Många rekryteringsmetoder som används i dag, som CV och referenstagning, har enligt studier låg validitet, däremot visar många studier att personlighet är stabilt över tid och därför är en mer valid prediktor för att kunna predicera arbetsprestation. Studiens syfte var att undersöka Shapes, ett internetbaserat personlighetstest, och dess arton kompetensdimensioner med test-retest utifrån tre frågeställningar. En datainsamling med 91 deltagare (29 män och 62 kvinnor) gjordes vid två tillfällen med tre veckors mellanrum. Deltagarna delades upp i kön- och åldersgrupper för att se skillnad över tid inom grupperna. Medelvärdesskillnader och korrelationer över tid jämfördes där resultatet visade att det fanns positiva samband mellan båda testtillfällena på samtliga dimensioner. Sju av de arton dimensionerna hade skillnader på medelvärde från testtillfälle ett och testtillfälle två. Detta skulle kunna bero på att Shapes inte är tillräckligt tillförlitligt för att mäta dessa dimensioner eller att dessa dimensioner inte är stabila över tid.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att i ett test-retest utvärdera tillförlitligheten i den nyutvecklade kraftmätaren ISOP vad gäller isometrisk muskelkraft i handledens tre rörelseplan. Den frågeställning som låg till grund för studien var följande: Föreligger det någon signifikant skillnad i uppmätta värden vid upprepade mätningar av handledskraft vid två separata testtillfällen (s.k. “test-retest”)? Metod Ett test-retest utfördes på 20 stycken testpersoner (tio kvinnor/tio män, ålder 28-48 år, medelvärde 38,6 år), utan tidigare hand- eller handledsskada. Åtta mätningar utfördes i sex olika handledsriktningar: flexion, extension, radialdeviation, ulnardeviation, pronation och supination av dominant hand samt flexion och extension av icke-dominant hand. Varje mätning bestod av tre stycken tryck med maximal kraft i följd, samt i varje rörelseriktning, och resultatet beräknades som ett medelvärde av dessa (test 1). Testprotokollet upprepades identiskt efter en vecka (test 2). Som intern kontroll användes Jamar handdynamometer, vilken är sedan tidigare reliabilitetstestad. Resultat Sambandet mellan test 1 och test 2 analyserades med Pearson’s korrelations koefficient (r) samt Intraclass Correlation Coefficient (ICC) med ett p-värde satt till 0,001. Resultatet av Pearson r visade ett mycket starkt samband för 9 av 10 par med värden mellan 0,84-0,98, och ett starkt samband för det tionde paret med ett värde på 0,77. Sambandet stärks ytterligare av att ICC ligger mellan 0,88-0,99 för samtliga par. Ett beroende student’s t-test utfördes för att påvisa eventuella skillnader mellan testerna men inga signifikanta skillnader hittades och detta stärker sambandet mellan testerna. Signifikanta skillnader om p är mindre än 0,05. Slutsats Den nyutvecklade kraftmätaren ISOP uppvisar god reliabilitet med mycket starka – starka samband vad gäller test-retest. Inga signifikanta skillnader mellan mätningarna kunde påvisas. ISOP kan således anses vara tillförlitligt för bruk vid rehabilitering och utvärdering av handledsfunktion. / Abstract Aim and hypothesis The aim of this study was to evaluate the reliability of ISOP – a new isometric power device with regard to evaluating isometric muscle force in the three planes of wrist motion. The hypothesis was as follows: Is there a significant difference in isometric power when repeated measurements are conducted at two different time-intervals (so called ”test-retest”)? Method A test-retest protocol was performed in 20 volunteers (ten women/ten men, age range 28-48 years, average 38.6), with no prior hand or wrist injury. Eight measurements were done in six different directions of the wrist: flexion, extension, radial deviation, ulnar deviation, pronation and supination of the dominant hand, as well as flexion and extension of the non-dominant hand. Each measurement consisted of three sequential maneuvers using maximum force, and the results were calculated as an average of these (test 1). The exact same protocol was repeated after a week (test 2). As an internal control, the Jamar hand dynamometer was used as it has previously been proven reliable. Results The relationship between test 1 and test 2 were analyzed using Pearson’s correlation coefficient (r) and Intraclass Correlation Coefficient (ICC) with a p-value set at 0.001. The result of Pearson’s r showed a very strong correlation between 9 of 10 pairs tested, with values between 0.84-0.98, and a strong correlation for the tenth pair with a value of 0.77. The strength of the correlations were confirmed by the ICC which showed 0.88-0.99 for all pairs. A dependent t-test was additionally performed to test for possible deviations between the tests, but no significant differences were found (p>0.05) which strengthens the relationship between the tests. Conclusion The new isometric power device, ISOP, has a very strong to strong correlation in a test-retest situation. No significant differences between the measurements could be demonstrated. ISOP may thus be considered a reliable device for use in wrist rehabilitation and evaluation.

<p>Ett psykologiskt test används främst inom utbildningssammanhang och kliniska sammanhang, men även inom rekrytering, urval och organisationsutveckling. Det finns idag ett flertal personlighets- och begåvningstest som mäter olika aspekter som kan vara relevanta för en organisation. Predicting Job Performance, PJP, som har sin utgångspunkt i femfaktormodellen, är utvecklat av Psykologiförlaget AB och består av två delar som mäter olika dimensioner av personlighet och begåvning. I denna studie har psykometriska beräkningar utförts för att utvärdera instrumentets reliabilitet samt validitet, främst genom test-retest-metoden. Undersökningsdeltagare var 49 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. Majoriteten av skalorna var starkt positivt korrelerade med varandra och uppvisade en tillfredsställande reliabilitet. Resultatet av test-retest-undersökningen visade att de båda delarna av PJP hade tillförlitlig reliabilitet gällande precision och stabilitet över tid. Korrelation mellan personlighetsdelen och kapacitetsdelen undersöktes och visade på god divergent validitet mellan de två deltesterna. Även inlärningsförmågan på den tillhörande kapacitetsdelen undersöktes och visade signifikant inlärning mellan testtillfällena. PJP uppvisar sammantaget på goda psykometriska egenskaper.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka genom ett test-retest, reliabiliteten hos fem stycken specifika fys- och styrketester för de muskelgrupper, som är mest utsatta i en ambulanssjukvårdares arbete.</p><p>- Är det en god reliabilitet i ett bellybacktest utan motstånd?</p><p>- Är det en god reliabilitet i ett balanstest?</p><p>- Är det en god reliabilitet i ett handstyrketest?</p><p>- Är det en god reliabilitet i ett aerobiskt steptest?</p><p>- Är det en god reliabilitet i ett marklyft i dragmaskin?</p><p>Metod</p><p>Ett test och retest utfördes på fem tester, bellybacktest utan motstånd, handstyrketest, aerobiskt steptest, marklyft i drargmaskin och balanstest. Försökspersonerna var 14 stycken, 11 män och 3 kvinnor, samtliga var studenter vid GIH i Stockholm.</p><p>Resultat</p><p>Varken bellybacktestet utan motstånd, handstyrketestet (höger samt vänster hand), aerobiska steptestet eller marklyftet i dragmaskinen visar några slumpmässiga eller systematiska statistisk signifikanta skillnader. Balanstestet däremot har bra värden på t-testet (p=0,89), som visar att det inte finns några systematiska signifikanta skillnader, men låga värden på övriga uträkningar som visar på de slumpmässiga skillnaderna.</p><p>Slutsats</p><p>Samtliga tester med undantag från balanstestet har hög reliabilitet. Balanstestet visar mindre tillförlitlighet än de övriga fyra testerna, vilket även tidigare forskning visar. Det är därför vår tanke att bellybacktestet, handstyrketesterna, aerobiska steptestet och marklyftet i dragmaskinen är tester som kan byggas vidare på inom arbetet att testa ambulanssjukvårdare. Balansen är fortfarande en viktig faktor att testa, men ett bättre test är nödvändigt för att få tillförlitliga resultat.</p>

Ett psykologiskt test används främst inom utbildningssammanhang och kliniska sammanhang, men även inom rekrytering, urval och organisationsutveckling. Det finns idag ett flertal personlighets- och begåvningstest som mäter olika aspekter som kan vara relevanta för en organisation. Predicting Job Performance, PJP, som har sin utgångspunkt i femfaktormodellen, är utvecklat av Psykologiförlaget AB och består av två delar som mäter olika dimensioner av personlighet och begåvning. I denna studie har psykometriska beräkningar utförts för att utvärdera instrumentets reliabilitet samt validitet, främst genom test-retest-metoden. Undersökningsdeltagare var 49 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. Majoriteten av skalorna var starkt positivt korrelerade med varandra och uppvisade en tillfredsställande reliabilitet. Resultatet av test-retest-undersökningen visade att de båda delarna av PJP hade tillförlitlig reliabilitet gällande precision och stabilitet över tid. Korrelation mellan personlighetsdelen och kapacitetsdelen undersöktes och visade på god divergent validitet mellan de två deltesterna. Även inlärningsförmågan på den tillhörande kapacitetsdelen undersöktes och visade signifikant inlärning mellan testtillfällena. PJP uppvisar sammantaget på goda psykometriska egenskaper.

Introduction : Lorsque l’on soupçonne la présence de moisissures dans une école, il peut être nécessaire de déterminer si la prévalence de symptômes et de maladies respiratoires dans cette école est élevée comparativement à une prévalence de référence normalement attendue. Cependant, aucune prévalence de référence n’est répertoriée en Estrie et il n’existe aucun outil optimal permettant de l’obtenir. Objectifs : La présente étude a pour objectif de proposer un tel outil en adaptant et bonifiant les questionnaires existants et d’en évaluer la validité de contenu et la fidélité test-retest. Elle vise aussi à estimer le taux et les biais des réponses des parents à un questionnaire disponible uniquement en ligne par rapport à l’ajout d’une option papier. Méthodologie : Certains éléments des outils existants recensés ont été conservés pour l’élaboration d’un nouveau questionnaire autoadministré à remplir par les parents au sujet de leur enfant. Pour la validation du contenu, chacune des questions et variables calculées à partir de celles-ci ont été révisées par un comité de cinq experts. Pour évaluer la fidélité test-retest, les parents d’enfants d’écoles primaires ont répondu au questionnaire à deux reprises à deux semaines d’intervalle. Pour chaque variable, l’accord était estimé par le coefficient kappa et des valeurs supérieures à 0,4 étaient recherchées. Pour évaluer les biais de réponse associés au format de questionnaire, les caractéristiques et les variables calculées à partir des réponses des parents répondant en ligne ont été comparées à celles des parents répondant au format papier. Résultats : La première ébauche du questionnaire comptait 31 questions. La version révisée après consultation des experts compte 34 questions générant 48 variables. Quatre-vingt-un parents ont rempli le questionnaire à deux reprises pour un taux de réponse de 24 %. Les coefficients kappa sont statistiquement différents de 0,4 pour la majorité des variables principales, dont la présence d’allergies (k=0,89; p<0,001), les symptômes nasaux (k=0,71; p=0,001) et l’indicateur d’humidité excessive (k=0,77; p<0,001). Le taux de réponse au questionnaire en ligne s’est avéré plus faible que celui avec l’ajout de la possibilité de répondre au questionnaire en format papier. Seule la variable niveau de scolarité des parents présentait une différence statistiquement significative (p=0,040) entre les deux versions de questionnaires. Conclusion : Cette étude montre que le questionnaire possède une bonne fidélité test-retest, mais lorsqu’il est disponible seulement en ligne, il obtient un taux de réponse trop faible et les répondants ne sont pas représentatifs de la population visée. D’autres études sont nécessaires pour documenter davantage sa validité, notamment sa capacité à identifier les écoles potentiellement problématiques.

Integrating existing models of emotional expressivity, the 3-level hierarchical model contains a general factor of emotional expressivity vs. inexpressivity at the highest level; relatively independent factors of positive and negative expressivity at the second-order level; and discrete expressivity factors of sadness, hostility, guilt/shame, fear, joviality, confidence and amusement at the lowest level. The bottom-up analytic strategy consisted of identifying first the structure of the discrete affects; subsequent second-order factor analyses supported the existence of the higher order factors. The Iowa Scales of Emotional Expressivity (ISEE)--a hierarchical set of scales--systematically incorporate the level of abstraction of the items to assess each level of the hierarchy. Structural analyses replicated across college student (N = 387) and young adult (N = 344) samples with strong comparability coefficients. Striking differences existed in comparisons of the nomological relations of the general factor level vs. second-order level--Positive and Negative Expressivity demonstrated differential relations with Extraversion and Neuroticism and incremental predictive validity beyond Positive and Negative Affect, respectively. The ISEE demonstrated convergent and discriminant validity with existing scales and through multi-trait multi-method analyses of self-other agreement and test-retest data. Although test-retest correlations were less than optimal, the ISEE improve upon existing measures of emotional expressivity by extending the assessment to the discrete affect level and by creating Positive and Negative Expressivity scales with improved discriminant validity and clearer differential relations.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att undersöka genom ett test-retest, reliabiliteten hos fem stycken specifika fys- och styrketester för de muskelgrupper, som är mest utsatta i en ambulanssjukvårdares arbete. - Är det en god reliabilitet i ett bellybacktest utan motstånd? - Är det en god reliabilitet i ett balanstest? - Är det en god reliabilitet i ett handstyrketest? - Är det en god reliabilitet i ett aerobiskt steptest? - Är det en god reliabilitet i ett marklyft i dragmaskin? Metod Ett test och retest utfördes på fem tester, bellybacktest utan motstånd, handstyrketest, aerobiskt steptest, marklyft i drargmaskin och balanstest. Försökspersonerna var 14 stycken, 11 män och 3 kvinnor, samtliga var studenter vid GIH i Stockholm. Resultat Varken bellybacktestet utan motstånd, handstyrketestet (höger samt vänster hand), aerobiska steptestet eller marklyftet i dragmaskinen visar några slumpmässiga eller systematiska statistisk signifikanta skillnader. Balanstestet däremot har bra värden på t-testet (p=0,89), som visar att det inte finns några systematiska signifikanta skillnader, men låga värden på övriga uträkningar som visar på de slumpmässiga skillnaderna. Slutsats Samtliga tester med undantag från balanstestet har hög reliabilitet. Balanstestet visar mindre tillförlitlighet än de övriga fyra testerna, vilket även tidigare forskning visar. Det är därför vår tanke att bellybacktestet, handstyrketesterna, aerobiska steptestet och marklyftet i dragmaskinen är tester som kan byggas vidare på inom arbetet att testa ambulanssjukvårdare. Balansen är fortfarande en viktig faktor att testa, men ett bättre test är nödvändigt för att få tillförlitliga resultat.

Language areas of the brain can be mapped in individual participants with functional MRI. We investigated the validity and reliability of four language mapping paradigms that may be appropriate for individuals with acquired aphasia: sentence completion, picture naming, naturalistic comprehension, and narrative comprehension. Five neurologically normal older adults were scanned on each of the four paradigms on four separate occasions. Validity was assessed in terms of whether activation patterns reflected the known typical organization of language regions, that is, lateralization to the left hemisphere, and involvement of the left inferior frontal gyrus and the left middle and/or superior temporal gyri. Reliability (test-retest reproducibility) was quantified in terms of the Dice coefficient of similarity, which measures overlap of activations across time points. We explored the impact of different absolute and relative voxelwise thresholds, a range of cluster size cutoffs, and limitation of analyses to a priori potential language regions. We found that the narrative comprehension and sentence completion paradigms offered the best balance of validity and reliability. However, even with optimal combinations of analysis parameters, there were many scans on which known features of typical language organization were not demonstrated, and test-retest reproducibility was only moderate for realistic parameter choices. These limitations in terms of validity and reliability may constitute significant limitations for many clinical or research applications that depend on identifying language regions in individual participants. (C) 2016 The Authors. Published by Elsevier Inc. This is an open access article under the CC BY-NC-ND license

La Policía Nacional de Colombia en el desarrollo de programas educativos que emplean equipos caninos (Perro-Manejador), utiliza pruebas de selección, fundamentales para determinar cuáles animales son Aptos o No Aptos para iniciar el adiestramiento, continuarlo y finalizar su certificación. Por lo anterior lo que buscó esta investigación es que los instrumentos se validen para que sean confiables y predecir los perros que aprueban o desaprueban las evaluaciones comportamentales, aportando al desarrollo de los programas académicos. Para alcanzar el propósito del estudio, se efectúo un análisis univariado utilizando tablas de contingecia de 2 por 2, estimando la Sensibilidad y Especificidad de cada una de las pruebas realizadas en los caninos detectores de sustancias narcóticas y explosivas (n=549). Determinando los valores predictivos de los Test: Instrumento No 1 (Test-retest), Instrumento No 2 (Potenciación y Asociación) e Instrumento No 3 (certificación final). Estableciendo el nivel de acuerdo entre los evaluadores (Kappa de Cohen), correlacionando las 17 variables comportamentales individuales y agrupadas para predecir los caninos Aptos y No Aptos para el servicio policial. Dentro de los principales hallazgos se evidencia una sensibilidad y especificidad altas, con resultados estadísticamente significativos para la mayoría de las variables comportamentales analizadas individualmente (P