Introduktion: Efter en korsbandsskada är det av vikt att utvärdera knäfunktionen och följa hur den förändras över tid. Det görs oftast med skattningsformulär, som Lysholm knee score, och fysiska tester. Idag saknas det forskning om validiteten för Lysholm knee score lång tid efter skada. Syftet med studien var att undersöka mätegenskaper för Lysholm knee score vid test av knäfunktion 20 år efter främre korsbandsskada. Metod: Undersökningen gjordes på insamlad data från 70 personer som drabbats av korsbandsskada för mer än 20 år sedan (23±2 år). Materialet var mätt vid tre olika tillfällen, vilket var 2 år, 6-10 år samt 20 år efter skada och bestod av Lysholm knee score, KOOS, KT1000, one leg hop, vertical jump och the side hop test. I studien analyserades begreppsvaliditet, samtidig validitet, prediktiv validitet samt förändring över tid. Pearson’s test användes för test av korrelation, en enkel linjär regression för att undersöka prediktiv validitet och reapeted ANOVA för förändring över tid. Resultat: Resultatet visade att begreppsvaliditeten hade obetydlig korrelation mellan Lysholm knee score och de funktionella knätesterna. Den samtidiga validiteten visade på en stark korrelation för KOOS-symtom och en svag korrelation för KOOS-smärta. Den prediktiva validiteten visade att variationen av Lysholm 20 år senare till viss del kan förklaras av skattningen av Lysholm 2 år efter skadan vilket visade på att den har en prediktiv förmåga. Vid undersökning av förändring över tid av Lysholm knee score visade resultatet att funktionen förändrades till det bättre mellan första och andra mättillfället (p=1.06), medan det försämrades fram till det tredje mättillfället (p<0.001). Konklusion: Lysholm knee score är ett formulär som fångar upp förändring över tid och som till viss del kan predicera hur man skattar den upplevda knäfunktionen över en längre tid. I praktiken bör det användas med flera knäfunktionstester för det ska täcka flera dimensioner av knäfunktion.