Esta tese apresenta dados de um estudo descritivo exploratório com crianças em situação de rua da cidade de Ribeirão Preto, interior do Estado de São Paulo. Foi abordada, através de uma perspectiva ecológica, a temática da infância, abrangendo seus significados e determinações para estas crianças, questões de temporalidade e da identificação, descrição e significação de atividades cotidianas em situação de rua. A amostra foi composta por dez crianças com idades entre oito e onze anos, de ambos os sexos. Com base nos pressupostos teórico-metodológicos da Teoria dos Sistemas Ecológicos e na revisão da literatura nas áreas da História, Psicologia e Psicopatologia do Desenvolvimento foram criados quatro instrumentos de pesquisa (entrevista sócio-demográfica, jogo de sentenças incompletas sobre a infância, entrevista semi-estruturada sobre o tempo e gravuras sobre atividades cotidianas em situação de rua), aplicados na própria situação de rua. Os dados mostram: a) a diversidade da rua enquanto ambiente de desenvolvimento, b) a presença de contatos familiares freqüentes na vida das crianças, c) a defasagem escolar característica, d) a infância definida dentro de parâmetros ideais propostos no macrossistema, e) a vivência do tempo estruturada em rotinas onde a cronologia não se encontra presente de forma incisiva, f) as atividades cotidianas abrangendo diferentes significações, com expressões de diversos afetos e opiniões sobre o viver a situação de rua. A Teoria dos Sistemas Ecológicos sustenta a análise destes dados dentro de parâmetros de integração entre as dimensões Tempo, Pessoa, Processo e Contexto, viabilizando a valorização da criação de instrumentos que favoreçam a descrição e análise da realidade pelos próprios participantes da pesquisa e a proposta e sustentação de projetos de intervenção nesta realidade.

Tese de mestrado. Mestrado Integrado em Engenharia Civil - Especialização em Construções. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2012

Tese de doutoramento. Engenharia do Ambiente. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto, Departamento de Engenharia Química. Instituto Superior de Engenharia do Porto. 2010

Tese de Doutoramento. Engenharia Electrotécnica e de Computadores. Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2005

No description available.

The reactivity of bulky ligands with various transition metal complexes was studied to better understand the nature of organometallic electronic unsaturation and the role this plays in small molecule activation. A bulky stannyl hydride, tBu3SnH, was synthesized by a revised procedure that is far more facile and reproducible. This sterically encumbered ligand was shown to oxidatively add to a broad range of transition metal complexes, particularly those displaying carbonyl ligands, in greatly differing manners. Reaction of tBu3SnH with Ni(COD)2 and tBuNC was found to yield the mononuclear complex Ni(SntBu3)2(tBuNC)3. This compound possesses photochemical reactivity, most likely attributable to the massive steric bulk surrounding the Ni center, and generates electronically unsaturated metal centered radicals upon photolysis. This complex and its photochemical products were studied from both experimental and spectroscopic aspects. The stable organic radical TEMPO was also reacted with Ni(COD)2 to afford the unsaturated square planar complex Ni(TEMPO)2 which was studied both experimentally and spectroscopically. This deceivingly simple compound displays a wide spectrum of complicated reactivity and small molecule activation which may be utilized in future catalysis.

Syftet med det här arbetet är att återskapa en förutbestämd intensitetskurva inom ett tvådimensionellt plattformsspel. Arbetet bygger främst på teorier av Mike Lopez som han publicerat i ett antal artiklar på Gamasutra. Lopez artiklar handlar om spelprogression, dvs. hur man ska gå tillväga för att behålla spelarens intresse genom hela spelomgången, och att ha en bra intensitetskurva är en del av progressionen.Under arbetets gång skapas ett spel som sedan en testgrupp får spela igenom. Under testningen mäts deras puls, och den data som utvinns används för att skapa en graf och jämförs sedan med den intensitetskurva som skulle efterliknas. Det visar sig att de flesta kurvor som mätts ut under testningen skiljer sig markant från den önskade kurvan, och några anledningar till detta tros vara en ibland för hög svårighetsgrad, samt att senare delar av spelet inte är lika stressande för spelarna som meningen var.

In this thesis, a chorus detection and an emotion detection algorithm for popular music are proposed. First, a popular music is decomposed into chorus and verse segments based on its color representation and MFCCs (Mel-frequency cepstral coefficients). Four features including intensity, tempo and rhythm regularity are extracted from these structured segments for emotion detection. The emotion of a song is classified into four classes of emotions: happy, angry, depressed and relaxed via two classification methods. One is back-propagation neural network classifier and the other is Adaboost classifier. A test database consisting of 350 popular music songs is utilized in our experiment. Experimental results show that the average recall and precision of the proposed chorus detection are approximated to 95% and 84%, respectively; the average precision rate of emotion detection is 86% for neural network classifier and 92% for Adaboost classifier. The emotions of a song with different cover versions are also detected in our experiment. The precision rate is 92%.

<p>Syftet med det här arbetet är att återskapa en förutbestämd intensitetskurva inom ett tvådimensionellt plattformsspel. Arbetet bygger främst på teorier av Mike Lopez som han publicerat i ett antal artiklar på Gamasutra. Lopez artiklar handlar om spelprogression, dvs. hur man ska gå tillväga för att behålla spelarens intresse genom hela spelomgången, och att ha en bra intensitetskurva är en del av progressionen.Under arbetets gång skapas ett spel som sedan en testgrupp får spela igenom. Under testningen mäts deras puls, och den data som utvinns används för att skapa en graf och jämförs sedan med den intensitetskurva som skulle efterliknas. Det visar sig att de flesta kurvor som mätts ut under testningen skiljer sig markant från den önskade kurvan, och några anledningar till detta tros vara en ibland för hög svårighetsgrad, samt att senare delar av spelet inte är lika stressande för spelarna som meningen var.</p>

Wenn der DDR-Bürger eine verschnupfte Nase hatte, verlangte er ganz unsozialistisch ein "Tempo" – auch wenn "Kriepa" auf der Packung stand. Nicht einmal, wer direkt neben der Produktionsstätte in Kriebstein wohnte, verlangte ein Papiertaschentuch mit der ostdeutschen Bezeichnung. "Tempo", der Markenname für die ersten Papiertaschentücher in Deutschland, hat es geschafft, gesamtdeutsch zur Produktbezeichnung zu werden und das auch zu bleiben.