Syfte: Studiens syfte var att undersöka och beskriva verksamma arbetsterapeuters förekomst av teknikstress i arbetet och om det förekommer skillnader utifrån ålder. Metod: En kvantitativ metod och en webbaserad enkät användes vid datainsamlingen. Enkäten baserades på den svenska översättningen av enkäten Teknostress bestående av fem kategorier; Teknisk belastning, Teknisk invasion, Teknisk komplexitet, Teknisk otrygghet och Teknisk osäkerhet. Enkäten delades genom den svenska Facebook gruppen “Arbetsterapeuter på facebook”. Vid analysering av påståendena sammanställdes deltagarnas median på samtliga påståenden för att beskriva respektive kategori. Chi2-test användes vid jämförelse mellan åldersgrupperna inom påståenden och kategorier. Resultat: I studien deltog totalt 131 arbetsterapeuter som arbetat mer än 1 år på sin nuvarande arbetsplats. Resultatet visade att det fanns en förekomst av teknikstress inom kategorierna Teknisk belastning, Teknisk komplexitet och Teknisk osäkerhet. Större delen av deltagarna skattade ingen förekomst av teknikstress relaterat till kategorierna Teknisk invasion och Teknisk otrygghet. Det fanns en signifikant skillnad mellan åldersgrupperna 22-40 år och 41+ år på kategorin Teknisk komplexitet och på samtliga tillhörande påståenden. En signifikant skillnad förekom även på påstående 2 och 5 inom kategorin Teknisk belastning. Slutsats: Studien visade att en stor del av arbetsterapeuterna påvisade teknikstress i relation till arbetsbelastning och regelbunden förändring av teknik på arbetsplatsen. Hos majoriteten av arbetsterapeuterna har tekniken ingen påverkan på deras fritid eller anställning. Den största skillnaden mellan arbetsterapeuternas åldrar förekom inom kategorin Teknisk komplexitet. Möjlighet för träning och utbildning i användning av IKT kan stödja arbetsterapeuter i sitt arbete. / Aim: The purpose of the study was to investigate and describe the presence of technostress in the work of practicing occupational therapists and whether there are differences based on age. Method: A quantitative method and a web-based survey were used for data collection. The survey was based on the Swedish translation of the questionnaire Technostress consisting of five categories; Techno-overload, Techno-invasion, Techno-complexity, Techno-insecurity and Techno-uncertainty. The survey was distributed through the Swedish Facebook group “Occupational therapists on facebook”. When analyzing the statements, the participants’ median was compiled on all statements to describe each category. Chi-squared test was used when comparing the age groups within statements and categories. Results: A total of 131 occupational therapists participated in the study who had worked for more than one year at their current workplace. The result showed that there was a presence of technostress within the categories Techno-overload, Techno-complexity and Techno-uncertainty. Most of the participants reported no technostress related to the categories Techno-invasion and Techno-insecurity. There was a significant difference between the age groups 22-40 years and 41+ years in the category Techno-complexity and all related statements. A significant difference also occurred on statements 2 and 5 within the category Techno-overload. Conclusion: The study showed that a large part of the occupational therapists demonstrated technostress in relation to workload and frequent change of technology at the workplace. For the majority of the occupational therapists the technology had no impact on their leisure time or employment. The biggest difference between the occupational therapists’ ages occurred in the category Techno-complexity. Opportunities of training and education in the use of ICT can support occupational therapists in their work.

Implementering av digitala vårdlösningar har en stor betydelse för samhället men anses också vara en stor utmaning för vårdpersonalen. Syftet med studien är att undersöka eventuella användarbarhetsproblem och teknikstress som kan upplevas bland vårdpersonalen i Arvika och Eda kommun då SecureMailbox ersätter deras nuvarande meddelandetjänst faxen. Ytterligare ett syfte är att samla in rekommendationer utifrån vårdpersonalens upplevelse av systemet. Uppsatsens undersökningsfrågor är således Hur lätt upplever användarna att det var att börja använda systemet?, Vilka är användbarhetsproblemen som finns i SecureMailbox? samt När vårdpersonalen använder gränssnittet, när och var uppstår eventuell teknikstress? Uppsatsens teoretiska referensram är baserad på tidigare studier och litteratur vilka behandlar informations- och kommunikationsteknik i samband med e-hälsa, användbarhet i relation till digitala lösningar inom vården och teknikstress kopplat till detta. Det empiriska materialet har framställts genom användbarhetstester. Även andra metoder, såsom enkät, bakgrundsenkät, observation, intervju, tänka högt och pilottest har använts. De empiriska källorna utgjordes av vårdpersonal som berörs av ersättandet av faxen genom SecureMailbox i Arvika och Eda kommun. I studiens slutsats har det framkommit att upplevelsen av systemets användbarhet är överlag positiv men att identifierade problem gör att vårdpersonalen inte klarade att utföra några av de tilldelade uppgifterna. Utöver detta visar studien att teknikstress uppstod när vårdpersonalen saknade tillräckligt med kunskap för att utföra sina uppgifter. / Implementation of digital healthcare solutions is of great importance in society, but is also considered a major challenge for healthcare professionals. The purpose of the study is to investigate usability problems and technology stress that can be experienced by the healthcare professionals in Arvika and Eda municipality as SecureMailbox replaces their current messaging service, the fax. An additional purpose is to collect recommendations based on the experience of the healthcare professionals of the system. The research questions in this bachelor thesis are thus: How easy do users feel that it was to start using the system?, What are the usability problems found in SecureMailbox? as well as When the healthcare staff uses the interface. when and where does the technology stress occur?. The thesis’s theoretical frame of reference is based on previous studies and literature dealing with information and communication technology in connection with e-health, also usefulness in relation to digital solutions in healthcare and technology stress linked to this is presented. The empirical material has been produced through usability tests. Other methods, such as survey, background questionnaire, observation, interview, think aloud and pilot test have been used. The empirical sources consisted of healthcare personnel who are affected by the replacement of the fax through SecureMailbox in Arvika and Eda municipality. The study's conclusion is that the experience of usability is generally positive but that problems identified in this study are the cause for the health care professionals not being able to perform some of the assigned tasks. In addition, the study shows that technostress occurred when the healthcare professionals lacked sufficient knowledge to carry out their tasks.