Satsflätor med subjektsextrahering över en kvarstående subjunktion har beskrivits som ogrammatiskt i modern svenska men inte i finlandssvenska. I generativa termer beskrivs detta som att modern svenska är en varietet med en that-trace effect och att finlandssvenska är en varietet utan. Uppsatsen syfte är att undersöka om satser med en utebliven that-trace effect kan återfinnas i modern svenska. Uppsatsen ämnar även redogöra för i vilken utsträckning de i så fall kan återfinnas och att diskutera möjliga hypoteser till satsernas förekomst. Två korpusundersökningar genomförda med hjälp av analysverktyget Korp visar att satsflätor med subjektsextrahering över en kvarstående subjunktion i viss utsträckning återfinns i svenska sociala medier men också att förekomsten är ytterst sparsam. Det diskuteras om förekomsten kan förklaras som misstag, som producerade av andraspråkstalare eller finlandssvenska talare, men åtminstone en delmängd av satserna bör kunna tolkas som grammatiska för sverigesvenska talare. Grammatikaliteten kan eventuellt förklaras med att att här har nominala egenskaper eller att subjunktionen lexikaliseras i ForceP istället för FinP, förutsatt antagandet av en uppdelad CP.