The main part of the dissertation is a text. The other is an exhibition mainly presenting a bow-lathe and some furniture designed and produced in that bow lathe. Interior- and furniture design are disciplines in which sensory qualities are important. Within these disciplines there are well established methods and languages for developing these qualities. However, such development has rarely been achieved through the medium of text. Sensory qualities tend to be ignored in highly textualized knowledge environments. Within education textualized knowledge is often valued higher than forms of knowledge developed through other medias than text. This situation has led to a dichotomized perception of knowledge where textualized knowledge attained through writing and conceptualizing, is valued higher than knowledge developed through physical work. The thesis argues that this hierarchical view on different forms of knowledge also has an influence on the practical profession of the designer, manifest in the paradoxical situation where the form aspects of design is neglected and over shadowed by various forms of textualized knowledge. The central research question posed in the text part is: Which adverse effects might an increasing emphasis on textualized theory have on the design practices? The questions are highlighted from perspectives such as; epistemology, tradition, history and power. The central research question in the exhibition part examines if any possible negative effects on design resulting from the above mentioned scenario, may be prevented through engaging in a highly physical and non-conceptual design- process? The purpose of the exhibition part is to introduce methods and design that may provide the impetus for further development in the fields of design. The bow lathe is presented as an example of a productive tool for the development of relevant contemporary design. / Avhandlingen består av två delar i vilken huvuddelen redovisas i textform och den andra som en utställning innehållande en bågsvarv samt bågsvarvade möbler. Utställningen dokumenteras som film. Rumsgestaltning och möbelformgivning är yrkespraktiker vilka laborerar med materiella, rumsliga och sinnliga aspekter. Inom fältet finns sedan gammalt väl utvecklade metoder och språk för att undersöka och utveckla dessa men dessa är sällan i textform och ofta inte ens i ordform. Avhandlingen diskuterar hur textbaserad teoretisering av ett visst ämne tenderar att leda till en försämrad förmåga att uppfatta och värdera sinnliga och formmässiga aspekter på det ämne som textualiseras. De akademiska institutioner som arbetar med textualiserad teoribildning har av gammal hävd tolkningsföreträde i utbildnings- och kunskapssammanhang. Denna situation har bidragit till ett dikotomiserande synsätt på kunskap vilket tenderar att värdera textteoretiska kunskapsformer högre än sådana kunskapsfält som i högre grad utvecklar kunskap praktiskt genom mer sinnesbaserat arbete i form snarare än genom text. Avhandlingen visar hur denna hierarkiska kunskapssyn också har utövat inflytande på formgivningsfälten och hur den där bidragit till det paradoxala att formaspekter på formgivning ofta hamnar i skymundan. Huvudfrågan som ställs i textdelen är: Vilka negativa effekter kan en ökande grad av textualiserad teoribildning befaras ha på formgivningspraktikerna? I avhandlingens formgivningsdel är forskningsfrågan: Kan en hög grad av fysiskt deltagande i designprocessen bidra med impulser som motverkar eventuella negativa effekter av en textualiseringen av teoribildningen inom, i första hand, fälten för inredningsarkitektur och möbeldesign? Syftet med avhandlingens textdel är att genom kritisk analys och tolkning av sådana kunskapskulturer som starkt präglas av läsande och skrivande som medel för sina teoribildningar kunna synliggöra vissa problem då dessa medel och språk tillämpas inom fälten för formgivning. Dessa textualiseringstendenser belyses också utifrån perspektiven; epistemologi, tradition, historia och makt. Avhandlingens formgivningsdel, utställningen, har som syfte att presentera metoder och formgivna resultat som kan ge impulser till vidareutveckling inom främst möbel- och inredningsfältet. Undersökningen i denna del sker via formgivning genom konstnärligt informerat hantverksarbete. / <p>QC 20140814</p>