contact with new customers. The target company for a hostile takeover is often a company that are underestimated and had faild to maximise their profit. A hostile takeover often results in a big change in the company’s organisation to make a better result</p><p>When a hostile takeover arise there are several defences that the board or the management can take. These defences are built upon two diffrent approaches. One of them is called the ”Management entrenchment hypothesis”, the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests. The other approach is to achieve the stockholders interests. When we define the stockholders interests we mean that way that the stockholders will get the highest possible profit in the specific case.</p><p>Our question at issue is in which way the different defences relates to the stockholders interests. The purpose is to describe the relation in an easy way and to make the stockholders aware of that there is a conflict betwwen the interests of the management and the stockholders. During the writing of this article we have studied and used litterature, articles in science and research and the Internet. We have also perform some interviews.</p><p>Our conclusion is that we have to seperate the meaning of stockholders interest, depending on wheter it is a short-term interest, or wheter it is a long-term interest. Some defences results in an increase of value in short term, and some in the long-term. also that some of the defences can not been used at all to achieve the stockholders interests. In one of our interviews, Gunnar Ek at Aktiesparana expreses his thought that there is cases in which the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests.In this cases we mean that the ”Management entrenchment hypothesis” is used. We also predict that the phenomena hostile takeovers will continue to increase in Sweden</p>

No description available.

Företagsförvärv är ett fenomen som på senare år ökat markant i Sverige. Med företagsförvärv menas att kontrollen över ett företag överförs från en aktieägargrupp till en annan. Ett sätt att förvärva ett annat företag är genom uppköp. Det finns i sin tur tre olika tillvägagångssätt där fusion utgör ett av dem och som uppstår då två bolag av liknande storlekt går samman under gemensamt ägande. Sammanslagningen sker genom förhandling mellan de olika bolagen och deras aktieägare. De förvärv som sker på fientligt vis kallas för Hostile takeover (fientligt företagsförvärv). Denna form av förvärv är mer vanligt i USA och Storbritannien än i övriga Europa. De flesta fallen av fientliga förvärv görs genom att förvärvaren lämnar ett anbud direkt ämnat till målföretagets aktieägare i hopp om att få köpa deras aktier. Deras mål är att överta kontrollen över företaget utan att blanda in målföretagets ledning eller styrelse, som motarbetar affären. Motiven bakom ett företagsförvärv kan vara många. Exempelvis kan ett företag vilja utöka sin produktportfölj, expandera geografiskt eller nå ut till en ny kundgrupp. I de flesta fallen är det undervärderade företag som inte lyckats maximera sin vinst som utsätts för fientliga bud. Resultatet av ett fientligt förvärv leder oftast till en stor omstrukturering av det förvärvande företaget för att uppnå högre lönsamhet. För att skydda sig mot att förvärvas på ett fientligt sätt finns det ett antal motåtgärder som ett företags styrelse och ledning kan använda sig av. Dessa motåtgärder bygger på två olika synsätt. Den ena kallas för ledningens självintresse och den beskriver hur ledningen använder sig av de olika motåtgärderna för att rädda sitt eget skinn på bekostnad av aktieägarna. Det andra tankesättet bygger på att ledningen tänker på aktieägarnas bästa vid användande av motåtgärderna. Detta synsätt kallas för aktieägarnas intresse. När vi definierar aktieägarnas aktievärde menar vi på det sätt aktieägarna kan få ut den maximalt möjliga avkastningen vid en specifikt uppkommen situation. Vår frågeställning i denna uppsatts är hur användandet av de olika motåtgärderna påverkar aktieägarnas aktievärde vid ett fientligt företagsförvärv eller anbud. Syftet är att beskriva detta på ett lättförståligt vis och göra aktieägarna uppmärksamma på att det kan finnas en intressekonflikt mellan aktieägarnas bästa och företagsledningen samt styrelsens bästa. För att möjliggöra denna uppsats har vi studerat litteratur, vetenskapliga forskningsartiklar, sökt på Internet samt utfört intervjuer. En slutsatts som vi har kunnat dra är att vi skulle vilja skilja på ägarnas aktievärde på kort respektive lång sikt. Vissa av metoderna är bra för att öka värdet för ägandet på kort sikt medan andra metoder är bättre på lång sikt. Vissa motåtgärder är uppenbart dåliga för ägarnas aktievärde. En av våra intervjupersoner, Gunnar Ek på Aktiespararna, erkände han att man utan tvekan kan misstänka att det finns stunder då styrelse och företagsledning tänker mer på sig själva än vad som är bäst för företaget och ägarna. I dessa fall kan vi tydligt relatera till ledningens självintresse sätt. Vi spår även att fenomenet med fientliga företagsförvärv kommer att fortsätta öka i Sverige. / Acquisition of a company is a phenomena that has increased during the latest years in Sweden. Hostile takeovers is a type of acquisitions that are made in a hostile way. The controll of the company is moved from one group of stockholders to another. One way of acqire another company is to buy it. There are three types of procedures of buying a company. Fusion is one, when two companies of the same size becomes one. The fusion precede with negotiations between the companies and the stockholders. The acquires that are made in a hostile way is callaed hostile takeover. These types of acusitions are more common in USA and in Great Britain than in the rest of Europe. In the most common case of hostile takeovers, the acqusitior gives a bid to the stockholders to make them sell their stocks.The acquisitiors intrest is to take over the power of the company, whithout dealing with the board of the company. The aim of the takeover can vary. Maybe the acquisitors want to expand their portfolio of products, reach out over a new market theratory, or get into contact with new customers. The target company for a hostile takeover is often a company that are underestimated and had faild to maximise their profit. A hostile takeover often results in a big change in the company’s organisation to make a better result When a hostile takeover arise there are several defences that the board or the management can take. These defences are built upon two diffrent approaches. One of them is called the ”Management entrenchment hypothesis”, the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests. The other approach is to achieve the stockholders interests. When we define the stockholders interests we mean that way that the stockholders will get the highest possible profit in the specific case. Our question at issue is in which way the different defences relates to the stockholders interests. The purpose is to describe the relation in an easy way and to make the stockholders aware of that there is a conflict betwwen the interests of the management and the stockholders. During the writing of this article we have studied and used litterature, articles in science and research and the Internet. We have also perform some interviews. Our conclusion is that we have to seperate the meaning of stockholders interest, depending on wheter it is a short-term interest, or wheter it is a long-term interest. Some defences results in an increase of value in short term, and some in the long-term. also that some of the defences can not been used at all to achieve the stockholders interests. In one of our interviews, Gunnar Ek at Aktiesparana expreses his thought that there is cases in which the board is acting more in their own interest than in the stockholders interests.In this cases we mean that the ”Management entrenchment hypothesis” is used. We also predict that the phenomena hostile takeovers will continue to increase in Sweden

Essay 1: I examine sales of private firms to better understand the effect of relaxing financial constraints on firm value. My empirical tests exploit an exogenous shock to financial constraints caused by interstate bank branching deregulation. On a sample of 557 sales of private firms to public acquirers, I find that relaxed financial constraints lead to a statistically significant increase of 7.3% in valuation multiples of private targets. I also find a significant increase in private target valuation multiples benchmarked to public target valuation multiples. These effects are more pronounced for firms in the sample with below median annual sales. Acquirer returns are negatively impacted when financial constraints on private targets are relaxed. The evidence supports the prediction that relaxing financial constraints allows private targets to substitute bank credit for some of the financing benefits provided by acquirers and bargain for a higher valuation.

The research investigates the praxis of companies going collective in Italy. Since the 1950s, scholars have debated the whys and hows of labour-manged firms around the globe. Such a debate articulates around the central question of this research domain: Why are labour-manged firms rare compared to traditional, investor-owned companies? To offer possible explanations for such a scarcity, this research analyses mechanisms, rationales and resources underneath the emergence of worker takeovers, namely labour-managed firms. Empirical evidence on the emergence of labour-managed firms and, specifically, worker takeovers is limited. At the scholarly level, there is little evidence on the praxis of creating labour-manged firms and turning companies collective in the form of worker takeovers. Little is known about who leads and guides worker takeover operations, little is known about which resources are employed, which pieces of legislation are leveraged and who is co-opted in the governance of novel labour-manged firms. This research offers exploratory insights into the whys, hows, who and when of going collective in Italy. Specifically, it delves into the norms, steps, procedures, resources and stakeholders of takeover operations in the country. Via critical approaches and a mix of methodologies, this research aims at unfolding the functioning of takeover strategies, and the relationship of workers with institutional investors, banks and trade unions, among many different stakeholders.

雖然國內論文對企業併購的研究不在少數，範圍涵蓋併購的動機、類型、績效、策略與法律等，但針對敵意併購的研究則甚少，且研究大多著重於目標公司反接管策略的探討，鮮少對敵意併購後的績效進行討論。因此，本研究欲藉由資料包絡分析法，衡量我國敵意併購目標公司於併購發生後的經營效率變動的情況，及探討國內企業敵意併購之動機。 本研究以1986年至2001年台灣的併購活動為研究對象，實證發現主併者在選擇善意或敵意併購目標時有所差異；主併者選擇在善意併購目標公司時，對於目標公司之經營績效並無特別偏好；但在選擇敵意併購目標公司時，則以經營效率不佳者為對象，並透過敵意併購改善其經營效率；此外，敵意併購目標公司在替換掉管理能力不佳的管理者後，其效率進步的程度大於善意併購目標公司。因此，本研究樣本顯示台灣敵意併購支持懲戒式接管的動機假設。 / / Many scholars did researches on merger and acquisition (M&A) before, and the research scope involved motives, types, performance, strategies and laws of M&A; however, few of them mentioned hostile takeovers. Besides, most of hostile takeovers researches focus on anti-takeovers defenses of target companies, only a few researches discussed about post-takeover performance after hostile takeovers. This research attempts to measure the efficiency change of target companies after hostile takeovers, and discuss the motives of hostile takeovers in Taiwanese enterprises. The sample year includes Taiwan from 1986 to 2001. The research findings reveal that in the samples of friendly takeovers, there were no specific preference for choosing the targets companies. On the other hand, in the samples of hostile takeovers cases, the research findings denote that most of the target companies were underperformance, which triggers the takeover action. Moreover, the result demonstrates that hostile takeovers present better performance improvement than friendly takeovers do. The findings support hostile takeovers disciplinary motives implication in Taiwan.

Being able to predict a merger or acquisition before it takes place could lead to an investor earning a premium, if they owned shares of the targeted firm before the merger or acquisition attempt is announced. On average acquiring firms pay a premium when acquiring or merging with a targeted firm. This study uses publicly available financial information for 7,267 attempted takeover targets and 52,343 non-targeted firms for the period January 3, 2000 through December 31, 2007 to estimate (using logit) predictive models. Financial ratios are constructed based on six hypotheses found in the literature. Although statistical evidence supports a few of the hypotheses, the low predictive power of the models does not indicate the ability to accurately predict targeted firms ahead of time, let alone with any economic significance.

This dissertation consists of two empirical studies in corporate finance. The first study, The Impact of Acquisitions on the Short-Run Returns to Shareholders and Bondholders, investigates shareholder and bondholder wealth with respect to 310 acquisitions in the UK market between 1994 and 2006. It tests the 3-day and 41-day excess security returns with an event study. The results show positive returns for target shareholders and bondholders, and negative returns for acquirer shareholders and bondholders. Moreover, the tests on value-weighted combined security returns show that stockholders lose, bondholders gain, target firms gain, acquirer firms lose, and shareholders/bondholders of target and acquiring firms as a whole lose. These results support the co-insurance hypothesis, wealth transfer hypothesis, hubris hypothesis, and bond return based on hubris hypothesis, and reject the synergy hypothesis. The univariate and multivariate analyses on the deal characteristics find that target and acquirer stock returns are higher with cash payment, acquirer stock returns are higher in friendly and industry unrelated takeovers, acquirer bond returns are higher in industry related takeovers, target firm share returns are higher when target size is smaller than the acquirer size, target and acquirer stock returns are higher in bull market period, and acquirer bond returns are higher in the bear market period. The second study, A Test of the Partial Adjustment Theory of Leverage Using Leverage Changes Arising from Takeovers, investigates firms’ capital structures by the event of takeovers. It examines 659 US acquiring firms which involved in acquisitions between 1962 and 2001. These acquiring firms’ book leverage ratio deviations are tested in an 11-year window. This result shows that takeovers have significant impact on firms’ book leverage ratios in the announcement year. The trend that firms gradually reverse their actual leverage ratios towards their optimism in the five years after the takeovers supports the dynamic trade-off theory. The partial adjustment models on the speed of adjustment further support the dynamic trade-off theory and reject the alternative capital structure theories. The tests on method of payment and source of fund demonstrate that cash payment and raise of funds are likely to increase firms’ leverage ratios at announcement and to maintain these ratios at a high level in the years after the merger.