Enligt tidigare forskning existerar det ett betydande samband mellan elevers läsförståelse och deras problemlösningsförmåga i matematik. Detta examensarbete syftar till att undersöka vilka lässtrategier som: förekommer i undervisningen, undersökts i forskningen och forskningen förespråkar. För att undersöka detta genomfördes en systematisk litteraturstudie, där det slutgiltiga urvalet resulterade i åtta artiklar som analyserades genom en innehållsanalys. Resultatet visar att elever använder sig av en mängd olika lässtrategier vid läsning av ett matematiskt problem, där vissa förespråkas mer eller mindre av forskningen. Något forskningen är överens om är att elever behöver bygga upp ett förråd av lässtrategier, eftersom detta är en förutsättning för att kunna läsa och förstå ett problem. Resultatet visar på tre läsförståelsemodeller, diamanten, visualisering och chunking the reading, som undersökts i forskningen och som även förespråkas. Resultatet visar även på två lässtrategier, nyckelordsstrategin och återberättande, som visar sig vara extra intressanta. Nyckelordsstrategin förekommer ofta i undervisningen och förespråkas även av forskningen. Den bör dock användas med försiktighet och eftertanke, vilket diskuteras i resultatdiskussionen. Återberättande är en mer sällan förekommande lässtrategi, men kan tillsammans med andra strategier främja läsförståelsen av textbaserade problem inom matematiken. Slutligen diskuteras att många av de funna lässtrategierna är tidskrävande vilket är en aspekt att ta hänsyn till vid implementering av lässtrategier i matematikklassrummet. / This thesis shows that there is a significant connection between students reading comprehension and their problem-solving abilities in mathematics. Therefore, this thesis aims to investigate which reading strategies occurs while teaching, which reading strategies have been examined in research and which reading strategies are recommended by the research. To investigate this, a systematic literature review was conducted, resulting in a final selection of eight articles that were analyzed through content analysis. The result shows that students use a variety of reading strategies when reading a mathematical problem, with some being more or less recommended by research. One consensus in the research is that students need to build a repertoire of reading strategies, as this is essential for being able to read and understand a problem. The result points towards three reading comprehension models: the diamond model, visualization, and chunking the reading, which have been studied and are also recommended by the research. The result also highlights two reading strategies, the keyword strategy and retelling, which are particularly interesting. The keyword strategy is often used in teaching and is also recommended by the research. However, it should be used with caution and thoughtfulness, as discussed in the discussion of the result. Retelling is a less common reading strategy, but when used together with other strategies, it can enhance the reading comprehension of word problems in mathematics. Finally, it is discussed that many of the found reading strategies are time-consuming. This is an aspect to consider when implementing reading strategies in the mathematics classroom.

I denna undersökning syftar vi till att utforska årskurs fyra elevers attityder till textbaserade problemlösningsuppgifter. Genom att använda digitala enkäter som vårt huvudsakliga insamlingsverktyg och tillämpa Self-Determination Theory (SDT) som vår teoretiska inramning, strävade vi efter att erhålla insikter om elevernas motivation och attityd till problemlösningsuppgifter.  Resultaten av den tidigare forskningen visar att elevers attityder till största del är positiva när de arbetar med textbaserade problemlösningsuppgifter, vilket vårt resultat bekräftar. Oavsett elevernas individuella attityder, visade våra resultat en tydlig preferens för att arbeta i grupp snarare än individuellt. Elever med en positiv attityd tenderar att uppfatta textbaserade problemlösningsuppgifter som lätta, medan de med en mer negativ attityd hade en mer neutral syn på svårighetsgraden. Dessa resultat bidrar till en förståelse för vad som eventuellt skulle kunna motivera eleverna till att arbeta med textbaserade problemlösningsuppgifter.  Genom att öka vår förståelse för elevers attityder och motivation kring problemlösning, kan vi bättre anpassa undervisningsmetoder och lärandemiljöer för att främja deras deltagande och engagemang. Detta är särskilt viktigt för att skapa en gynnsam inlärningsmiljö där elever känner sig motiverade och kompetenta att ta itu med textbaserade problemlösningsuppgifter.