<p>The educational directive for the school subject textile handicraft (slöjd) claim, that the pupils should have knowledge of handicraft traditions from historical and present perspective. Teachers in handicraft, teaching in schools for the first nine years of a child education forwards a cultural heritage. The purpose of this essay is to find out what the teachers opinion is about what constitute the Swedish textile cultural heritage. How the teachers relate to it and how they use it, then teaching. The essay is based on a qualitative method and consists of interviews with teachers. The interviews indicate that the textile cultural heritage consists of old methods for textile handiwork. The teachers also stresses that it is important for the pupils to have knowledge of the history of methods and materials and how it is made. The knowledge of the cultural heritage gives the pupils a possibility to relate to older generations. Therefore there is a potential of combining education in handicraft with for example history, which for the pupils would give a broader perspective. Knowledge of how different methods for creating things used in everyday-life have been used and developed could also increase the understanding of how people have lived.</p> / <p>I kursplanen för slöjd står att slöjdämnet bland annat ska ge insikter i vardagshistoria och ge kunskaper om slöjdtraditioner från förr och nu. Slöjdlärare på grundskolan förmedlar ett kulturarv i sin undervisning. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad lärarna anser att det svenska textila kulturarvet består av, hur textillärarna förhåller sig till det och hur de använder sig av det i sin undervisning. Undersökningen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och består av intervjuer med lärare. Enligt resultatet av intervjuerna består det svenska kulturarvet inom det textila området av gamla tekniker som har funnits länge. Av undersökningen framkommer att det är teknikerna i sig som lärarna räknar till kulturarvet. Lärarna poängterar även att det är viktigt att känna till en tekniks eller ett materials ursprung och hur det är tillverkat. Kännedom om kulturarvet ger eleven möjlighet att känna samhörighet med äldre generationer. Om kulturarvet förs in i slöjden i samarbete med till exempel historieämnet, ger det eleven möjlighet att se tekniken i ett större sammanhang. I och med att många tekniker användes förr för att framställa vardagliga föremål, kan slöjden även skapa förståelse för hur man levde förr.</p>

The educational directive for the school subject textile handicraft (slöjd) claim, that the pupils should have knowledge of handicraft traditions from historical and present perspective. Teachers in handicraft, teaching in schools for the first nine years of a child education forwards a cultural heritage. The purpose of this essay is to find out what the teachers opinion is about what constitute the Swedish textile cultural heritage. How the teachers relate to it and how they use it, then teaching. The essay is based on a qualitative method and consists of interviews with teachers. The interviews indicate that the textile cultural heritage consists of old methods for textile handiwork. The teachers also stresses that it is important for the pupils to have knowledge of the history of methods and materials and how it is made. The knowledge of the cultural heritage gives the pupils a possibility to relate to older generations. Therefore there is a potential of combining education in handicraft with for example history, which for the pupils would give a broader perspective. Knowledge of how different methods for creating things used in everyday-life have been used and developed could also increase the understanding of how people have lived. / I kursplanen för slöjd står att slöjdämnet bland annat ska ge insikter i vardagshistoria och ge kunskaper om slöjdtraditioner från förr och nu. Slöjdlärare på grundskolan förmedlar ett kulturarv i sin undervisning. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad lärarna anser att det svenska textila kulturarvet består av, hur textillärarna förhåller sig till det och hur de använder sig av det i sin undervisning. Undersökningen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och består av intervjuer med lärare. Enligt resultatet av intervjuerna består det svenska kulturarvet inom det textila området av gamla tekniker som har funnits länge. Av undersökningen framkommer att det är teknikerna i sig som lärarna räknar till kulturarvet. Lärarna poängterar även att det är viktigt att känna till en tekniks eller ett materials ursprung och hur det är tillverkat. Kännedom om kulturarvet ger eleven möjlighet att känna samhörighet med äldre generationer. Om kulturarvet förs in i slöjden i samarbete med till exempel historieämnet, ger det eleven möjlighet att se tekniken i ett större sammanhang. I och med att många tekniker användes förr för att framställa vardagliga föremål, kan slöjden även skapa förståelse för hur man levde förr.