• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • Tagged with
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Lysholm knee score vid bedömning av knäfunktion 20 år efter främre korsbandsskada : Analys av begreppsvaliditet, samtidig validitet, prediktiv validitet, och förändring över tid.

Karlsson, Clara, Spännargård, Mira January 2019 (has links)
Introduktion: Efter en korsbandsskada är det av vikt att utvärdera knäfunktionen och följa hur den förändras över tid. Det görs oftast med skattningsformulär, som Lysholm knee score, och fysiska tester. Idag saknas det forskning om validiteten för Lysholm knee score lång tid efter skada. Syftet med studien var att undersöka mätegenskaper för Lysholm knee score vid test av knäfunktion 20 år efter främre korsbandsskada. Metod: Undersökningen gjordes på insamlad data från 70 personer som drabbats av korsbandsskada för mer än 20 år sedan (23±2 år). Materialet var mätt vid tre olika tillfällen, vilket var 2 år, 6-10 år samt 20 år efter skada och bestod av Lysholm knee score, KOOS, KT1000, one leg hop, vertical jump och the side hop test. I studien analyserades begreppsvaliditet, samtidig validitet, prediktiv validitet samt förändring över tid. Pearson’s test användes för test av korrelation, en enkel linjär regression för att undersöka prediktiv validitet och reapeted ANOVA för förändring över tid. Resultat: Resultatet visade att begreppsvaliditeten hade obetydlig korrelation mellan Lysholm knee score och de funktionella knätesterna. Den samtidiga validiteten visade på en stark korrelation för KOOS-symtom och en svag korrelation för KOOS-smärta. Den prediktiva validiteten visade att variationen av Lysholm 20 år senare till viss del kan förklaras av skattningen av Lysholm 2 år efter skadan vilket visade på att den har en prediktiv förmåga. Vid undersökning av förändring över tid av Lysholm knee score visade resultatet att funktionen förändrades till det bättre mellan första och andra mättillfället (p=1.06), medan det försämrades fram till det tredje mättillfället (p<0.001). Konklusion: Lysholm knee score är ett formulär som fångar upp förändring över tid och som till viss del kan predicera hur man skattar den upplevda knäfunktionen över en längre tid. I praktiken bör det användas med flera knäfunktionstester för det ska täcka flera dimensioner av knäfunktion.
2

Tidigt insatt hög-intensiv vadmuskelträning efter knäplastikoperation : Effekt på vadmuskelstyrka, självvald gånghastighet och självskattad symptom, smärta, ADL funktion samt livskvalité / High-intensive calf muscle training in the early post-operative phase following knee arthroplasty : Effect on calf muscle strength, self-selected walking speed and self-rated symptom, pain, ADL function as well as quality of life

Svantesson, Charlotte January 2014 (has links)
Syfte Syftet med föreliggande studie var att undersöka genomförbarheten av en hög-intensiv träningsintervention efter knäplastikoperation samt hur knäplastikopererade personers självvalda gånghastighet, maximal vadmuskelstyrka, vadmuskeluthållighet och självupplevda symptom, smärta, ADL funktion och hälsorelaterad livskvalité påverkas av tidigt insatt hög-intensiv styrketräning av vadmuskulaturen. Metod Femton forskningspersoner randomiserades till en träningsgrupp (n=7), som utförde hemträningsprogram i form av hög-intensiv vadmuskelträning samt till en kontrollgrupp (n=8) som utförde samma rehabiliteringsprogram som träningsgruppen utan hög-intensiv vadmuskelträning. En testprocedur genomfördes 3 respektive 12 veckor efter knäplastikoperationen. Självvald gånghastighet mättes genom ett 30 meters gångtest, vadmuskeluthållighet mättes med ett standardiserat tåhävningstest på ett ben, maximal isometrisk vadmuskelstyrka mättes med hjälp av en isometrisk dynamometer och självskattad symptom, smärta, ADL funktion och livskvalité utvärderades genom Knee injury Osteoarthritis Outcome Score (KOOS). Resultat Denna studie påvisar viss problematik med följsamheten i träningsregim för båda grupperna. Båda gruppernas sammanslagna resultat uppvisade signikant förbättrad självvald gånghastighet, maximal vadmuskelstyrka och uthållighet över tid. Trots detta ökade träningsgruppen den självvalda gånghastigheten signifikant mer än kontrollgruppen över tid. Träningsgruppen hade även mindre besvär på grund av smärta 12 veckor efter operationen. Båda gruppernas sammanslagna resultat förbättrades över tid gällande deras egen skattning av symptom, smärta, ADL funktion och livskvalité. Däremot förbättrade träningsgruppen alla variabler signifikant medan det för kontrollgruppen endast var livskvalitén som förbättrades signifikant över tid. Konklusion Tidigt insatt hög-intensiv vadmuskelträning efter knäplastikoperation är genomförbart och kan ha en viss positiv effekt på personens egen upplevelse av symtom, smärta, funktion och hälsorelaterad livskvalité. Självvald gånghastighet förefaller öka mer vid tidigt insatt hög-intensiv vadmuskelträning efter nio veckors träning jämfört med samma rehabiliteringsprogram utan hög-intensiv vadmuskelträning. / Aim The aim of this study was to determine the feasibility of a high-intensive exercise intervention following a knee arthroplasty, and also to evaluate possible effects on self-selected walking speed, calf muscle strength and self-rated symptoms, pain, ADL function and quality of life after high-intensive calf muscle training in an early post-operative phase. Method Fifteen participants were randomized into an exercise group (n=7), who performed a home-exercise program, consisting of high-intensive calf muscle exercise, and into a control group (n=8) who performed the same rehabilitation program but without the high-intensive calf muscle training. A test procedure was conducted after 3 and 12 weeks following the knee arthroplasty. Self-selected walking speed was measured by a 30 meter walking test, calf muscle endurance training was measured with a standardized one-leg heel-rise test, maximal isometric calf muscle strength was measured with an isometric dynamometer, and self-rated symptom, pain, ADL function and quality of life were evaluated with Knee injury Osteoarthritis Outcome Score (KOOS). Results There were problems with adherence to exercise regimes in both groups. The results of both groups demonstrated improved self-selected walking speed, calf muscle endurance and maximal isometric calf muscle strength over time. However, the exercise group increased self-selected walking speed more than the control group. The exercise group reported fewer disorders due to pain 12 weeks after surgery. The results of both groups showed improved self-rated symptoms, pain, ADL function and quality of life over time, however, the exercise group improved all these variables significantly, while the control group significantly improved the quality of life aspect. Conclusions Early initiated high-intensive calf-muscle training following a knee artroplasthy is feasible and may have positive effects on self-rated symptoms, pain, ADL function and quality of life. Also, self-selected walking speed increased more with early initiated high-intensive calf muscle training after nine weeks when compared to the same rehabilitation program without high-intensive calf muscle training.

Page generated in 0.1084 seconds