The theoretical movement known under the heading of posthumanism has entered the academic field. Posthumanisms most prominent feature is to retrieve the concept of matter into the analytical framework. Matter is understood to be under-theorized within the social sciences as a result of the permeative focus upon language and discourse. A prevailing understanding of posthumanism that has been used within educational science and philosophy thus consists of moving the searchlight from language/discourse onto matter. Notably, these scholars are turning to the philosopher Karen Barad in order to spell out their posthumanistic implications. The aim of the thesis is to give an account of the philosophy of Karen Barad in contrast to other prevailing renderings of her. The analysis is carried out using a contrastive methodological approach. In this study I demonstrate how my reading of Barad differs from the scholarly readings that I choose to engage with. The results show that with an alternative conceptual understanding of Barad’s posthumanistic theory the analysis is being steered towards the entanglement of matter and discourse rather than towards the materialistic components of a posed problem. In addition, the results also show how a focus on the ontological underpinnings of Barad’s theoretical framework can give crucial contributions when it comes to understanding the generative conditions of science and knowledge-making.

Children's sex-typed preferences for colours and toys are well-established, and often function as markers of sex-typicality in research on the development of sex-typed behaviour. However, children's sex-typed colour and toy preferences have not been tested cross-culturally, or in remote unindustrialised cultural settings. The present thesis tested children's preferences for sex-typed toys in four cultural settings: Shipibo villages in the Lake Imiria region of the Peruvian Amazon; kastom villages in the mountains of Tanna Island in Vanuatu in the South Pacific; children attending school in Lenakel town on Tanna Island; and in a large industrialised city in Australia. It also tested children's colour preferences in three of these cultures. It was hypothesised that colour and toy preferences would show some similarities across cultures, and further, that similarities in toy preferences across cultures would be explained by the different types of play afforded by the toys. Results suggested that colour preferences, specifically, a sex difference in preference for pink, are specific to industrialised cultures. Results further suggested that some sex differences in toy preferences replicate in different cultures, and that the relationship between toy preferences and children's preferences for play affordances is a potentially important area for further research. The present thesis also provided two demonstrations of how new statistical methods, adapted from complex and dynamic systems theory, could be applied to the cross-cultural dataset. A machine learning method suggested that sex, more than culture, affects children's sex-typed toy preferences. A multistate dynamic method further suggested that sex, more than culture, affects the dynamics of children's toy choices.

This thesis presents a Constructivist Grounded Theory study that explores the impact that life science specific intermediaries have on knowledge exchange and commercialisation. Many of the life science intermediaries (LSIs) that operate to bridge the divide between industry and academia receive public funding, and many have come and gone. It is important for us to better understand the reasons behind this turnover and how we can develop LSIs that have staying power. The research explores what LSIs are and the different ways they can impact on knowledge exchange and commercialisation. The study engaged 22 different LSIs sites from the UK, Holland and France. These 22 different LSIs have been placed into five different Case intermediary models, moreover, 30 interviews were conducted, informal observations were collected and field notes also known as memos were taken throughout the research process. Through the use of Constructivist Grounded Theory five theoretical concepts emerged, these included the following: that a LSI needed to have commercialisation targets, those with KEC objectives embedded had more chance of gaining further funding, and they require sufficient time and that funding resources are adequate and they should employ staff from both academia and industry within the LSI. A theoretical framework model that can be used to help design and develop a high functioning LSI is presented. Discussions with policy decision makers and the expectations from a range of stakeholders feed into this framework model. The theory development adds to the knowledge on innovation intermediaries and in particular the sectoral systems of innovation (SSI) which allows for a more focused approach on innovation intermediaries from a single sector viewpoint. Furthermore, the study feeds into more recent research on the reason why intermediaries fail.

<p>Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört med</p><p>andra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa</p><p>är en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är att</p><p>främja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskriva</p><p>hur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa och</p><p>hur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i</p><p>mellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades med</p><p>kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten,</p><p>samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg</p><p>att de inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta ungdomar med psykisk</p><p>ohälsa och att de inte kunde bemöta dessa elever på ett tillfredställande sätt pga.</p><p>allt för hög arbetsbelastning i form av för många elever och att de hade ansvar för</p><p>flera skolor.</p>

<p>Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance. Även plats, tillfälle, teknik-anpassning och förmågan att anpassa och förstärka sitt budskap med olika hjälpmedel väger tungt för hur resultatet ska bli. Diskussion: Trots den allmänna hållningen av studiens resultat, kan ändå slutsatsen dras att sjuksköterskan, genom att vara nära patienten i många vårdsituationer, kan välja ett aktivt agerande i sin pedagogiska uppgift och därmed få ett stort inflytande på patientens hälsa och välbefinnande.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Människors ovilja eller oförmåga att följa givna råd är ett problem för den samhällsfinansierade sjukvården och som leder till ökade kostnader och ökad ohälsa bland befolkningen. Sjuksköterskan har här en viktig uppgift att fylla som utbildare, informatör och vägledare för att öka compliance. Syfte: Syftet med uppsatsen var att genom en litteraturstudie belysa hur sjuksköterskans strategival vad gäller åtgärder och pedagogiska ansats påverkar patientens följsamhet gentemot rekommendationer och ordinationer. Metod: En litteraturstudie genomfördes, där resultaten från kontrollerade studier om compliance analyserats, vägts samman och presenterats. Resultat: Sammanställningen visade på flera faktorer, såsom att patientens förmåga till delaktighet och inlärning, samt sjuksköterskans pedagogiska och analytiska förmåga är viktiga beståndsdelar för att förstärka compliance. Även plats, tillfälle, teknik-anpassning och förmågan att anpassa och förstärka sitt budskap med olika hjälpmedel väger tungt för hur resultatet ska bli. Diskussion: Trots den allmänna hållningen av studiens resultat, kan ändå slutsatsen dras att sjuksköterskan, genom att vara nära patienten i många vårdsituationer, kan välja ett aktivt agerande i sin pedagogiska uppgift och därmed få ett stort inflytande på patientens hälsa och välbefinnande.

Inledning: Psykisk ohälsa har ökat bland ungdomar under 1990-talet jämfört med andra åldersgrupper. Att fånga och hjälpa barn och ungdomar med psykisk ohälsa är en viktig del i skolhälsovården, och skolsköterskans främsta uppgift är att främja barn- och ungdomars psykiska välmående. Syfte: Syftet var att beskriva hur skolsköterskor på högstadiet får kännedom om en elevs psykiska ohälsa och hur de bemöter detta. Metod: Åtta skolsköterskor från tre olika kommuner i mellersta Sverige intervjuades individuellt och insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: första kontakten, samtalets innehåll och arbetssätt i bemötandet. Slutsats: Skolsköterskorna ansåg att de inte hade tillräckligt med kunskap för att bemöta ungdomar med psykisk ohälsa och att de inte kunde bemöta dessa elever på ett tillfredställande sätt pga. allt för hög arbetsbelastning i form av för många elever och att de hade ansvar för flera skolor.