Nous introduisons la stratégie de réécriture de termes k-bornée (bo(k), pour k entier) pour les systèmes linéaires. Cette stratégie est associée à une classe de systèmes dits k-bornés LBO(k). Nous démontrons que les systèmes de la classe LBO (union des LBO(k) pour tous les k), inversent-préservent la reconnaissabilité. Nous montrons que les différents problèmes de terminaison et d'inverse-terminaison pour la stratégie bo(k) sont décidables et utilisons ce résultat pour démontrer la décidabilité de ces problèmes pour des sous-classes de LBO: les classes de systèmes linéaires fortement k-bornés: LFBO(k). La classe LFBO (union des LFBO(k)) inclut strictement de nombreuses classes de systèmes connues: les systèmes inverses basiques à gauche, linéaires growing, et linéaires inverses Finite-Path-Overlapping. Le problème de l'appartenance à LFBO(k) est décidable alors qu'il ne l'est pas pour LBO(0). Pour les mots, nous prouvons que la stratégie bo(k) préserve l'algébricité. Nous étendons la notion de réécriture k-bornée aux systèmes de réécriture de termes linéaires à gauche. Comme dans le cas linéaire, nous associons à cette stratégie la classe des systèmes linéaires à gauche k-bornés BO(k) qui étend la classe LBO(k). Nous démontrons que les systèmes de cette classe inverse-préservent la reconnaissabilité.Comme dans le cas linéaire, nous définissons ensuite la classe des systèmes fortement kbornés FBO(k), qui étend la classe LFBO(k). Nous montrons que le problème de l'appartenance à FBO(k) est décidable. La classe FBO contient strictement la classe des systèmes growing linéaires à gauche. / We introduce k-bounded term rewriting for linear systems (bo(k), for k integer). This strategy is associated with the class of k-bounded systems LBO(k). We show that the systems in the class LBO (union of the LBO(k) for all k), inverse-preserve recognizability. We show that the problems of termination and inverse-termination for the bo(k) strategy are decidable and use this result to show the decidability of these two problems for subclasses of LBO: the classes of linear systems strongly k-bounded: LFBO(k). The class LFBO (union of the LFBO(k)) includes strictly many known classes: the inverse left-basic systems, the linear growing systems, the linear inverse Finite-Path-Overlapping systems. Membership to LFBO(k) is decidable but this is not hte case for LBO(0). For words, we show that the bo(k) strategy preserves algebricity. We extend k-bounded rewriting to left-linear systems. As in the linear case, we associate a class of systems to the strategy: the class of left-linear kbounded systems BO(k) which extends LBO(k). We show that the systems in BO(k) inversepreserve recognizability. As in the linear case, we define the class of strongly k-bounded systems FBO(k), which extends LFBO(k). Membership to FBO(k) is proved decidable. The FBO class contains stricly the class of left-linear growing systems.

Garbage collectors (GCs) automate the problem of deciding when objects are no longer reachable and therefore should be reclaimed, however, there currently exists no automated process for the design of a correct garbage collector. Formal models exist that prove the correctness of individual GCs; more general models describe a wider range of GCs but do not prove their correctness or provide a concrete instantiation process. The lack of a formal model means that GCs have been designed in an ad-hoc manner, published without proof of correctness and with bugs; it also means that it is difficult to apply experience gained from one implementation to the design of another. This thesis presents Surf, an abstract model of distributed garbage collection that bridges the gap between expressibility and specificity: it can describe a wide range of GCs and contains a proof of correctness that defines a list of requirements that must be fulfilled. Surf’s design space and its requirements for correctness provide a process that may be followed to analyse an existing collector or create a new GC. Surf predicts the abstract behaviour of GCs; this thesis evaluates those predictions in light of the understood behaviour of published GCs to confirm the accuracy of the model. A distributed persistent implementation of the Train Algorithm is created as an instantiation of Surf and the model is used to analyse progress in the GC and drive the design of a partition selection policy that provides a lower bound on progress and therefore reduces the GC’s complexity to completeness. Tests with mesh data structures from finite element analysis confirm the progress predictions from Surf. Published GCs cluster mostly in one corner of the Surf design space so this thesis explores the design of a GC at an unoccupied design point: the Tram Algorithm. Analysis via Surf leads to the prediction that Trams are capable of discovering topology in the live object graph that approximately identifies the strongly connected components, permitting O(1) timeliness that is unique to the Tram Algorithm. / Thesis (Ph.D.) -- University of Adelaide, School of Computer Science, 2008

<p>Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord.</p><p>Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder:</p><p>Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas?</p><p>I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner.</p><p>Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord.</p><p>Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord.</p><p>Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.</p>

Thesis (M.Sc. (Physics))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2008.

This thesis presents a novel VLSI design of multi-code rate Low-Density Parity-Check code (LDPC) decoder for IEEE 802.16e standard. In order to support the different code rates adopted by the standard, this thesis proposes a programmable LDPC decoder architecture based on the edge-serial approach. This edge-serial architecture can perform the sequential check-node computation according to the internal sequence update commands. Any complex and irregular parity-check matrix can all be realized in the proposed architecture if the number of bit-nodes each check node connects does not exceed a certain bound. In addition to the high flexibility, this thesis also proposes several design optimization techniques suitable for the LDPC decoder. First, the designs of the LDPC decoders in the past all put more emphasis on the realization of check node function. This thesis instead applies a novel bit-node major approach which can lead to more compact design. Secondly, a fine-grain message update method is used which allows more rapid message passing such that the decoder can converge in less cycles. In addition, almost half of the message memory can be reduced. Furthermore, based on the bit-node major decoder design, the early termination scheme can be utilized to partially terminate the function of some bit nodes to reduce the decoding cycles. The other salient features also include the rescheduling of the message update order to allow the overlap of different decoding iterations in order to reduce effect of the possible message update hazard due to the long internal pipeline latency. Based on the proposed optimization methods, our experimental results show that the hardware cost can be reduced by 23.1% while the decoding cycles can be reduced by 27.4%. The proposed LDPC decoder architecture has been realized by using 0.18 &#x00B5;m technology with the total gate count of 316k. Our experimental shows that the proposed LDPC decoder can run up to 235 MHz and deliver the average of 116 Mbps throughput.

Denna uppsats behandlar frågan om rätten till eutanasi och läkarassisterade självmord. Den svenska lagstiftningen och praxisen på området har jämförts med den holländska motsvarigheten, då Holland 2001 blev det första landet i världen som legaliserade eutanasi och läkarassisterade självmord. Frågan om rätten till självvalt livsavslut är ingenting nytt men ändock är frågan kontroversiell och ger upphov till fler frågor än den kan ge svar på. Frågorna som skall besvaras i den här uppsatsen lyder: Vilka likheter respektive skillnader finns mellan den svenska rättsliga hållningen avseende eutanasi och den holländska Termination of Life on Request and Assisted Suicide (Review Procedures) Act (2001)? Vilka filosofiska spörsmål och konsekvenser bör man ta ställning till innan en legalisering sker och hur skulle en svensk lagstiftning kunna utformas? I Sverige är det inte olagligt att begå självmord eftersom det är ett angrepp mot den egna rättssfären. Således är det inte heller olagligt att hjälpa någon att ta sitt eget liv. Genom domstolsavgöranden innebär medhjälp att man ger den som vill dö tabletter eller giftdryck som personen själv måste svälja. Den som vill dö måste själv utföra den dödande handlingen, annars riskerar medhjälparen att dömas för dråp. Svensk lagstiftning förbjuder någon ur den medicinska professionen att assistera vid ett självmord, dock är detta tillåtet för anhöriga eller nära vänner. Hollands lagstiftning grundar sig på trettio år av domstolsavgöranden. Successivt har domstolarna byggt upp olika rekvisit eller due care-kriterier som måste vara uppfyllda för att en läkare som utfört eutanasi eller assisterat självmord skall gå fri från ansvar. Den holländska lagstiftningen kräver även att det skall finnas fem regionala kommittéer som skall granska inkomna rapporter om eutanasi. De har sedan att avgöra huruvida due care-kriterierna blivit mötta eller om ärendet skall överlämnas till åklagaren. En kontroversiell aspekt med den holländska lagstiftningen är att den tillåter minderåriga att begära eutanasi eller assisterat självmord. Europadomstolen har i ett avgörande beslutat att det inte strider mot Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna att förneka någon assistans med att ta sitt liv. Domstolen tolkade artikel 2 och 8 så att det är viktigare för en stat att skydda alla individer i samhället än att ge en enskild individ rätt till assistans vid självmord. Slutligen har ett förslag till svensk lagstiftning utformats, liknande den holländska lagstiftningen. Förslaget innebär att individen skall ha rätt att få eutanasi eller assisterat självmord utfört av en läkare och inte vara hänvisad till att någon anhörig vill och vågar agera medhjälpare. Frågan är inte när utan om en svensk lagstiftning kan bli realitet i Sverige, då den styrande makten inte anser att en lagstiftning liknande den holländska är önskvärd i Sverige. Enligt svensk lag är det idag tillåtet att svälta ihjäl en människa genom passiv dödshjälp eller att assistera någon att begå självmord. Däremot är det inte tillåtet för beslutskompetenta individer att själva välja när de vill avsluta livet och ett outhärdligt lidande, genom att använda eutanasi eller läkarassisterat självmord. Det borde vara en rättighet att i liknande situationer kunna välja att dö i en för individen trygg miljö omgärdad av sina närmaste.

<p>This dissertation explores the role of executive compensation in determining the capital structure decisions of a firm. CEOs experience a large personal cost of default that interacts through the risk adjusted probability of default with their compensation contract. Since default happens in a particularly costly state of the world for a CEO whose compensation contract consists primarily of pay for performance elements, i.e. a CEO who has a large personal equity stake in the firm, a large pay performance sensitivity is negatively and significantly associated with firm leverage choice. I document this effect in detail for the first time, and I show that it is both statistically robust and significant in magnitude, approximately 1\% of firm value. I show that this effect is driven by the stock holdings of the CEO, not the option holdings. I provide a simple principal agent model that explains the observed negative relationship and makes additional predictions on the relationship of other firm characteristics to pay performance sensitivity and leverage. I then test and confirm these predictions empirically using a standard OLS framework and an instrumental variable approach to control for endogeneity in the compensation contract. I also look at leverage adjustment speeds and show that CEOs with higher pay performance sensitivity adjust leverage upwards towards target values more slowly and downwards more quickly than their peers, and I interpret this as direct evidence that CEOs are actively managing personal risk through firm leverage choice.</p> / Dissertation

No description available.

No description available.

No description available.